Hotade arter

Vissa djur och växter är så hotade att det inte räcker att skydda dem i naturreservat eller genom fridlysning. För dessa arter finns speciella åtgärdsprogram.

Ungefär tio procent av Sveriges djur och växter är hotade. Det innebär att över 2000 arter riskerar att försvinna. För flera arter räcker det inte med att de blir fridlysta eller skyddas i ett naturreservat för att de ska kunna leva vidare. De hotade arterna behöver speciella åtgärder för att överleva. Därför har Länsstyrelsen olika program med åtgärder för att hjälpa de hotade arterna. Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Vårt arbete med åtgärdsprogram

Länsstyrelserna arbetar med ungefär 150 åtgärdsprogram för cirka 300 arter och flera naturtyper. Dessa arter behöver speciella åtgärder som till exempel slåtter eller naturvårdsbränning. Åtgärderna behöver göras på den plats i landskapet där arten eller miljön finns, inte bara inom naturreservat. I varje åtgärdsprogram beskriver vi den hotbild som finns mot arterna och de åtgärder som ska göras för att förbättra för arternas livsmiljöer. Hur många och vilka program Länsstyrelsen arbetar med skiljer sig åt mellan länen. 

Länsstyrelsen genomför åtgärderna tillsammans med markägare och verksamhetsutövare. Vi samarbetar även med frivilliga organisationer, Trafikverket, Skogsstyrelsen och olika skogsbolag. Utan dessa samarbetspartners och deras ekonomiska bidrag skulle vi aldrig kunna genomföra alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna och samarbetet är alltid frivilligt.

Arbetet med hotade arter i Uppsala län

Uppsala län har många hotade arter jämfört med flera andra delar av landet. Detta beror på olika saker. Dels på vår varierade natur och geologiska förutsättningar och dels på vårt kulturarv och geografiska läge.

Uppsala län berörs av drygt 70 nationella åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper. För nio av dessa har vi ett nationellt ansvar för att driva på arbetet hos andra länsstyrelser. De nio är gotlandssäfferotplattmal, gölgroda, jordstjärnstryffel, klöversobermal, fisken asp, skalbaggar på gammal asp, violgubbe, ängsskäreplattmal samt vitryggig hackspett.

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten beslutar vilka arter och naturtyper som ska ha åtgärdsprogram, hur länge de ska gälla samt hur prioriterade de är på ett nationellt plan. Länsstyrelsen i Uppsala län har därför tagit fram en strategi för arbetet med hotade arter. Syftet med strategin är att underlätta prioriteringen i arbetet med länets hotade arter och naturtyper med åtgärdsprogram.

Länsstyrelsen i Uppsala län arbetar med ansvarsarter och ansvarsnaturtyper. De ansvarsnaturtyper som identifierats är nationellt värdefulla naturtyper, med en relativt stor andel i Uppsala län. Det innebär att Uppsala län har ett särskilt ansvar för den naturtypen, jämfört med andra län. I länet har 14 ansvarsnaturtyper och 212 ansvarsarter identifierats. 59 av ansvarsarterna har åtgärdsprogram.

Mer information om hotader arter:

Ansvarsarter och ansvarsnaturtyper i Uppsala länöppnas i nytt fönster (rapport från Länsstyrelsen)

Naturvårdsverkets åtgärdsprogram länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Havs och vattenmyndighetens åtgärdsprogramlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Upplandsstiftelsens arbete med hotade arterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Biotopialänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (biologiskt museum i Uppsala)

Artinriktad naturvårdlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (rapport från Artdatabanken)

 

Den vanligaste naturtypen i Uppsala län är skog, där barrskog dominerar. Eftersom skogen har störst andel rödlistade arter är den viktig för den biologiska mångfalden i länet. Några artrika skogsmiljöer i länet är åsbarrskog, kalkbarrskog, asprika miljöer och ädellövmiljöer. All skog i länet är påverkad av människan och kan gynnas av både mänsklig och naturlig störning, som betesdrift, översvämning och brand. Mänsklig påverkan på skogen kan vara negativ då det handlar om kalhyggesbruk, dikning och gödsling. Den kan även vara positiv då det handlar om småskaligt nyttjande för uttag av slöjdvirke, bete och svedjning. I länet finns många spår av småskaligt nyttjande, vilket gör skogen till vårt största levande arkiv.

I Uppsala län jobbar länsstyrelsen med flera åtgärdsprogram vars arter finns i åsbarrskogar och i skogar med död ved. Dessa är skalbaggar på äldre död tallvedlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, bombmurklalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, mosippalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, brandinsekter i boreal skoglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, skalbaggar på nyligen död talllänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, jättepraktbaggelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och svartoxelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Åsen erbjuder god dränering, sandiga miljöer och friskt grundvatten. I kombination med solljus och död ved gynnas vissa arter medans andra gynnas i skuggiga, fuktiga miljöer.

Den döda veden behövs i alla typer av miljöer och gynnar olika arter i olika miljöer. Andelen död ved behöver öka i länet, i synnerhet i och i anslutning till områden med hotade arter som kräver extra mycket död ved. Svartoxen har i länet sina starkaste fästen i landet. Arten har mycket höga krav på död ved och anses indikera om en skog är en urskog eller ej.

