Publiceringsdatum: 15 januari 2019

Senast uppdaterad: tisdag 15 januari, 12.50

Miljögifter i Mälaren kartlagda

Rostig kedja på sjöbotten

Pressmeddelande 2019-01-15

Halterna av miljögifter i Mälarens bottnar har minskat. Men sjön är fortfarande långt ifrån att nå god vattenstatus enligt EU:s vattendirektiv. Det visar en stor undersökning som länsstyrelserna runt Mälaren, däribland länsstyrelsen i Uppsala, genomfört inom ramen för EU-projektet LIFE IP Rich Waters.

Prover på Mälarens bottensediment har tagits upp från 42 platser, från väst till öst i hela sjön. Resultaten ska, tillsammans med andra undersökningar, användas för att bedöma Mälarens status inom ramen för EU:s vattendirektiv. Målet är att nå god ekologisk och kemisk vattenstatus senast 2027.

– Mälaren är ju dricksvattentäkt för drygt två miljoner människor, så det är viktigt att veta vilka miljögifter som finns och hur stora halterna är, säger Håkan Johansson, miljöutredare vid länsstyrelsen i Stockholm.

Av de ämnen som undersökts är det främst halterna av TBT som gör att Mälaren inte når god status. TBT har hormonstörande egenskaper som påverkar vattenlevande djur. Ämnet har varit förbjudet i båtbottenfärger sedan 1989, men har tidigare använts för att förhindra påväxt på båtar i marin miljö, inte i sötvatten.

I övrigt visar undersökningen på att halterna av miljögifter i Mälaren generellt har minskat sedan motsvarande mätningar 2001. Ämnena fluoranten, bly och kadmium ligger under gränsvärdena för god vattenstatus. Kopparhalterna verkar dock ha ökat vid några provplatser. Även för ämnet antracen överskrids gränsvärdet vid flera provplatser.

Den miljödata som samlats in genom sedimentundersökningen utgör ett viktigt underlag för vattenvårdsförbund och kommuner som arbetar med miljögifter i enskilda vattenområden.

– De uppmätta halterna i sedimenten kommer att ingå i den nya bedömningen av vattenförekomsternas kemiska status som ska göras nu under 2019, säger Gudrun Robinson, miljöutredare på länsstyrelsen i Uppsala.

De vattenförekomster som undersökts i Uppsala län är Ekoln, Skofjärden, Gorran, Lårstaviken och Arnöfjärden.

– Framför allt är det Ekolns sediment som har halter av TBT och PAH över gränsvärdena, vilket kan härröra från båtaktivitet samt historiska utsläpp uppströms Ekoln, säger Gudrun Robinson.

Undersökningen har genomförts av länsstyrelserna runt Mälaren (Stockholm, Uppsala, Västmanland och Södermanland) tillsammans med Mälarens vattenvårdsförbund, inom ramen för EU-projektet LIFE IP Rich Waters.

Rapporten finns att ladda hem på www.richwaters.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt