Jakt- och viltvård

I jaktlagen står vilka vilda djur som får jagas. Länsstyrelsen ansvarar för viltförvaltningen med hjälp av länets viltförvaltningsdelegation.

All jakt i Sverige regleras utifrån jaktlagstiftningen. I jaktlagen anges att allt vilt är fredat. För fredat vilt gäller fredningen även deras ägg och bon. Det innebär att vilt endast får jagas om det tillåts enligt jaktlagen. Vissa utrotningshotade, sällsynta eller särskilt värdefulla djurarter är statens vilt och får inte jagas. Undantag kan göras för vissa arter för skydds- och licensjakt.

I Sverige har fastighetsägare rätt att jaga på den mark som hör till fastigheten. Jakt kan också utarrenderas.

Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsens roll i jakt- och viltfrågor är bland annat att informera jägare och markägare, registrera jaktområden, tilldela licenser samt samla in och sammanställa avskjutningsstatistik

Länsstyrelsens ansvar för viltförvaltningen:

  • att administrera förvaltningen av älg- och kronhjortsstammarna
  • att delta i förvaltningen av de stora rovdjuren
  • att i vissa fall lämna tillstånd till skyddsjakt (undantag från fredning)
  • att förebygga och ersätta skador av vilt som inte får jagas
  • att informera om vilt och jaktens regler, särskilt när förändringar sker i faunan.

Varje län har viltförvaltningsdelegationer som hjälper Länsstyrelsen med att förvalta viltstammarna. Viltförvaltningsdelegationen ska på regional nivå samverka och besluta i övergripande frågor som berör jakt-, viltvårds- och rovdjursfrågor.

Jaktförordningenlänk till annan webbplats

Statens vilt – 33 § i Jaktförordningenlänk till annan webbplats

Länsstyrelsen tar emot anmälan om rovdjur som fällts med stöd av 28 § jaktförordningen. Sådan anmälan ska göras omgående till länsstyrelsens rovdjurstelefon 010 – 223 32 24.

Viltförvaltningsdelegationen i Uppsala län

Landshövdingen är ordförande för viltförvaltningsdelegationen i Uppsala län. Utöver honom finns 14 ledamöter som representerar ett stort antal intressen. Där ingår jakt- och viltvård, friluftsliv, natur- och ekoturism, naturvård, jord- och skogsnäringen, yrkesfiskare och näringsliv. Dessutom ingår fem politiker som Region Uppsala utser och en representant med kunskaper om illegal jakt och trafiksäkerhet. Sekreterare är Susanne Ekström vid länsstyrelsen.

Politiska företrädare i delegationen som förordnats efter förslag av Region Uppsala:

Ordinarie
Håkan Collin (S)
Rickard Malmström (MP)
Elisabeth Rosengren (V)
Claes Erlandsson (M)
Lars-Olof Legnerfält (C)

Ersättare
Lena Rönnberg (S)
Patrik Kjellin (S)
Anders Hedström (MP)
Johan Rendel (M)
Tomas Bergström (FP)

Särskild kunskap i frågor om trafiksäkerhet och illegal jakt
Ordinarie, Thomas Mineur
Ersättare, Vakant

Jakt och viltvårdsintresset
Ordinarie, Stefan Holm (Jägareförbundet)
Ersättare, Hans-Erik Carlsson (Jägarnas Riksförbund)

Naturvårdsintresset
Ordinarie, Sonja Jansson (Naturskyddsföreningen) och
Lara Tickle (Naturskyddsföreningen)

Ersättare, Vakant och Henrik Helde (Sv Sportfiske- och fiskevårdsförbund)

Friluftsintresset
Ordinarie, Kurt Källström (FF)
Ersättare, Lars Karlsson (STF)

Ägare och brukare av jordbruksmark
Ordinarie, Åsa Sikberg (LRF)
Ersättare, Louis de Geer (Östra Svealands Jordägareförening)

Lokalt näringsliv och turism
Ordinarie, Claes Utterström (Företagarna)
Ersättare, Peder Rinman (Sveriges Fiskvattenägareförbund)

Skogsnäringen
Ordinarie, Bo Jansson (Billerud Korsnäs Skog)
Ersättare, Anders Söderström (Uppsala akademiförvaltning)

Yrkesfisket
Ordinarie, Per Gunnar Persson (SFR)
Ersättare, Lars Ivan Hållstrand (SFR)

