Wiks slott

Platsen har en lång historia som ett militärt övningsområde. Regementena samlades på Polacksbacken för mönstringar och årliga övningsveckor.

De som lät uppföra Wiks slott var troligvist den danske riddaren Klaus Nilsson och hans hustru Katarina Stensdotter till Wik, eller deras son, Nils Klausson. Gården har emellertid äldre anor och den äldsta kända ägaren var Israel Andersson And som levde på 1200-talet. Under 1300-talet var gården säte för bland annat Ramborg Israelsdotter, under 1380-talet för Margareta Arnvidsdotter och på 1400-talet ovan nämnda Katarina Stensdotter till Wik. Familjerna tillhörde samhällets elit. Det är ovanligt att kvinnorna står som ägare av slotten så som på Wik. Det nuvarande slottet uppfördes under senmedeltiden.

Wiks slott under medeltiden

Wiks slott består idag av sju våningar. Under entréplan finns ytterligare tre våningar. Våning sex var representationsvåningen och här finns riddarsalen. Den sjunde våningen är belägen under taket och har inga fönster i murarna. Byggnaden var från början försedd med ytterligare ett par våningar. De nedersta våningarna är uppförda av gråsten av varierande storlek. De övriga våningarna är uppförda sav tegel i munkförband.

Wiks slott under 1600-talet

Wiks slott har präglats av två stora ombyggnader, en vid mitten av 1600-talet och en vid mitten av 1800-talet. Av slottets ursprungliga medeltida inredning finns inte mycket bevarat. Vid ombyggnaden på 1600-talet lät dåvarande ägaren greve Gustaf Horn bland annat riva de översta våningarna och skapa en central trappanläggning i byggnaden. Han anlade också den nuvarande entrén med barockportalen. De små karaktäristiska medeltida hörntornen (turellerna) på yttermuren bevarades.

Wiks slott under 1700- och 1800-talen

Två trappor upp från entrévåningen ovan jord, ligger Riddarsalen som fick sin inredning vid ombyggnaden av slottet i mitten av 1800-talet. Wiks dåvarande ägare var greve Hans Henrik von Essen, engagerade arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander, som gav Riddarsalen en nybarock inredning med en öppen spis i målad gips. Scholander försåg slottet med ett nytt tak, med branta takfall och med ett mittorn med en spira, en så kallad takryttare.

Fredrik Wilhelm Scholander (Svenskt biografiskt lexikon, Riksarkivet)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Stenhuset

Vid gårdsplanen framför slottet ligger en envånings flygelbyggnad, det så kallade Stenhuset. Landshövdingen och friherren Carl Gustaf von Liewen uppförde byggandens mittparti år 1751, som bostad åt sig och sin familj. År 1823 byggdes huset till efter ritningar av arkitekten Carl Christoffer Gjörwell. Ett stycke ifrån slottet finns en uthuslänga från 1910-talet, ritad av arkitekten Ivar Tengbom. Den byggnaden ingår inte i byggnadsminnet.

Carl Christoffer Gjörwell (Svenskt biografiskt lexikon, Riksarkivet)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Trädgården

Under greve Hans Henrik von Essens tid på Wiks slott skedde stor förändringar runt slottet. Öster om huvudbyggnaden lätt han anlägga en vidsträckt park, som i sina huvuddrag finns bevarad idag. Parken omgavs av en trädkantat väg och långa alléer som utgår från slottet.

Wiks folkhögskola

Wiks slott gick i arv inom olika släkter fram till år 1912 då slottet såldes till bankiren Alfred Berg. År 1923 köpte Uppsala läns landsting Wiks slott. I samband med att landstiget tog över, genomfördes en stor upprustning av slottet. De kringliggande byggnaderna ställdes i ordning för att användas som folkhögskola.

Varför är Wiks slott byggnadsminne?

Alla byggnadsminnen har skyddsbestämmelser som utgår från de kulturhistoriska värdena, det vill säga de värden som bedömts vara viktigt att värna och vårda för framtiden. För Wiks slott handlar det framför allt om att:

  • Wiks slott har ett mycket karakteristiskt utseende och är trots ombyggnader en av landets bäst bevarade medeltidsborgar.
  • De två stora omgestaltningarna under 1600- och 1800-talet, speglar respektive tids arkitekturideal.
  • Runt slottet finns rester av barockträdgården och den engelska parken bevarade.

Kontakt

Länsstyrelsen Uppsala län

Byggnadsantikvarier

Telefon (vxl): 010-22 33 000

Serviceinformation

Fakta

Adress: Cirka två mil sydväst om Uppsala
Kommun: Uppsala
Socken: Balingsta
Byggt: Troligen under 1400-talet
Ägare: Region Uppsala
Skyddsår: 1963, 1982
Skyddsform: Byggnadsminne enligt kulturmiljölagen (KML)

Översiktskarta över byggnadsminnetPDF

Detaljkarta över byggnadsminnetPDF

Beslutet om byggnadsminne, med skyddsbestämmelserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster