Mål, strategi och prioritering för arbetet med förorenade områden

Det övergripande målet är att år 2050 ska alla förorenade områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljön vara åtgärdade.

Etappmål för efterbehandling av förorenade områden har ännu inte antagits men Naturvårdverket har föreslagit följande mål:

• Minst 25 procent av områdena med mycket stor risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025.
• Minst 15 procent av områdena med stor risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025.
• Användningen av annan teknik än schaktning följt av deponering, utan föregående behandling av massorna, har ökat år 2020.

Arbetet med förorenade områden berörs även av andra miljökvalitetsmål t.ex. ”God bebyggd miljö” och ”Grundvatten av god kvalitet”.

Länsstyrelsen har med utgångspunkt i de nationella målen tagit fram regionalt anpassade tillsynsmål. Tillsynsmålen följs upp och utvärderas årligen. Målen revideras även vid behov. För perioden 2021-2023 har följande mål formulerats:

• Vid de förorenade områden där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och tillsynsinsatser har initierats ska fortsatt arbete bedrivas under året. Målsättningen är att svara på inkommande handlingar inom tre månader. Även i de fall ingen aktivitet har skett i ärendet ska återkoppling ske till verksamhetsutövare efter tre månader.
• Bevaka att hänsyn tas till projektets klimatpåverkan i samband med framtagande av åtgärdsutredning och riskvärdering i efterbehandlingsprojekt.
• Genomföra två kommunbesök med fokus på att diskutera frågor relaterade till förorenade områden.
• Implementera framtaget strategipaket för arbetet med förorenade områden genom att bland annat informera och stödja politiker och beslutsfattare samt miljöhandläggare på kommunal nivå.

Länsstyrelsen tar fram en gemensam plan för arbetet med tillsynsvägledning enligt miljöbalken samt genomför aktiviteter med syfte att stödja, samordna och utvärdera kommunernas arbete med tillsyn. Vad gäller förorenade områden formuleras mål vad gäller tillsynsvägledande insatser i länet tex handläggarträff samt utbildningsinsatser i samverkan inom Mälsam (Mälarlänens samverkan).

Inventerade områden har tilldelats riskklass 1–4 enligt den av Naturvårdsverket framtagna Metodik för Inventering av Förorenade Områden, MIFO. De områden som tilldelas riskklass 1 eller 2 är prioriterade att undersöka genom provtagningar av bland annat mark och grundvatten. Områden i riskklass 3 och 4 är inte prioriterade. En ändrad markanvändning kan innebära att riskklassen behöver revideras.

Arbetet med att utreda och undersöka förorenade områden sker stegvis. I ett första skede är syftet att få svar på om området är förorenat samt om det finns ett behov av att gå vidare med fördjupade undersökningar. Provtagning kan behöva ske i jord, grundvatten, ytvatten, sediment, inomhusluft, byggnadsmaterial med mera. En riskbedömning utförs i varje steg och med hjälp av dessa prioriteras de objekt med störst risker för fortsatta utredningar.

När Länsstyrelsen arbetar med MIFO fas 2-undersökningar utförs dessa ofta vid flera objekt inom ramen för ett projekt, till exempel järnbruk eller plantskolor. Vanligtvis rör det sig om 3–5 objekt där det bedrivits likartade verksamheter med liknande föroreningssituation. Därigenom erhålls betydande samordningsvinster vad gäller såväl kunskap som kostnader.

Det finns många olika åtgärder att ta till för att efterbehandla ett förorenat område. Vanligast är med åtgärder som tar bort föroreningskällan till exempel schaktning, men åtgärder kan även vara administrativa som att exempelvis sätta upp stängsel eller införa restriktioner för vad man får göra på området. Vilken åtgärd som är lämpligast bedöms från fall till fall. Det kan ta lång tid från det att ett förorenat område upptäcks till att platsen blir slutligt åtgärdad.

Länsstyrelsen strävar efter att fler alternativa åtgärdsalternativ utreds i både bidragsprojekt och privatfinansierade projekt. När det gäller de bidragsfinansierade projekten har återanvändning av massor, fytosanering samt in-situ-metoder för behandling av PCE-förorening diskuterats.

Prioriteringsgrunder i Uppsala län

Länsstyrelsen samråder med kommunerna i länet om inriktningen på efterbehandlingsarbetet och eftersträvar att nå samstämmighet om prioriteringar bland objekt och om arbetssätt.

Uppsala län har generellt ett grundvatten av god kvalitet men det finns också en sårbarhet. Dricksvattnet för Uppsala stad tas från rullstensåsen där betydande mängder grundvatten finns. Uppsala stad är byggd delvis på åsen vilket innebär en stor känslighet för vattentäkten och en risk för att föroreningar från staden kan nå grundvattnet. Även i Enköping råder förhållandet att staden ligger på vattentäkten. Östhammars kommun har ibland brist på vatten på grund av bland annat att saltvatten tränger in i grundvattnet.

Länsstyrelsen följer Naturvårdsverkets prioriteringsgrunder som listas i den nationella planen. Därutöver har Länsstyrelsen som strategi att främst prioritera:

• Objekt med känsligt läge utifrån exponeringsrisk, det vill säga områden där människor (särskilt barn) vistas mycket
• Objekt som kan hota stora vattenförekomster såsom objekt inom vattenskyddsområden
• Objekt inom områden med stora naturskyddsvärden.

Prioriteringslista över förorenade områden i Uppsala län Pdf, 70.4 kB.