Natur/ekoturismföretagen
Ordinarie, Liza von Engeström (Kiplingebergs gods)
Ersättare, Fredrik Bondestam (Singö Birding)

Länsstyrelsen har tillsammans med viltförvaltningsdelegationen tagit fram en regional förvaltningsplan för stora rovdjurPDF 2014 – 2018. I förvaltningsplanen beskrivs hur vi ska förvalta rovdjuren utifrån förekomsten i länet, det vill säga resultaten av årliga inventeringar. Planen innehåller även antals- och utbredningsmål för varje art. Den beskriver även hur vi beslutar om till exempel förebyggande åtgärder, skyddsjakt och licensjakt.

Arbetet med att informera om de stora rovdjuren som förekommer i länet är mycket viktigt och bildar grund för en bra dialog med allmänheten och olika organisationer. 

Allmänhetens rapporter av rovdjur är viktiga för länsstyrelsens arbete med att kartlägga antal och utbredningen av de stora rovdjuren i länet. Som medborgare har du därför en viktig roll i inventeringen i form av rapportering av spår till länsstyrelsen. Även syn- och hörobservationer är viktiga.

Rapporteringen görs enklast via hemsidorna http://www.rovobs.se/länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster eller www.skandobs.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Du kan via Rovobslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster rapportera en observation av rovdjur eller spår av rovdjur i Uppsala län.

Du kan via Skandobslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster rapportera en observation av rovdjur eller spår av rovdjur i Uppsala län. Skandobs finns även som en app; Skandobs Touch. Du kan ladda ner den där appar finns. Se filmenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster om hur du går tillväga för att rapportera observation i appen.

Du kan också ringa in din observation av rovdjur på telefon 010-22 33 308. Är det ingen som kan svara går det bra att lämna ett meddelande så hör vi av oss.

Länsstyrelsens fältpersonal följer upp inrapporterade observationer och kvalitetssäkrar ett urval av dessa i fält.

I Uppsala är får och getter de tamdjur som oftast riskerar att dödas av rovdjur. Andra tamdjur angrips sällan men kan skada sig då de skräms av rovdjur.

Om du drabbats av en viltskada av stora rovdjur
Om du drabbats av en viltskada som du misstänker är orsakad av stora rovdjur ska du omgående kontakta länsstyrelsen. I Uppsala län finns besiktningsmän tillgängliga alla dagar.

Det är mycket viktigt att du anmäler alla skador som misstänks vara orsakade av något av de stora rovdjuren. Dessa skador ska besiktigas av en besiktningsman från länsstyrelsen. Detta är en förutsättning för att sedan kunna få ersättning för skadorna, om de visat sig orsakade av stora rovdjur.

Viktigt att tänka på för att undvika att spår förstörs innan besiktningsman anländer:

  • Kadaver bör i möjligaste mån lämnas orört,
  • Om man måste lämna platsen för angreppet är det bra om kadaver kan täckas över med något lämpligt för att förhindra att andra djur eller fåglar äter av det,
  • Området bör i möjligaste mån lämnas orört.

Vid skada orsakat av något av våra stora rovdjur är det viktigt att tillsätta särskilda akutåtgärder för att undvika nya angrepp. Besiktningsmannen hjälper dig vidare med information så att kadaver kan lämnas till destruktion. Besiktningsmannen går även igenom hur uppkommen skada kan ersättas.

Om du vill veta mer om hur du söker bidrag till förebyggande åtgärder eller hur du kan få ersättning för skador orsakade av stora rovdjur.

Kontaktpersoner: Länsstyrelsens rovdjurstelefon 010-223 32 24

Rovdjursalert för tamdjursägare
Vill du veta om det skett ett rovdjursangrepp i närområdet? Rovdjursalert är ett sms – utskick som riktar sig till tamdjursägare i Uppsala län, alltså personer med djurbesättningar.

Med rovdjursalert gör länsstyrelsen i Uppsala län ett SMS – utskick efter varje besiktigat angrepp av rovdjur på tamdjur i närområdet. Tanken är att tamdjursägare ska få möjlighet att öka sin beredskap för att undvika ytterligare angrepp i området.

Efter ett rovdjursangrepp i en tamdjursbesättning är risken för ett förnyat angrepp relativt stor. Även närbelägna besättningar löper större risk att få angrepp på sina djur. För att undvika ytterligare angrepp bör därför akuta skadeförebyggande åtgärder sättas in omgående.