Återkommande bränder i skogen är livsviktigt för flera arter i länet. Dels för att konkurrensstarka arter inte får lika stora fördelar och dels för att många arter är beroende av branden och dess effekter. Två av länets ansvarsarter som gynnas av brand är raggbock och mosippa. Raggbocken behöver solbelysta tallstockar, vilket en brand kan ge upphov till. Mosippan trivs i områden som brunnit eftersom branden skapar rätt markförhållanden och ger en solbelyst miljö åt den ljuskrävande arten.

Åtgärder för att rädda arter i åsmiljöer och död ved

Länsstyrelsen skyddar och sköter skogar med höga naturvården knutna till död ved. Vi arbetar aktivt med att inventera arter i dessa miljöer, öka mängden död ved och genomföra kontrollerade naturvårdsbränningar. På Ulleråkers allmänning har vi ett samarbetsprojekt med markägare och andra organisationer, i syfte att gynna tall och arter knutna till tall. Läs mer i rapporten Raggbocken i Ulleråkerstraktenöppnas i nytt fönster.

Så här hjälper du till att rädda arter i åsbarrskog:

  • Spara vindfällen och grova tallar. Håll dem solbelysta i minst 20 år.
  • Ta hänsyn till gammal skog vid avverkningar.
  • Spara tallar med bohål. De kan nyttjas av bland annat hackspettar, ugglor, skogsduvor och fladdermöss.
  • Bränn mark kontrollerat.
  • Låt död ved och brända träd ligga kvar i skogen.
  • Låt bränd tallskog stå kvar.

Besöksmål

Gammal tallskog som inte brunnit på länge finns på flera platser i länet. Några viktiga tallområden är Nåsten, Stadsskogen, Kronåsen, Kungshamn-Morga, Lunsen samt Tärnsjö tallpark. Gamla tallskogar finns även längs kusten, på åkerholmar och i åstallskogar. I de stadsnära tallområdena Kronparken och Ulleråker har man funnit fler tallberoende arter än i Fiby urskog. Om du vill besöka en skog med mycket död ved så kan du bege dig till Fiby urskog eller Mässmyrfallet.

Faktablad, rapporter och mer information

Död ved i levande skogarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (rapport från Naturvårdsverket)

Naturvårdsbränningar - svar på vanliga frågorlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (broschyr från Naturvårdsverket)

 

Raggbocken i Ulleråkerstrakten (rapport från Länsstyrelsen)

Naturinventering av Ulleråker i Uppsalalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (rapport från Upplandsstiftelsen 2013)

Uppsala län är ovanligt rikt på kalkrika moränjordar. Det gör att vi har gott om kalkbarrskogar, som är ovanliga i stora delar av Sverige. Kalken gynnar arter som på andra håll är mycket sällsynta, bland annat många marklevande svampar, som taggsvampar, fingersvampar och spindelskivlingar. Här finns även fina växter, exempelvis guckusko, myskmadra och tibast. Rikedomen medför också ett nationellt ansvar. I Uppsala län jobbar länsstyrelsen med flera åtgärdsprogram inom kalkbarrskogen. Dessa är kalktallskoglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, rödlistade fjälltaggsvamparlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och violgubbelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kalkbarrskogarna är några av länets mest betespräglade skogar och antagligen har alla länets kalkbarrskogar betats. Idag är det bara några få procent som betas. Man kan ofta hitta spår av bete i kalkbarrskogen – stängselrester, träd som fått en underlig form för att de betats som små, gamla enar och växter som gynnas av bete. Tidigare generationers nyttjande med skogsbete och plockhuggning gav en luckig skog med lagom markstörning. Kalavverkning eller gödsling tar dock död på de sällsynta arterna, i synnerhet svamparna. Kalktallskogar på torra, sandiga marker gynnas av brand.

Åtgärder för att rädda arter i åsmiljöer och död ved

Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen inventerar och skyddar kalkbarrskogar. Vi känner till ungefär 100 områden med så höga naturvärden att vi har ett nationellt ansvar att värna dem. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen satsar även på rådgivning och skötsel av kalkbarrskogar.

Som ägare eller förvaltare av en kalkbarrskog kan du göra mycket för den biologiska mångfalden. Läs mer om hur du kan sköta din kalkbarrskog och se vår film Janne, korna och kalkbarrskogenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Så här hjälper du till att rädda arter i kalkbarrskog:

  • Bedriv skogsbete.
  • Avverka inte gammal skog.
  • Skapa breda kantzoner mellan skogen och annan naturtyp.
  • Dela med dig av kunskap om tidigare skötsel.
  • Skydda din skog och få ersättning genom Nya Kometlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Besöksmål

Om du vill besöka en kalkbarrskog kan du välja naturreservaten Idön, Bondskäret, Bolstan, Billudden eller Nåsten. I kalkbarrskogen kan du ofta hitta matsvamp.

Faktablad,  rapporter och mer information

Filmen Janne, korna och kalkbarrskogenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Youtube, 15 minuter)

Kalkbarrskogar i Uppsala län – 13 års erfarenheter (rapport från Länsstyrelsen 2017)

Hårda taggsvamparlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Naturhistoriska riksmuseets webbplats)

Släktskap hos taggsvamparlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (artikel i Svensk Mykologisk tidskrift 2012)

Svampar i Näsmarkernas naturreservat i Örebro (rapport från Länsstyrelsen i Örebro län 2015)

Lövskogar är numera ganska ovanliga i landet, men i Uppsala län finns relativt gott om asp. Asp är liksom björk, al och sälg ett triviallövträd och i triviallövskogen kan det finnas över 200 rödlistade växter och djur. De kan också erbjuda ljusa men lummiga skogspromenader. I Uppsala län jobbar länsstyrelsen med flera åtgärdsprogram inom lövskogar och asprika skogar. Dessa är arter på asp i Norrlandlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, skalbaggar på gammal asplänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, vitryggig hackspettlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och björklevande vedskalbaggar i Norrlandlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Lövskog som växer längs stränder som översvämmas kallas svämskog, vilket är en naturtyp som det finns relativt gott om i länet. Översvämningarna ger en hög luftfuktighet som flera växter och djur behöver. Några hotade arter som finns i länets svämskogar är gelélavar, skinnlavar och den ovanliga vitryggiga hackspetten. De hotas dock av avverkning med efterföljande plantering av barrträd samt röjning av lövsly samt av reglering av vattendrag, vilket gör att granen tar över. Även hårt viltbete och avsaknad av bränder missgynnar den biologiska mångfalden.

Den vitryggiga hackspetten behöver stora arealer lövskog av rätt kvalitet – det får knappt finnas gran i dem och det ska finnas mycket död ved. Hackspetten lever främst på skalbaggslarver, vilka finns i döda, gärna solbelysta lövträd. Det ska finnas tillräckligt mycket mat även vintertid för denna stannfågel. I länet finns två av fem fokustrakter där staten ska satsa sina vitryggsresurser. Cinnoberbaggen är beroende av död, gammal aspved av rätt kvalitet. Den är vår landskapsinsekt.

Åtgärder för att rädda arter i gamla triviallövskogar och asprika skogar

Länsstyrelsen samarbetar med Skogsstyrelsen, Naturskyddsföreningen, skogsbolag och angränsande län för att skapa livsmiljöer åt de arter som lever i lövskogen. Arbetets utgångspunkt för Uppsala län är vitryggig hackspett och cinnoberbagge, vilka ställer höga krav på sina livsmiljöer. Åtgärder görs genom att hålla efter gran och att skapa död ved. Detta gynnar många andra fåglar, insekter, mossor, lavar och svampar. Länsstyrelsen arbetar även för att få fler översvämningar i Båtfors, som är en helt unik del av nedre Dalälven. I området finns cirka 200 rödlistade arter. Eftersom Dalälven är reglerad släpps det för lite vatten genom Båtfors. Detta leder till att granen kan få fäste och den konkurrerar ut både gamla knotiga ekar och de gamla asparna. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har ett samarbetsprojekt med markägare i en trakt i östra Uppsala kommun.

Så här hjälper du till att rädda arter i gamla lövskogar och asprika skogar:

  • Spara grova lövträd vid avverkningar och låt dem även stå kvar vid senare gallringar.
  • Håll granen borta från lövskogar och åkerholmar.
  • Ska möjlighet för nya aspar genom att spara yngre aspar vid röjning.
  • Håll en hög andel död och döende ved i skogen.
  • Gör en grön skogsbruksplan.
  • Skapa faunadepåer.

Besöksmål

I Båtfors naturreservat finns fina triviallövskogar där du kan höra hackspettar trumma och se cinnoberbaggen krypa längs trädstammarna. I reservatet Andersby ängsbackar hittar du en gammal trädmiljö med både triviallöv och ädellövträd.

Faktablad, rapporter och mer information

 Åtgärdsprogram för bevarande av vitryggig hackspett 2005-2008länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (med mer bakgrundsfakta om fågelns ekologi)

Inventering av cinnoberbagge och andra asplevande skalbaggar 2006-2008 (rapport från Länsstyrelsen)

Länsplan för värdefulla lövskogsmiljöer i Uppsala län – för vitryggig hackspett med följearter (rapport från Länsstyrelsen)

GIS-underlag till länsplan för värdefulla lövskogsmiljöerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (i länsstyrelsernas geodatakatalog)

I Uppsala län jobbar länsstyrelsen med flera åtgärdsprogram inom ädellövmiljöer. Dessa är särskilt skyddsvärda trädlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, skalbaggar på lindlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, läderbaggelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, bredbandad ekbarkbocklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, jordstjärnstryffellänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, rökpipsvamplänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, slöjröksvamplänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, barkkvastmossalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och asknätfjärillänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. I det tidigare åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster finns mer information om skyddsvärda träd. Hälften av programmen behöver grova, gamla, knotiga, ihåliga, hamlade eller döende ädellövträd. Sådana träd kan gynna väldigt många arter. På en gammal ek kan det exempelvis finnas 1000 olika arter. Ett gammalt träd kan även ha värden knutna till en gårds historia eller till ett barns lekar. I Uppsala har exempelvis förlagan till den så kallade Sparbankseken en gång stått. Gamla och döda träd är därför mycket viktiga inte bara för den biologiska mångfalden utan även som kulturbärare.

I Mälardalen är linden ett extra värdefullt trädslag, med många arter som är starkt knutna till den. Värdefulla lindar återfinns i länet främst i parker och på kyrkogårdar men även i ett tidigare mer öppet skogslandskap. Det handlar bland annat om alléer och sedan länge hamlade gamla lindar. Vid Grönsöö slott kan man se drottning Kristinas mäktiga lind.

