Lövsta bruk

Lövsta bruk är Upplands mest kända järnbruk. Bruket kom att bli det största uppländska järnbruket och utgöra centrum i Louis De Geers bruksimperium.

Järnhanteringen i liten skala inleddes i Lövsta redan på 1500-talet. År 1643 inköptes bruket av Louis De Geer. Dagens välordnade bruksmiljö planlades av Louis De Geer och hans efterföljare redan på 1600-talet efter utländska ideal. Lövsta bruks ursprungliga bebyggelse brändes ned år 1719 ryssarna, som åren kring 1720 härjade längs Sveriges ostkust. Då brändes flera av de för Sverige så viktiga järnbruken ned. Vid återuppbyggandet av Lövsta kom den gamla planen att till stor del tillämpas på nytt. Herrgården med dess park som utformats enligt 1600-talets franska trädgårdsideal, fick i stort sett behålla sin utformning. Den nya huvudbyggnaden byggdes dock i tegel, till skillnad från den gamla som var byggd i timmer. Den uppfördes i två våningar med kraftigt utskjutande entré- och sidopartier. Fasaden putsades i gult med detaljer i vitt. På gårdssidan uppfördes två flyglar, som i början av 1800-talet förenades med huvudbyggnaden genom låga vinkelbyggda längor.

Louis De Geer (Svenskt biografiskt lexikon, Riksarkivet) Länk till annan webbplats.

Vem som ritat huvudbyggnaden är inte känt, men arkitekten Jean Eric Rehn anlitades senare under 1700-talet för vissa förändringar. Han har svarat för en del inredningar på herrgården och bland annat ritat biblioteket och naturaliekabinettet, som flankerar huvudbyggnaden. På 1890-talet gjordes en del invändiga ombyggnader av herrgården enligt ritningar av arkitekten Isak Gustaf Clason. Han ritade också det nuvarande värdshuset, tidigare kassörsbostad, längs bruksgatan. Familjen De Geer har sedan några år överlåtit herrgården till Stiftelsen Leufsta.

Bruksgatan

Vid infarten till bruket finns entrégrindar i järn, uppförda efter Rehns ritningar. Grindarna leder in till bruksgatan (Stora gatan) som längs ena sidan kantas av enhetliga arbetarbostäder med uthus. De flesta är från 1720-talet och liksom herrgården gulputsade. Längs andra sidan av gatan finns ett högt järnstaket, som omsluter herrgårdsområdet med park och bruksdamm. Stora gatan löper i nord-sydlig riktning och delar bruket med arbetarbostäder på ena sidan, och herrgård och bruksdamm på den andra.

Själva hyttplatsen låg norr om bruksdammen. Efter att järnhanteringen i Lövsta upphört 1926, har industribyggnaderna rivits. Två klensmedjor från omkring 1770 finns dock bevarade söder om herrgården.

Varför är Lövsta bruk byggnadsminne?

Alla byggnadsminnen har skyddsbestämmelser som utgår från de kulturhistoriska värdena, det vill säga de värden som bedömts vara viktigt att värna och vårda för framtiden. För Lövsta bruk handlar det framför allt om att:

Lövsta bruk har varit en av de viktigaste bruksanläggningarna, inte bara i Upplands, utan i hela landets järnhantering, och har därmed en central plats i landets industrihistoriska utveckling.
Den sällsynt välbevarade och arkitektoniskt och färgmässigt genomförda bruksanläggningen kom att bli stilbildande för övriga Upplandsbruk.
Lövsta bruk med de 141 byggnader som ingår i byggnadsminnet är en av Upplands största och mest kända bruksmiljöer.
Herrgårdsanläggningen bildar tillsammans med övriga byggnader i bruksområdet en helhetsmiljö som minner om en kultur- och industrihistoriskt viktig epok i länets och landets historia.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Fakta

Adress: Lövsta bruk
Kommun: Tierp
Socken: Österlövsta
Byggt: 1730-talet och senare
Ägare: Byggnadsminnet omfattar 141 byggnader. Bostadshusen är i privat ägo.
Skyddsår: 1996
Skyddsform: Byggnadsminne enligt kulturmiljölagen (KML)

Översiktskarta över byggnadsminnet Pdf, 1.7 MB, öppnas i nytt fönster.