Publiceringsdatum: 28 december 2018

Senast uppdaterad: fredag 28 december, 10.01

Tio år av djurskyddskontroller i länsstyrelsens regi

Katt och hund vilar intill varandra

Den 1 januari 2019 är det precis tio år sedan länsstyrelserna övertog ansvaret för den operativa djurskyddskontrollen från kommunerna. Utmaningarna för att få till en likvärdig offentlig kontroll över hela landet har varit stora.
– Vi har efter tio år av målinriktat arbete en robust organisation för att genomföra vårt uppdrag, säger Elisabeth Schöning, chef för veterinärenheten på länsstyrelsen i Uppsala.

Under början av 2000-talet kritiserades Sverige av EU för svårigheter att styra och organisera en djurskyddskontroll som inte samordnades av staten. Eftersom landets kommuner har självstyre sköttes djurskyddet på olika sätt och med varierande resurser.

2008 beslutade riksdagen att föra över djurskyddsverksamheten till staten, till länsstyrelserna. Syftet var att tillmötesgå EU:s krav på en samordnad, effektiv och likvärdig offentlig kontroll av djurskydd i landet. För dem som jobbade med djurskyddkontroll på kommunerna innebar det att de från och med den 1 januari 2009, genom en verksamhetsövergång, fick ny arbetsgivare men bibehållna arbetsuppgifter.

Under de tio år som djurskyddskontrollerna bedrivits i länsstyrelsens regi har mycket förändrats. Genom åren har syftet med förändringen och målet om likvärdighet över landet stått i fokus.

– Vi som kom från kommunerna hade med oss olika rutiner från fem av länets kommuner som skulle vävas ihop till ett gemensamt arbetssätt. Det var utmanande på många vis, säger Elisabeth Schöning, chef för veterinärenheten på länsstyrelsen i Uppsala.

– Vi behövde utveckla vårt samarbete och skapa en likvärdig grund för bedömningar av alla djurskyddsfrågor regionalt på länsstyrelsen. Parallellt skulle även en grund för en likvärdig kontroll över hela landet läggas.

Elisabeth Schöning berättar att det under de första åren var svårt att klara av att genomföra annan verksamhet än hanteringen av inkommande anmälningar.

– En stor del av anmälningarna visade sig vara obefogade, det vill säga att inga djurskyddsbrister kunde konstateras vid kontroll, säger hon.

I dag finns nationella mål för förebyggande djurskyddskontroller och rutiner för att hantera inkommande anmälningar mer effektivt. Länsstyrelsen i Uppsala har därigenom kraftigt minskat andelen obefogade anmälningar och utför fler förebyggande kontroller på lantbruken än någonsin.

Även arbetsmiljöarbetet har utvecklats under de tio år som gått. Att vara djurskyddshandläggare är ett utsatt arbete och risken att utsättas för hot, våld, påverkansförsök och näthat är stor. Flera länsstyrelser kritiserades av Arbetsmiljöverket under de första åren efter överflytten, vilket innebar att ett förändrings- och förbättringsarbete inleddes.

– I dag har vi en stor medvetenhet om säkerhet och vilka risker arbetet innebär, vi har fungerande rutiner och arbetar aktivt med förebyggande åtgärder. Länsstyrelsen ska vara en trygg arbetsplats, säger Elisabeth Schöning

Under 2018 utvidgades djurskyddsuppdraget ytterligare då länsstyrelserna övertog stora delar av Polisens ansvar enligt djurskyddslagen och den nya tillsynslagstiftningen, Lagen om tillsyn över hundar och katter.

– Det här innebär naturligtvis stora utmaningar, men utfallet för 2018 har visat att vi är väl rustade att möta dem, säger Elisabeth Schöning.

Kontakt