Kamera­övervakning

Reglerna för kamerabevakning ändrades den 25 maj, detta på grund av EU:s nya dataskyddsförordning. Det har även skett förändringar från och med den 1 augusti 2018 när den nya kamerabevakningslagen började gälla.

De nya reglerna innebär att färre behöver söka tillstånd för kameraövervakning. Det kommer att ställas krav på att den som vill kamerabevaka själv ser till att följa reglerna i dataskyddsförordningen respektive brottsdatalagen. Ansvaret för att utfärda tillstånd till kamerabevakning och utföra tillsyn över kamerabevakning har flyttas från länsstyrelserna till Datainspektionen.

Privata organisationer måste följa dataskyddsförordningen

Privata organisationer behöver inte längre tillstånd

Privat verksamhet, som inte utför en uppgift av allmänt intresse, behöver inte längre tillstånd för att kamerabevaka. Befintliga tillstånd och anmälningar kommer att upphöra att gälla. Dataskyddsförordningens regler är tillräckliga för att garantera att behandlingen av personuppgifter inte kränker enskildas personliga integritet. Ni behöver alltså inte tillstånd men ni måste i stället se till att ni uppfyller kraven i dataskyddsförordningen.

Exempel på verksamheter som inte behöver tillstånd efter 25 maj 2018:

  • banker
  • butiker
  • privata parkeringshus
  • jägare som vill ha åtelkameror
  • privatpersoner

Krav på tillstånd för myndigheter och andra som utför en uppgift av allmänt intresse

Vilka behöver tillstånd?

Myndigheter och andra som utför uppgifter av allmänt intresse (exempelvis friskolor, privat hälso- och sjukvård, kollektivtrafiksbolag) behöver enligt den nya kamerabevakningslagen tillstånd för kamerabevakning, om de kamerabevakar en plats dit allmänheten har tillträde.

Platser dit allmänheten inte har tillträde får bevakas utan tillstånd, men reglerna i dataskyddsförordningen måste följas.

Myndigheters befintliga tillstånd fortsätter gälla även efter 25 maj 2018

Om ni är en myndighet, eller utför en uppgift av allmänt intresse, och redan har ett kameratillstånd så gäller det även efter 25 maj. Ni kan alltså fortsätta kamerabevaka enligt villkoren i ert tillstånd så länge tillståndet gäller.

Inga tillstånd kan utfärdas mellan 25 maj och 1 augusti

Fram till 25 maj 2018 var det länsstyrelserna som hade ansvar för att utfärda kameratillstånd. Dataskyddsförordningen började gälla 25 maj och det är nu Datainspektionen som är ansvarig för att bedriva tillsyn och se till att dataskyddsförordningen följs.

Datainspektionen utfärdar nya tillstånd från och med 1 augusti 2018. Mellan den 25 maj och den 1 augusti kunde myndigheter kamerabevaka om de följde reglerna i dataskyddsförordningen.

Regler för polisen och andra som arbetar med brottsbekämpning

För polisen och andra som utför uppgifter inom brottsbekämpning, lagföring och straffverkställighet gäller andra regler.

När polisen och andra myndigheter utför sina uppgifter inom bland annat brottsbekämpning, lagföring och straffverkställighet omfattas inte reglerna i dataskyddsförordningen. Här gäller reglerna för kameraövervakningslagen tills den lagen upphävs. Fram till 1 augusti 2018 gick det därför att ansöka om nya tillstånd för att kameraövervaka hos länsstyrelsen. Efter den 1 augusti ansöker även denna målgrupp om tillstånd hos Datainspektionen.

Privatpersoners kamerabevakning

När det gäller privatpersoners kameror kan de ibland vara undantagna från reglerna i dataskyddsförordningen och den nya kamerabevakningslagen. I så fall behöver du som privatperson inte ta hänsyn till reglerna. Lagen gäller helt enkelt inte. Detta förutsätter dock att

  • kameran inte filmar en plats dit allmänheten har tillträde
  • du kamerabevakar i egenskap av privatperson
  • bevakningen bedrivs som ett led i en verksamhet av rent privat natur eller som har samband med ditt hushåll

Om du som privatperson har för avsikt att sprida övervakningsmaterialet till en vidare krets, exempelvis på internet, omfattas kameran av reglerna i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen.