Jordstjärntryffel finns bara på en känd plats i hela världen. Den har tyvärr inte setts sedan 2005 och det är lite svårt att lista ut vad den egentligen behöver när den är så ovanlig.

Åtgärder för att rädda arter i gamla ädellövmiljöer

Länsstyrelsen inventerar värdefulla träd. De läggs in i Trädportalenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Känner du till ett grovt träd eller ett område med fina träd i Uppsala län får du gärna rapportera det till Trädportalen. Om du arbetar med träd eller har ett särskilt trädintresse kan du läsa mer om träd hos Svenska Trädföreningenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Länsstyrelsen kan ge bidrag till skötsel av skyddsvärda träd. Genom Åtgärdsprogram för hotade arter kan du få 700 kr/träd som huggs fritt från andra träd.

Asknätfjärilen finns bara på hyggen och längs skogsbilvägar i länets östra delar. Här görs extra satsningar och Länsstyrelsen har ett bra samarbete med markägaren Hargs bruk.

Länsstyrelsen samarbetar med Nordens Ark med att sätta ut bredbandad ekbarkbock vid Dalälven. Samtidigt huggs gamla ekar fria från gran så de återigen blir solbelysta. Länsstyrelsen samarbetar med bland andra Sjöö slott och Ekolsunds slott för att vårda de gamla lindalléerna.

För att bevara artrika trädmiljöer kan områden skyddas. Länsstyrelsen hjälper till att skapa kulturreservat och att ge bidrag för landskapsvård i gamla kulturlandskap. Du kan också söka medel till en trädvårdsplan för särskilt skyddsvärda träd i byggnadsminnen eller på kyrkogårdar genom att kontakta Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Genom Jordbruksverkets landsbygdsprogramlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster finns flera möjligheter att få ersättning för skötsel av skyddsvärda träd.

Så här hjälper du till att rädda skyddsvärda träd och arter i ädellövmiljöer:

  • Röj undan granar och sly kring grova träd.
  • Rapportera till Trädportalenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  • Tänk en extra gång innan du beskär eller tar ned träd. Du kan få 50 % i RUT-bidrag för beskärning av träd.
  • Ta inte bort grova, döda almar – den döda veden är livsnödvändig och almsjukan går ändå inte att hejda.
  • Lägg stamdelar och grenar på en träd- eller faunadepå.

Så här känner du igen ett skyddsvärt träd:

  • Jätteträd. Träd som är grövre än 80 cm i diameter på det smalaste stället under brösthöjd.
  • Mycket gamla träd. Tall, ek, gran eller bok som är äldre än 200 år. Andra trädslag som är äldre än 140 år.
  • Grova hålträd. Träd som är grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd och som har en utvecklad hålighet i huvudstammen.
  • Träd med många livsmiljöer för andra arter: död ved, savflöden, håligheter, svamppåväxt.

Besöksmål

Det finns flera fina naturreservat där man kan vandra under mäktiga lövträd. Några tips på besöksmål är Haga ekbackar, Bryggholmen, Hjälstaviken, Kungshamn-Morga och Kalvnäset.

Uppsala läns våtmarker bjuder på fågelrika stränder, vidsträckta myrområden och nybildade våtmarker. Länsstyrelsen arbetar för att förbättra förutsättningarna för enskilda arter som är beroende av våtmarkerna. Vi kartlägger våtmarker och våtmarksarter i länet och restaurerar våtmarker som är på väg att försvinna. Vi undersöker hur vi ska sköta dem så att de långsiktigt kan utgöra ett livsrum för många arter. Länsstyrelsen arbetar också för att öka intresset för våtmarksslåtter för att hålla igenväxande våtmarker öppna.

Våtmarker i Uppsala län har som andra våtmarker i landet påverkats hårt av människan. Innan människans hårda reglering av vattnets kretslopp tog sin början var det vanligt att områden svämmade över med jämna mellanrum. Exempel på översvämningsmarker är svämängar, glupar, hävdade och ohävdade havsstränder. Översvämningarna hjälpte till att hålla undan konkurrerande arter och hindrade ofta områden från att växa igen och bli mörka. Idag har översvämningsmarkerna minskat till följd av dikning och uträtning av vattendrag. På flera ställen kan du se spår av detta i vårt län. Till följd av detta har också många översvämningsarter minskat. I Uppsala län jobbar länsstyrelsen med flera åtgärdsprogram inom översvämningsmarker. Dessa är ängshöklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, barkkvastmossalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, strandskinnlavlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och sällsynta skapanior på tidvis översvämmad vedlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Vi berörs även av programmen för brynialänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ävjepilörtlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och älvängslöparelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Ängshöken finns på några få platser i länet och häckar vanligen i hög vegetation vid skogsjöar och på strandängar.

Åtgärder för att rädda arter i översvämningsmarker

I arbetet med länets översvämningsmarker läggs stor vikt i att röja och restaurera för att minska igenväxningen. Länsstyrelsen jobbar mycket med att spara videbuskar som kan ha höga naturvärden knutna till sig. De flesta av länets rödlistade arter i översvämningsområden gynnas av hävd. Det finns goda möjligheter att hävda stora områden betes- och slåttermark kring Dalälven. Länsstyrelsen i samarbete med Upplands Ornitologiska Förening inventerar ängshök och ger rådgivning och ersättning till markägare med ängshök på slåttervall.