Tjänsten är nu öppen för dig som vill registrera dig som mottagare av utskick. Observera att det kan dröja några dagar från det att du anmäler dig till att du finns med på utskickslistan.

Ring på rovdjurstelefonen10-22 33 308 för att anmäla dig.

Bidrag och ersättning

  • Förebyggande skador:
    Länsstyrelsen får ge bidrag för att förebygga skador som orsakas av stora rovdjur. Det kan vara exempelvis bidrag till rovdjursavvisande stängsel för att stänga rovdjur ute. Åtgärderna ska ha en dokumenterad effekt för att motverka skador. Bidrag kan också ges till åtgärder som bedöms ha tillräcklig förebyggande effekt för att motverka skador.

    Ansökan görs på blankett Ansökan om bidrag för förebyggande av viltskadalänk till annan webbplats. Ansökan lämnas sedan in till länsstyrelsen.

  • Skador på tamdjur eller hund:
    Länsstyrelsen får ge ersättning om stora rovdjur skadat dina tamdjur eller din hund. En förutsättning för att få tillstånd är att du fått dina skador besiktade. Besiktning görs av länsstyrelsens besiktningsmän.

    Ansökan om ersättning för tamdjur görs på blankett Ansökan om ersättning för rovdjursrivna tamdjur.

    länk till annan webbplats
    Ansökan om ersättning för hund görs på blankett Ansökan om ersättning för rovdjursriven hundlänk till annan webbplats.

    Ansökan lämnas sedan in till länsstyrelsen. Detta ska göras senast tre månader efter att skadan upptäckts.

Bidrag för skyddsväst för hund
Länsstyrelsen får ge bidrag till skyddsväst för att skydda din hund mot vargangrepp. Bidrag till skyddsväst kan ges till jakthundar och hundar som ingår i Polisens eftersöksorganisation samt till räddningshundar. Bidrag kan ges för inköp av skyddsväst som är försedd med el, stålpiggar eller liknande förutsatt att skyddsvästen bedöms ha tillräcklig förebyggande effekt för att motverka skador.

  • Ansökan för bidrag till skyddsväst för hundPDF till  lämnas till länsstyrelsen senast den 15 december under samma år som skyddsvästen inköpts.

    För jakthundar gäller att sökande ska ha jakträtt i Uppsala län. Jaktmarken ska ligga inom ett av länsstyrelsen dokumenterat vargrevir i länet.

    Bidragets storlek är maximalt 50 % av kostnaden för västens inköp. Högsta belopp som lämnas är 5000 kronor.

Det är viktigt att samla in kunskap om hur skyddsväst för hund fungerar och andra viktiga erfarenheter som gör det möjligt att utvärdera denna åtgärd för att förebygga skador på hundar.  

Tranor och gäss orsakar varje år skador på gröda i Uppsala län. Särskilt skadedrabbat är området omkring Hjälstaviken.

Bidrag för viltskada av tranor och gäss

Förebyggande åtgärder:

Länsstyrelsen får ge bidrag för att förebygga skador som orsakas av tranor, svanar och gäss. Det kan vara bidrag till utrustning för skrämsel eller stängsel för att stänga gäss ute. Bidrag kan även ges till odling av avledningsåkrar för att undvika skador på andra fält inom ett område. Åtgärderna ska ha en dokumenterad effekt för att motverka skador. Bidrag kan också ges till åtgärder som bedöms ha tillräcklig förebyggande effekt för att motverka skador.

Ansökan görs på blankett Ansökan om bidrag för förebyggande av viltskada.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Ansökan lämnas sedan in till länsstyrelsen.

Åtgärder för skada:
Länsstyrelsen får ge ersättning om du fått skador på dina grödor. En förutsättning för att få tillstånd är att du fått dina skador besiktade. Skadorna ska också vara orsakade av fredade fåglar. Besiktning görs av länsstyrelsens besiktningsmän. Ansökan om ersättning görs på blankett Ansökan om ersättning för viltskada på gröda.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Ansökan lämnas sedan in till länsstyrelsen. Detta ska göras senast tre månader efter att skadan upptäckts.