Om de nya reglerna om kamerabevakning på Datainspektionens webbplats.länk till annan webbplats

Vanliga frågor och svar

Huvudregeln är att tillstånd krävs om:

  • kameran riktas mot "en plats dit allmänheten har tillträde"
  • utrustningen kan användas för personbevakning och
  • kameran är uppsatt och styrs inte på platsen.

Personövervakning

För att en bildupptagning ska innebära personövervakning ska man kunna se att det är en människa på bilden. Det är bildkvalitén som är avgörande och det räcker att man kan känna igen personer utifrån karakteristiska kläder, rörelsesätt eller på något annat sätt. En värmekamera kan till exempel falla in under tillståndsplikten.

Uppsatt utan att manövreras på platsen

Det innebär att det inte krävs tillstånd för till exempel lösa kameror som man bär med sig som till exempel hjälmkameror eller fotokamera.

Platser där människor kan vistas eller har tillträde till. Gator, torg, och parker är platser dit allmänheten har tillträde, liksom utrymmen i affärer, varuhus, banker med mera.

Även kyrkor, museer, bibliotek, restauranger, biografer, badhus och gym räknas i de flesta fall som platser dit allmänheten har tillträde. I detta sammanhang är det ointressant om platsen är offentlig eller privat. Att man måste betala för att uppehålla sig i en lokal har inte i sig ansetts innebära att fråga är om en plats dit allmänheten inte har tillträde.

Några exempel är bostäder, tomter kring enbostadshus, trappuppgångar och områden inne på låsta arbetsplatser. Hit räknas strikt privata utrymmen eller områden som vanligtvis inte anses upplåtna för allmänheten.

För butiker gäller särskilda regler om anmälan om övervakningskameror. Anmälan ska vara registrerad av Länsstyrelsen innan övervakningsutrustningen sätts upp.

Med butikslokal avses en lokal, där man kan köpa varor/tjänster eller hyra varor. Restauranger och andra näringsställen räknas inte som butiker.

Huvudregeln är att tillstånd krävs om:

  • kameran riktas mot "en plats dit allmänheten har tillträde"
  • utrustningen kan användas för personbevakning och
  • kameran är uppsatt och styrs inte på platsen.

Personövervakning

För att en bildupptagning ska innebära personövervakning ska man kunna se att det är en människa på bilden. Det är bildkvalitén som är avgörande och det räcker att man kan känna igen personer utifrån karakteristiska kläder, rörelsesätt eller på något annat sätt. En värmekamera kan till exempel falla in under tillståndsplikten.

Uppsatt utan att manövreras på platsen

Det innebär att det inte krävs tillstånd för till exempel lösa kameror som man bär med sig som till exempel hjälmkameror eller fotokamera.

Ja, tillstånd krävs. När övervakningen bedrivs spelar ingen roll.

Ja. Oavsett var kameraövervakningen sker finns en skyldighet att upplysa om detta genom tydlig skyltning på övervakningsplatsen. Det gäller även på privata platser.

En kamera som är monterad på en drönare omfattas också av kameraövervakningslagen. Myndigheter behöver ansöka om tillstånd för att få använda en drönare med kamera. Privatpersoner och företag behöver inte längre tillstånd för att få använda en drönare med kamera.

Det spelar ingen roll vilken höjd fotograferingen görs från. Som myndighet behöver ni söka tillstånd även om fotograferingen sker på så hög höjd att det inte går att identifiera människor. Det avgörande är att kameran kan användas till personövervakning.

När Länsstyrelsen bedömer en ansökan om tillstånd vägs intresset för att övervaka mot allmänhetens intresse att inte bli övervakad. Länsstyrelsen tar särskild hänsyn till om övervakningen behövs för att förebygga, avslöja eller utreda brott, förhindra olyckor. Vi tar också hänsyn till hur övervakningen ska utföras, om teknik som främjar skyddet av den enskildes personliga integritet används och vilket område som ska övervakas.

Länsstyrelsen kan inte ge några förhandsbesked utan fattar beslut om tillstånd i enskilda fall.

Nej, det behövs inget tillstånd för kameraattrapper.

Kontakt

Länsstyrelsen i Uppsala län

Besöksadress: Bäverns gränd 17

Telefon 010-2233000