Så här hjälper du till att rädda arter i översvämningsmarker:

  • Röj undan sly och buskage, men spara vide.
  • Bedriv bete på gamla översvämningsmarker.
  • Rapportera ängshökar till Artportalenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  • Kontakta Länsstyrelsen om du misstänker häckning av ängshök på en åker.

Besöksmål

Besök något av våtmarksreservaten Båtfors, Florarna, och Hjälstaviken.

Faktablad, rapporter och mer information


De flesta rikkärren i Uppsala län finns längs den norduppländska kusten, men de finns även spridda på andra håll i länet. I Uppsala län jobbar länsstyrelsen med flera åtgärdsprogram inom rikkärr. Dessa är gölgrodalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och rikkärrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, där arterna gulyxne, kalkkärrsgryn och större agatsnäcka ingår. Även åtgärdsprogrammen temporära vatten och 15 hotade makrofyter i permanenta vattenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster ingår här.

Åtgärder för att rädda arter i rikkärr

Länsstyrelsen har under flera år kartlagt och inventerat länets rikkärr i kustkommunerna Älvkarleby, Tierp och Östhammar. Inventeringen görs för att kunna prioritera insatser så att de mest hotade rikkärren kan skötas och restaureras. Målet är att bevara skyddsvärda rikkärr och undvika att de växer igen och utarmas på arter. En av dem är gölgrodan, som idag står inför flera stora utmaningar när dess livsmiljöer försvinner till följd av bland annat dikning och skogsavverkning. Länsstyrelsen inventerar regelbundet hela gölgrodans utbredningsområde i syfte att följa upp tidigare inventeringar och utvärdera de insatser som gjorts för att rädda gölgrodan.

Så här hjälper du till att rädda arter i rikkärr:

  • Avverka skog varsamt och med omsorg för växt- och djurlivet.
  • Undvik gödsling av skogs- och jordbruksmark i närheten av gölgrodevatten.
  • Flytta aldrig fisk mellan vattensystem utan tillstånd, eftersom gölgrodan inte kan leva i ett vattenområde med fisk.
  • Ta bort träd och buskar så att det kommer in sol som kan värma upp gölgrodevatten.

Besöksmål

Reservatet Edskärret bjuder på många spännande rikkärrsarter, däribland flera orkidéer. I reservaten Hållnäskusten, Örskär och Gräsö skärgård finns goda chanser att se gölgrodor. Tillsammans med Svensk Kärnbränslehantering AB har länsstyrelsen tagit fram en naturstig vid Labboskogenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster söder om Forsmarks kärnkrafteverk, där du har chansen att se flera sällsynta arter, däribland gölgroda.

Faktablad,  rapporter och mer information

Film om gölgrodor på Örskärlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (3 minuter)

Inventering av gölgroda i Uppsala län 2016

Odlingslandskapet omfattar många artrika miljöer. I Uppsala län är några av dessa betesmarker, slåtterängar, sandmiljöer och infrastrukturmiljöer. Gemensamt för dessa omgivningar är att de har utvecklats genom att människor under lång tid har brukat de olika miljöerna. Både rödlistade och vanligare arter är beroende av att dessa marker fortsätter att brukas.

Betesmarker och slåtterängar är några av de artrikaste miljöerna vi har i länets odlingslandskap. I områden där gamla tiders arbetstraditioner har funnits kvar länge kan vi idag hitta en stor biodiversitet. Dessa miljöer blir alltmer ovanliga i takt med att jordbruket förändras och blir mer storskaligt. I Uppsala län jobbar länsstyrelsen med flera åtgärdsprogram inom betesmarker och slåtterängar. Inom hävdade betesmarker är dessa hotade insekter på krisslorlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, mnemosynefjärillänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, fältgentianalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och finnögontröstlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Inom torrängar arbetar vid med gotlandssäfferotplattmallänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, hällebräckalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och svartfläckig blåvingelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Arbetet med ladlavar på kulturvedlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster sker i miljöer med gamla, omålade byggnader, exempelvis äldre lador eller sjöbodar. Vi berörs även av programmen svampar i ängs- och betesmarkerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, låsbräknar på hävdad marklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, dvärglåsbräkenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, trumgräshoppalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och vadare på strandängarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Även väddnätfjärillänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och ängsskäreplattmallänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster finns med i arbetet, även om dessa främst förekommer i infrastrukturmiljöer.

Slåtter innebär att slå gräs med lie eller skära eller med en slåtterbalk monterad på traktorn. Det slagna gräset tas sedan ofta bort från ängen, vilket gör marken näringsfattig. Näringsfattig mark är bra för svagare arter som har svårt att konkurrera om plats och näring. I de här miljöerna kan det finnas 40-50 olika gräs- och blomarter på en kvadratmeter. Dessutom finns många insektsarter knutna till växterna. Slåtterängarna är artrika eftersom de slås när alla blommor har hunnit fröa av sig. Gotlandssäfferotplattmalen är en art som bara förekommer i Sverige. Den är känd från tre platser i Uppland. Uppsala län är nationell koordinator för arten. Fjärilen har levt på länets slåtterängar och utmarksbeten. I takt med att dessa marker blivit färre har den livsviktiga värdväxten säfferot minskat. I Uppsala län gynnas säfferoten av sen slåtter, sent bete och viss markstörning som ger blottad mark. På så sätt skapas nya etableringsmöjligheter för säfferoten och därmed gotlandssäfferotplattmalen.