Besiktning
Om du drabbats av en viltskada som du misstänker är orsakad av tranor, svanar eller gäss ska du så snart som möjligt kontakta länsstyrelsen. I Uppsala län finns besiktningsmän för gröda tillgängliga under alla vardagar.

Det är mycket viktigt att du anmäler alla skador som misstänks vara orsakade av tranor, svanar eller gäss. Dessa skador ska besiktigas av en besiktningsman från länsstyrelsen.

Det är ofta nödvändigt med två besiktningar, en omedelbart vid skadetillfället och en senare i samband med skörden, för att kunna värdera skadan. Att en besiktning har skett är en förutsättning för att du ska kunna få ersättning från länsstyrelsen. En annan förutsättning är att skadorna ska ha orsakats av fredat vilt, till exempel tranor, svanar eller vissa gäss.

Länsstyrelsen hjälper även till med rådgivning för skadeförebyggande åtgärder, till exempel skrämselanordningar.

Hjälstaviken
Särskilda stödjande insatser görs av länsstyrelsen när det gäller problemen med skador av tranor och gäss i Hjälstaviken. Skrämselutrustning finns bland annat till utlåning.

Kontakta länsstyrelsens fågelkonsult på telefon 070 - 380 66 60 för närmare besked.

Skyddsjakt
Det jaktbara viltet kan orsaka skador när det inte är allmän jakttid. Om du som har jakträtt saknar möjlighet att bedriva skyddsjakt enligt bilaga 4 i jaktförordningenlänk till annan webbplats kan du ansöka om skyddsjakt.

Länsstyrelsen får ge tillstånd till skyddsjakt efter de flesta jaktbara viltarter. Skyddsjakt kan användas för att undvika allvarliga skador. En förutsättning är att inga andra lämpliga åtgärder finns i det speciella fallet och att artens fortlevnad på lång sikt inte hotas. I en ansökan om tillstånd till skyddsjaktPDF ska du beskriva vilka skador som viltet orsakar. Du ska också berätta vad du gjort för förebyggande åtgärder för att förhindra skadorna. Ansökan om tillstånd till skyddsjakt eller annan skadeförebyggande åtgärd.PDF

Licensjakt på lodjur
Naturvårdsverket kan lämna över rätten att fatta beslut om licensjakt på lodjur till länsstyrelsen. En förutsättning är att antalet föryngringar av lodjur i rovdjurförvaltningsområdet överstiger de fastställda miniminivåerna. Ytterligare en förutsättning är att den förvaltningsnivå som länets viltförvaltningsdelegation beslutat om är uppnådd.

I Uppsala län är den fastställda miniminivån satt till 11,5 föryngringar per år. Detta motsvarar 63 lodjur. Den beslutade förvaltningsnivån i länet är 12 föryngringar vilket motsvarar 66 lodjur. Licensjakt används främst för att begränsa lodjursstammens påverkan på tamdjurshållningen i länet. 

Kunskapen om antalet rovdjur och var de finns är viktiga underlag för förvaltningen. Resultaten används vid beslut om licensjakt på rovdjur. De används även vid fördelning av bidrag till rovdjursavvisande stängsel och ersättning för skador på tamdjur, samt inom förvaltningen av älgstammen. Länsstyrelsen bevakar rovdjursstammarnas storlek i förhållande till de nationella och regionala målen.

Lodjur och varg inventeras genom att de spåras på snö. Länsstyrelsen använder även kameror till hjälp.

Björnen är svårare att inventera eftersom den ligger i ide under vinterhalvåret. Ett alternativ är spillningsinventering. Då samlas björnspillning in, skickas till DNA-analys och utifrån resultatet uppskattar björnforskarna antalet björnar.

Kungsörn inventeras genom besök vid kända boplatser under häckningstiden.

Länsstyrelsen har tillsammans med viltförvaltningsdelegationen beslutat om övergripande riktlinjer för förvaltningen av vildsvinsstammen i Uppsala länPDF.

Länsstyrelsen får ge tillstånd till att använda rörlig belysning och elektronisk bildförstärkare. I en ansökan om tillstånd ska du beskriva vilka skador som vildsvinen orsakar. Du ska också berätta vad du gjort för förebyggande åtgärder för att förhindra skadorna. Ansökan görs genom att fylla i en särskild blankett Ansökan om tillstånd att använda rörlig belysning eller elektronisk bildförstärkare vid skyddsjakt efter vildsvin.PDF

Länsstyrelsen har, tillsammans med viltförvaltningsdelegationen upprättat övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala länPDF som stöd för förvaltningen av kronhjort i Uppsala län.

Bildande av skötselområde
Länsstyrelsen bildar kronhjortsskötselområde efter ansökan från markägare och jakträttshavare. Anslutning till ett kronhjortsskötselområde är frivillig. Ansökan lämnas till länsstyrelsen på särskilda blanketter Ansökan om registrering av jaktområdePDF

  • Markägare och jakträttshavare ska ge sitt medgivande till bildandet av skötselområdet. Detta intygas i ett avtal Avtal om samtycke av anslutning till jaktomradePDF mellan dessa och företrädaren för det blivande skötselområdet. Avtalet skickas in tillsammans med ansökan om registrering till länsstyrelsen. En skötselplan för området ska också följa med ansökan.
  • Minsta areal för att bilda ett skötselområde i Uppsala län är 10 000 hektar.
  • Ansökan ska lämnas in till länsstyrelsen senast den 31 januari för att kunna behandlas inför kommande jaktår.
  • Den som väljer att inte ansluta sin mark till ett skötselområde har möjlighet att jaga kalv under en viss tid.

Skötselplan
Länsstyrelsen godkänner skötselplan för kronhjort. Varje skötselområde för kronhjort ska ha en godkänd skötselplan. Sköt­selplanen ska beskriva vilka mål som området har. Målen ska beskriva den kronhjortsstam som området vill uppnå med hänsyn till mängden bete och foder inom området. I skötselplanen ska den årliga avskjutningen framgå. Det ska även stå vilka andra åtgärder som ska vidtas för att begränsa skador och för att minska risken för trafik­olyckor orsakade av kronhjort.

Lista över godkända kronhjortskötselplaner:

Anmälan av jaktresultat
Kronhjortsskötselområden ska rapportera jaktresultat från ordinarie jakttid till länsstyrelsen inom två veckor efter jakttidens slut, även om inte något djur har fällts.

Även djur som fälls på oregistrerad mark ska anmälas till länsstyrelsen senast två veckor efter jakttidens slut. För djur som fällts med stöd av bilaga 4 i jaktförordningen ska anmälan om fälld kronhjortskalv ske inom två veckor efter det att djuret fällts.

Här rapporterar du fällda kronhjortar Fällanmälan för kronhjortPDF

Riva bävers damm eller boplats
Länsstyrelsen får ge tillstånd till att ta bort bävrars boplats och dammbyggnad. Men reglerna varierar beroende på när under året det gäller.

  • Under tiden den 1 september – den 30 april: Tillstånd får bara lämnas om det är absolut nödvändigt för att förhindra allvarlig skada.
  • Under tiden den 1 maj – den 31 augusti: Får bävers dammbyggnad förstöras utan att det behövs ett tillstånd av länsstyrelsen. Regeln gäller i hela Uppsala län. För rivning av bäverhydda krävs däremot tillstånd även under denna tid.

Jakt med slagfälla
Länsstyrelsen får ge tillstånd till att använda slagfälla vid jakt efter bäver. Detta kan till exempel beviljas i samband med skyddsjakt på bäver, exempelvis vid tillstånd till rivning av bäverdamm. För att få använda slagfälla krävs också att man genomgått särskild utbildning.

Länsstyrelsen får lämna dispens från förbudet att störa skarv enligt 4 § i artskyddsförordningen.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster En förutsättning är att dispensen behövs och att det saknas andra lämpliga lösningar. En dispens får inte försvåra att skarv har en gynnsam bevarandestatus inom länet.

Länsstyrelsen får även ge tillstånd till skyddsjakt efter skarv. Läs mer under rubriken Skyddsjakt.  

Länsstyrelsen får ge tillstånd till skyddsjakt efter säl under den tid då de inte får jagas. Skyddsjakt kan användas för att undvika allvarliga skador för exempelvis yrkesfisket. En förutsättning är att inga andra lämpliga åtgärder finns i det speciella fallet och att artens fortlevnad på lång sikt inte hotas. I en ansökan om tillstånd till skyddsjakt ska du beskriva vilka skador som sälarna orsakar. Du ska också berätta vad du gjort för förebyggande åtgärder för att förhindra skadorna.

Läs mer under rubriken Skyddsjakt och licensjakt.

Kontakt