Publiceringsdatum: 14 februari 2019

Vikingavapen funnet i Fyrisån

Spjutspets från vikingatiden under linjal

Sommaren 2017 fiskade två privatpersoner upp ett märkligt metallföremål ur Fyrisån. Den rostiga klumpen liknade en avbruten spjutspets, alltså ett fornfynd, och därför kontaktades länsstyrelsen. Nu är analyssvaren klara och visar att spjutspetsen tillverkades för över 1000 år sedan, under vikingatiden.

Inom ramen för ett projekt, där Uppsala kommun sommaren 2017 rensade Fyrisån från cyklar, kundvagnar och annat skrot, fiskade två Uppsalabor med hjälp av en stark magnet upp ett rostigt föremål som såg lite extra intressant ut.

Då föremålet misstänktes vara från forntiden lämnades det in till Länsstyrelsen Uppsala läns kulturmiljöenhet som i sin tur skickade det vidare till konservator.

– När gamla järnföremål, som bevarats i jord eller vatten i årtusenden hittas, måste de konserveras med olika kemikalier för att inte förstöras, berättar Jonas Svensson Hennius, som arbetar med kulturmiljöärenden med inriktning på arkeologi på länsstyrelsen i Uppsala.

Men dessförinnan sågades en liten bit från föremålet bort och sändes för en så kallad kol-14-analys.

Nu har analyssvaren kommit och de visar att föremålet, som mycket riktigt är en spjutspets, troligen tillverkades någon gång under sent 900-tal eller tidigt 1000-tal, det vill säga under vikingatidens slutskede.

Kanske hamnade det alltså i ån redan under de gamla sveakungarna Erik Segersälls eller Olof Skötkonungs dagar?

­– Vi vet förstås inget om hur spjutspetsen hamnade i Fyrisån. Kanske tappades spjutet i ån eller så bröts spetsen av vid fiske på isen. Med tanke på att det är ett vapen, och dessutom ett ganska dyrt sådant, ligger det dock nära till hands att förmoda att man mist det i strid snarare än vid vardaglig klantighet, säger Jonas Svensson Hennius.

Om Uppsala under 900- och 1000-tal vet vi inte så mycket. De få källor som finns är alla ganska opålitliga och rör sig halvt i sagornas värld. Men det var under denna period Sveriges kungamakt tog form och kristendomen trängde undan den gamla hednatron. Krig fördes med både Danmark och Norge och plundringståg kring Östersjön tycks ha varit vanliga.

Mest omtalat är det mytiska slaget vid Fyrisvallarna, då Erik Segersäll ska ha vunnit över en stor dansk invasionsstyrka. Enligt legenden inledde den hedniske kung Erik striden med att kasta ett spjut mot fienden och utropa ”Oden äger er alla!”

Det är en fantasieggande detalj när man nu kunnat datera fyndet i ån, menar Jonas Svensson Hennius.

­­– Det gör förstås historien om spjutet i ån lite bättre, även om vi inte kan vara helt säkra på att slaget ens ägt rum. Men att vi över huvud taget har en historia att berätta beror på att två privatpersoner valde att lämna in fyndet till länsstyrelsen. Om de inte hade gjort det hade spjutspetsen förmodligen varit en hög med brunt rostpulver vid det här laget, säger han.

FAKTA Kol-14-metoden

En analys med kol-14-metoden görs för att räkna ut hur gammalt ett metallföremål är.

Stål är en legering av järn med lite kol i. Kolet kommer från det träkol som användes vid tillverkningen. Träkolet kommer i sin tur från träd som förmodligen växte några år innan tillverkningen skedde. Medan trädet växte tog det upp kol ur atmosfärens koldioxid.

En mycket liten andel av kolet i atmosfären har bildats av stark strålning från yttre rymden. Detta kol, kol 14, är till skillnad från annat kol radioaktivt och sönderfaller i jämn takt.

Genom att mäta hur mycket kol 14 som är kvar kan man räkna ut hur längesedan det var som föremålet tillverkades.

Kontakt