I Östhammars och Tierps kommuner finns kustnära betesmarker där det finns flera hotade fjäril- och insektsarter kopplade till marker med svagt betestyck. Några exempel är mnemosynefjäril och skalbaggar beroende av växten krissla.

Torra, öppna marker som ofta betas kallas torrbackar. I Uppland ligger de mestadels längs rullstensåsarna. Här finns bland annat den svartfläckiga blåvingen, olika slags vildbin och gräshoppor som trumgräshoppan. Den svartfläckiga blåvingen återupptäcktes i länet sommaren 2006. Innan det hade man trott att arten var utdöd i Uppsala län sedan 20 år. Under 2007 inventerades svartfläckig blåvinge. Fjärilen hittades på sex lokaler i Enköpings kommun. Idag övervakas arten årligen genom biogeografisk uppföljninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Åtgärder för att rädda arter i betesmarker och slåtterängar

Växten fältgentiana består av två varianter. En blommar tidigt på växtsäsongen och en blommar sent. För att anpassa skötseln optimalt till de båda varianterna inventerar Länsstyrelsen regelbundet alla kända lokaler av fältgentiana. Då kan det bedömas vilken variant det rör sig om och därmed kan skötseln styras så att växten får bästa möjliga förutsättningar för att överleva på växtplatsen.

Inom torra miljöer följer Länsstyrelsens upp blåvingen med inventeringar och genomför skötselåtgärder enligt åtgärdsprogrammet där det är möjligt. Länsstyrelsen övervakar varje år flera hotade växt-och insektsarter samt utför olika typer av åtgärder för dessa arter i nära samarbete med bland annat SLU och Upplandsstiftelsen. Genom rådgivning ökar vi medvetenheten kring hotade arters närvaro hos markägare och djurhållare. Dessa kan genom att anpassa sin skötsel hjälpa till i arbetet med hotade växter och insekter i betesmarker och slåtterängar.

Så här hjälper du till att rädda arter i betesmarker och slåtterängar:

  • Utför slåttern på slåtterängarna efter att växterna har blommat över och fröat av sig.
  • Anpassa djurens betestider efter hotade arters frösättning.

Besöksmål

Besök gärna något av våra reservat i odlingslandskapet; Bondskäret, Andersby ängsbackar och Haga ekbackar.

Faktablad, rapporter och mer information


I Uppsala län jobbar länsstyrelsen med två åtgärdsprogram som hör till odlingslandskapets ängs- och betesmarker, men idag påträffas till stor del i infrastrukturmiljöer. Dessa är väddnätfjärillänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ängsskäreplattmallänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, finnögontröstlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och mosippalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Åtgärder för att rädda arter i infrastrukturmiljöer

I vårt län finns väddnätfjärilen främst i kraftledningsgator i norra och västra delen. Den finns även kvar på ett fåtal ängsmarker. Länsstyrelsens gör regelbundna inventeringar, delger information och anpassning av skötsel och restaurering. Länsstyrelsen samarbetar med kraftledningsbolagen för att anpassa skötseln i kraftledningsgatorna. En del av skötseln innebär att stigarna i vissa kraftledningsgator röjs så att de blir bredare och att riset plockas bort. Åtgärder går även utmärkt att göra på golfbanor och andra människostörda miljöer.

Så här hjälper du till att rädda arter i infrastrukturmiljöer:

  • Vänta med att slå vägkanter med fin flora tills i augusti.
  • Om du behöver slå tidigare än augusti: spara partier med blommande växter. Var dock noga med att inte låta den invasiva blomsterlupinen fröa av sig. Ännu bättre är om hela plantan kan tas bort och läggas på deponi.

Besöksmål

Siggefora ledningsgata är Natura 2000-område för att bevara väddnätfjäril.

Många av länets växter och djur är beroende av markområden med blottad sand, eftersom de har färre konkurrenter där. Bin och flera skalbaggar behöver den öppna sanden för bobyggande. Den rika tillgången på insekter lockar till sig fåglar som nattskärra, trädlärka och backsvala. Därmed kan ett skydd för en art inom sandmiljöerna skydda ett helt ekosystem. I Uppsala län jobbar länsstyrelsen med flera åtgärdsprogram inom sandmiljöer. Dessa är klöversobermallänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, vildbin och småfjärilar på torränglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, vildbin på ängsmarklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, strandsandjägarelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, svartpälsbilänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och korthalsad majbaggelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Vi berörs även av programmet för stortapetserarbilänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Åtgärder för att rädda arter i öppna sandmiljöer

Länsstyrelsen arbetar i flera projekt tillsammans med andra aktörer och markägare för att bevara miljöer och arter med öppen sand. Flera arter kräver större insatser som utlägg av stora delar sand eller omfattande resning på växtlighet.

Så här hjälper du till att rädda arter i öppna sandmiljöer:

  • Täck inte sandiga partier med jord.
  • Lämna plats åt torrmarksväxter.
  • Spara sälgar.

Besöksmål

Besök gärna något av våra naturreservat på sandig mark. På Vånsjöåsen kan du uppleva backsipporna på våren och på Sandviksåsen kan du se svartpälsbina flyga i början av sommaren. I Hjälstaviken har du chansen att se svartfläckig blåvinge i juli.

