Söderfors bruk

Söderfors bruk fick sina privilegier 1676 och skulle då enbart tillverka ankare åt flottan. Ankarbruket anlades av Claes Depken som senare blev adlad Anckarström.

Med sitt läge vid Dalälven cirka två mil nordväst om Tierp, hade Söderfors god tillgång till vattenkraft. Kronans betydande intresse för ankartillverkningen, och det faktum att Söderfors snart även fick producera stångjärn, gav bruket goda förutsättningar att utvecklas. Handelshuset Grill i Stockholm var sedan länge uppköpare av brukets varor och när så Claes Grill 1750 blev ensam ägare till Söderfors, inleddes en lysande epok för bruket.

Omvandling

Claes Grill satte omedelbart igång med omvandlingen av brukets bebyggelse och Söderfors fick nu en strikt välordnad miljö. Från omkring år 1750 finns en storslagen plan för Söderfors, möjligen utförd av arkitekten Carl Hårleman. Planen förverkligades. Herrgårdens huvudbyggnad hade uppförts omkring år 1690, men byggdes nu om och försågs med kvadratiska flyglar, eventuellt med Hårleman som arkitekt. Huset är uppfört i två våningar, byggt i timmer med panelklädd fasad, som nyligen återfått sin tidigare gula färg. I bottenvåningen finns takmålningar från omkring år 1700 i två rum.

Claes Grill (Svenskt biografiskt lexikon, Riksarkivet) Länk till annan webbplats.

Storgatan, Nygatan, Strömgatan och Skolgatan är alla kantade av smedsbostäder. Från 1700-talets mitt finns trettio bevarade envånings timmerhus, från början rödfärgade, men sedan mitten av 1800-talet vitputsade. Industriområdet ligger i öster bland annat en ankarsmedja från 1876, byggd i slaggsten.

Kultur och vetenskap

Under familjen Grills dryga etthundrafemtio år som ägare var Söderfors inte bara ett blomstrande järnbruk, utan också, trots det perifera läget, ett kulturellt och vetenskapligt centrum. Framför allt Adolf Ulric Grill var en stor kulturpersonlighet, som samlade konst och naturalier och komponerade musik. Det var även han som lät anlägga den engelska parken i brukets utkant med det grekiska templet.

Andra hälften av 1800-talet var kärva en tid för många järnbruk – men inte för Söderfors som expanderade med fortsatt utbyggnad. Än idag är Söderfors helt präglat av järnhanteringen, nu genom stålframställning i moderna industribyggnader i direkt anslutning till den ursprungliga bruksmiljön.