Skytteanum

Skytteanum har fått sitt namn efter riksrådet och universitetskansler Johan Skytte. Han köpte tomten 1625 och gjorde byggnaden till ämbetsmannabostad.

Skytteanums äldsta delar är från 1300- eller 1400-talen, vilket gör huset till en av stadens få kvarvarande byggnader från medeltiden. Skytteanum tillhörde den krans av byggnader som uppfördes runt domkyrkan. Dessa byggnader var avsedda som ämbetshus åt domkyrkans prelater (präst inom katolska kyrkan). Vid reformationen överläts Skytteanum åt kronan. Här kan du läsa mer om Skytteanum.

På fasaden finns ett antal så kallade ankarslutar i form av mycket stora bokstäver. De smidda ankarsluten är fästade i ändarna på bjälkarna i husets konstruktion för att hindra tegelmurarna från att kalva ut. På fasaden står: H J S F R och F M N T G, vilket står för: Herr Johan Skytte Friherre Riksråd Fru Maria Nääf Till Grönsöö. Genom byggnaden går Valvgatan, som förbinder Fyristorg med Riddartorget. Till huset hör även ett portlider, ursprungligen uppfört som brygg- och bagarstuga, i trä med putsad fasad från år 1782. Här bodde 1807–1810 professorn i teoretisk filosofi, tillika skalden, Per Daniel Amadeus Atterbom (1790–1855).

Per Daniel Amadeus Atterbom (Svenskt biografiskt lexikon, Riksarkivet). Länk till annan webbplats. 

Ämbetsmannagårdar

I Uppsala finns flera exempel på byggnader och miljöer som visar kyrkans och utbildningsväsendets samhälls- och socialhistoriska utveckling. Till dessa byggnader hör ämbetsmannagårdarna. 1625 köpte universitetskanslern och riksrådet Johan Skytte tomten. Skytteanum blev nu ämbetsmannabostad för innehavaren av den Skytteanska professuren. Byggnaden innehöll också några studentrum. Än idag bor professorn i statskunskap i Skytteanum och delar av statsvetenskapliga institutionen finns fortfarande i huset.

I Skytteanum var även Uppsalas första studentnation inrymd. Den bildades före universitetets nationsindelning och var ett förbund av unga adelsmän, grundat av Gustaf II Adolfs halvbror, Carl Carlsson Gyllenhielm.

Johan Skytte

Johan Skytte (1577–1645) föddes i Nyköping där hertig Karl, sedermera Karl IX, hade sitt residens. Skytte studerade i Tyskland och utsågs till lärare åt Karl IX:s son prins Gustav (II) Adolf. År 1604 adlades han och tog namnet Skytte. Johan Skytte gjorde en enastående karriär och fick många olika politiska uppdrag. Han blev bland annat riksråd 1617. Som universitetskansler i Uppsala inrättade Skytte år 1622 en professur i vältalighet och politik. Den anses vara världens äldsta statsvetenskapliga professur.

Johan Skytte (Svenskt biografiskt lexikon, Riksarkivet) Länk till annan webbplats.

Trädgården

Ämbetsmannagårdarna var främst avsedda att fungera som representativa bostäder och hade därför ofta vackra trädgårdar. I anslutning till Skytteanum ligger den Skytteanska trädgården. Trädgården med sina fruktträd och höga lindar är omgärdad av ett högt plank. Trädgården är indelad i tre delar, den förnämsta delen närmast huvudbyggnaden, stall- och fägården, samt nyttoträdgården med fruktträd, bärbuskar och odlingsland. Nyttoträdgården blev väl dokumenterad när professor Jacob Lindblom (1746–1819) lämnade den Skytteanska professuren som han innehaft 1781–1787. Dokumentationen har varit förebild för dagens trädgård.