Faktablad,  rapporter och mer information

Inventering av svartpälsbi i Uppsala län 2017

Infrastrukturens biotoperlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (rapport från Centrum för biologisk mångfald)

I Uppsala län bedrivs det moderna jordbruket med maskinell skötsel av odlingslandskapet. Fåglar som tidigare kunnat häcka i gamla åkermarker förlorar idag sina häckningsområden när tunga maskiner brukar marken. Flera av det gamla jordbrukets växtarter har försvunnit eller minskat när marken nu brukas på ett mer storskaligt sätt. I Uppsala län jobbar länsstyrelsen med två åtgärdsprogram knutna till åkermark och åkerholmar. Dessa är ortolansparvlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och hotade åkerogräslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ortolansparven har minskat kraftigt i hela landet till följd av förändrade livsmiljöer i landskapet kopplat till mer rationell skötsel av jordbruksmark. I Uppsala län häckar den idag bara i Enköpings och Uppsala kommun.

Åtgärder för att rädda arter i åkermark

Länsstyrelsen samarbetar med Upplands Ornitologiska Förening för att inventera och stödutfodra länets ortolansparvar. Vi satsar också på rådgivning till de markägare som har ortolansparv på sin mark eller bor i en trakt med fågeln.

Så här hjälper du till att rädda arter i åkermark:

  • Rapportera ortolansparvar till Artportalenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  • Röj eller bränn åkerholmar för att skapa öppnare miljöer.
  • Låt odlingsmarken ligga i träda.
  • Lämna osådda kantzoner kring din odlingsmark.
  • Undvik att använda bekämpningsmedel på åkermark.

Besöksmål

Besök naturreservatet Torslundagropen för att titta på ortolansparv. Den känns lätt igen på sin sång, men är svår att upptäcka vid häckning.

Faktablad,  rapporter och mer information

Jordbruksverkets publikationer om ett rikt odlingslandskaplänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I Uppsala län finns arter knutna till både söt- och brackvatten. Djur och växter i vattnet påverkas i stor utsträckning av människan. På senare år har det uppmärksammats att artrika vattenmiljöer minskar till följd av bland annat global uppvärmning, övergödning, för mycket fiske och giftiga utsläpp. Detta gäller även de arter som finns i Uppsala läns vattenmiljöer, både längs kusten, i sjöar och vattendrag.

Uppsala län har en vacker och vidsträckt skärgård med många små öar och skär. Det platta och flikiga kustområdet har fått sin utformning tack vare landhöjningen. Uppsala län är i det avseendet unikt i landet.

Några av de mer sällsynta fåglarna i vår skärgård är tobisgrissla, roskarl, skräntärna och numera även ejder. Längs kusten finns flera olika miljöer som är extra viktiga för den biologiska mångfalden. I Uppsala län jobbar länsstyrelsen med flera åtgärdsprogram inom kustområdet. Dessa är skräntärnalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och sydlig kärrsnäppalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Skräntärnan är världens största tärna och vi har en av Östersjöns största kolonier i Uppsala län. Skräntärnan kan bli 30 år gammal och hotas därför av miljögifter, i likhet med andra långlivade arter.

Åtgärder för att rädda arter i kustområdet

Tillsammans med bland annat Upplandsstiftelsenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Ringmärkningscentralenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, forskare vid Lunds universitet samt projekt skräntärnalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster genomför Länsstyrelsen åtgärder för skräntärna. Några åtgärder som gjorts är ringmärkning, restaurering, reglering av rovdjur (till exempel mink och gråtrut), kameraövervakning och arbete med satellitsändare. Tack vare dessa åtgärder finns det fortfarande skräntärnor i länet och vi har lärt oss mycket mer om dem och de faror de utsätts för. Även andra sjöfåglar gynnas av åtgärderna. Det finns flera fågelskyddsområden där fåglarna får vara i fred.

Så här hjälper du till att rädda arter i kustområdet:

  • Använd miljömärkta tvättmedel.
  • Undvik produkter med gifter i, för att minska problemen med övergödning och miljögifter.
  • Jaga mink.
  • Undvik skär där sjöfåglar häckar.
  • Anmäl olagliga muddringar och rapportera ovanliga arter till Artportalenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Besöksmål

Några kustnära naturreservat är Billudden, Kapplasse, Gräsö Östra skärgård, Ängskär och Örskär. Vill du se skräntärna kan du bege dig till Ledskär, Fågelsundet eller skärgården runt Gräsö.

Faktablad, rapporter och mer information

Satellitspårning av skräntärnalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (forskningsprojekt vid Lunds universitet)

Uppland har en liten andel sjöar jämfört med övriga landet. Orsaken är delvis naturlig, men kan också förklaras med sänkningar och utdikningar av sjöar som gjordes för att vinna mer jordbruksmark. Även om Uppsala län är fattigt på sjöar finns det gott om andra värdefulla vatten som Dalälven i nordväst, Mälaren i söder och åar i jordbrukslandskapet. I Uppsala län jobbar Länsstyrelsen med flera åtgärdsprogram inom kustområdet. Dessa är fisken asplänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, flodnejonögalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, vimma och idlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, flodkräftalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, mallänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, småsvaltinglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och utterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Åtgärder för att rädda arter i sjöar och vattendrag

Undervattensväxten småsvalting hittas i Uppsala län endast i Stora Ullfjärden i Mälaren, Håbo kommun. Länsstyrelsen gör årliga övervakningar av länets småsvalning och arbetar med en flerårig studie för få en bättre bild av artens utveckling.

Uppsala län är koordinerande för arbetet kring bevarande av asp och här flera åtgärder tagits för att förbättra förutsättningarna för landskapsfisken. Det har blad annat anlagts fiskvandringsvägar i Fyrisån i Uppsala stad och i Ulva kvarn norr om Uppsala. I samarbetar med Upplandsstiftelsen och kommunerna har Länsstyrelsen kartlagt aspens utbredning i länet. En kartläggning och tillsyn av dammar som kan vara vandringshinder för aspen har gjorts.

Länsstyrelsen kartlägger förekomster av flod- och signalkräftor i länet genom inventeringar. Vi upprättar kräftskyddsområden samt kräftpestförklarar vatten där kräftpest konstaterats. Vi informerar markägare och allmänhet om kräftor och kräftpest för att minska spridningen av signalkräfta och därmed bevara flodkräftan. Länsstyrelsen arbetar även med att ta fram en förvaltningsplan för flodkräftan.

Så här hjälper du till att rädda arter i sjöar och vattendrag:

  • Undvik att rensa i vattnet eller att röja bort träd och buskar på mark i anslutning till ett vattendrag.
  • Fiska inte i aspens leklokaler under fiskeförbudet perioden 1 april - 31 maj. Aspens vandringstider varierar lokalt och därför kan fisken finnas kvar i vattnen även efter fiskeförbudet.
  • Hör av dig till Länsstyrelsen om du sett eller fångat en asp, om du har förslag på åtgärder i ett aspområde eller om du har andra tips som kan hjälpa oss i vårt arbete med aspen.
  • Plantera aldrig ut kräftor i sjöar och vattendrag utan tillstånd från Länsstyrelsen.
  • Flytta aldrig kräftor från ett vatten till ett annat.
  • Frys sötvattensfångad betesfisk innan du fiskar med den.
  • Desinficera och torka fiskeredskap noga mellan varje sjö eller vattendrag du ska använda dem i.

Om du fångar en asp

Om du skulle fånga en asp är det några saker du bör tänka på för att kunna återutsätta fisken på ett skonsamt sätt. Hantera även andra arter på samma sätt om de ska återutsättas!

  1. Utrustning: För att minimera skadan på fisk som ska återutsättas är det bra att ha med sig rätt utrustning. En knutlös håv är ett skonsamt sätt att lyfta fisken ur vattnet utan att skada dess känsliga slemskikt. En rejäl tång och avbitare krokar av fisken snabbt och knipsar av krokarna om de sitter svåråtkomligt. En fuktad avkrokningsmatta är ett skonsamt underlag vid hantering av fisken.
  2. Fisken vill inte bli torr: Aspen har liksom andra fiskar ett skyddande slemskikt runt sin kropp som är mycket känsligt. För att inte skada detta ska du alltid fukta händerna innan du handskas med en fisk. Du ska heller aldrig lägga ned fisken på ett torrt underlag . Mjukt och fuktigt är melodin.
  3. Minimera tiden ovanför ytan: En fisk ska hållas ovanför vattenytan så kort tid som möjligt. När fisken kommit in till båten eller bryggan ska den inte tas upp ur vattnet om det inte är absolut nödvändigt. Mest skonsamt är att låta fisken vila i håven under vattenytan medan eventuell avkrokningsutrustning tas fram. Har du inte tillgång till håv går det också bra att hålla fisken i vattnet med händerna.
  4. Uppskatta vikt och längd: Fångar du en asp är det viktigt att inte låta vikt och längd bli ytterligare ett moment som äventyrar fiskens överlevnad. Att väga och mäta en fisk är tidskrävande och ofta förknippat med risker för fisken. Låt istället fisken vara kvar i vattnet och uppskatta vikt och längd.
  5. Hantera fisken korrekt: I många fall kan en fisk återutsättas utan att först behöva lämna vattnet. Ibland måste avkrokning dock ske ovanför vattenytan. Fisken ska då hållas i ett horisontellt läge. Ta ett fast grepp runt stjärtspolen på fisken och stöd den samtidigt bakom bröstfenorna med andra handen. Fisken sprattlar ofta när den är ovanför vattenytan. Det är viktigt att inte tappa den.

Besöksmål

I asptrappan vid Islandsbron i centrala Uppsala har du chansen att se asp under vandringstiden.

Faktablad,  rapporter och mer information

Hjälp till att rapportera arter

Vissa arter är så sällsynta och så dåligt kända att vi behöver inventera för att se var de finns innan vi börjar med åtgärder. Alla fynd Länsstyrelsen hittar registrerar vi i Artportalen. Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges växter, djur och svampar. Du kan hjälpa till med att rapportera sällsynta (och vanliga) arter. Allmänhetens rapporter är mycket viktiga. Här kan du göra en stor insats!

Artportalenlänk till annan webbplats

Kontakt

Frågor kring hotade arter i skogsmiljöer:

Maria Forslund

Frågor kring hotade arter i våtmarker och vattenmiljöer:

Fredrik Söderman

Frågor kring hotade arter i odlingslandskapet:

Cecilia Käll

Frågor kring hotade arter:

Sofia Almkvist