Höga flöden i Uppsala länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Uppsala hälsobrunn och Eklundshof

Uppsala hälsobrunn och värdshuset Eklundshof har båda rötterna i 1600- och 1700-talen. Anläggningarna som ligger inom området Polacksbacken har en nära koppling till Upplands regementes historia.

Uppsala hälsobrunn och Eklundshof ligger inom det före detta militära området Polacksbacken, strax söder om Uppsala centrum. I byggnadsminnet ingår åtta byggnader: Brunnspaviljongen (nr 1), Brunnshuset (nr 2), Eklundshofs värdshus (nr 3), Marketenteriet (nr 4), Officerspaviljongen (nr 5), Gevärsförrådet (nr 6), Persedelförrådet (nr 7) och Ammunitionsförrådet (nr 8). Området angränsar i söder till byggnadsminnet Polacksbacken. Här finns en karta med byggnadernas placering på området.

Eklundshofs värdshus

År 1832 öppnades värdshuset Eklundshof, uppkallat efter den första ägaren, Nils Eklund. Men redan på 1770-talet fanns ett värdshus på Polacksbaken. Eklundshof ägdes av Upplands regemente, eller möjligen officerskåren, som arrenderade ut driften till krögaren. Den nuvarande byggnaden uppfördes 1860 på det gamla värdshusets grund. Etablissemanget utskänkte öl och brännvin till truppen under övningstiden. På Eklundshof träffades också studenter. Med inspiration från miljön skrev politikern, tonsättare och skalden Gunnar Wennerberg sin sångcykel (svit av sånger) Gluntarna. I glunt 25 ”Examens-sexa på Eklundshof” ingår den kända visan ”Här är gudagott att vara”.  I en kunglig förordning från 1885 förbjöds all utskänkning av spritdrycker på lägerplatserna. Därmed upphörde värdshusrörelsen och officerskåren tog över byggnaden. När regementet flyttade till Enköping 1982 återuppstod Eklundshof som värdshus.

Brunnshuset

Under 1600-talet blev det populärt bland Europas societet att vistas på kurort och dricka brunn. Intaget av kolsyrehaltigt vatten med hög järnhalt ansågs vara hälsobringande och ha en läkande effekt, vilket uppmuntrades av läkarkåren. Förutom att dricka vatten erbjöd kurorterna också ett rikt socialt liv. Brunnsepoken nådde sin höjdpunkt i Sverige i slutet av 1800-talet.

I början av 1700-talet blev en källa i Geijersdalen, strax väster om Eklundshof, ett populärt utflyktsmål för brunnsdrickning. Här hade läkaren Urban Hjärne (känd för sina insatser mot 1600-talets häxprocesser) funnit källans vatten synnerligen hälsosamt. År 1819 uppfördes det nuvarande brunnshuset. På byggnadens baksida finns en utbyggnad för själva brunnen. Brunnshuset hade troligen en föregångare. På taket finns en vindflöjel med årtalet 1765 som kan ha kommit från ett äldre brunnshus.

Brunnspaviljongen

Strax nedanför brunnshuset ligger brunnspaviljongen. Brunnspaviljongen, eller Brunnskyrkan som den också kallades med sitt kyrkoinspirerade spetsbågiga fönster på västra gaveln, uppfördes 1839 av brunnssällskapet. Byggnaden användes som samlings- och andaktslokal och kunde erbjuda olika arrangemang som baler, musiksoaréer och gudstjänster. En liten brunnspark anlades också på området. Hit ut kunde borgerskapet och studenter vandra för att dricka brunn, äta och dricka gott, ägna sig åt kägelspel och vandra i parken. När brunnsrörelsen upphörde köptes byggnaden 1889 av regementet. Brunnspaviljongen blev därmed repetitionslokal och kasern för regementets musikkår.

Militären tar över området

När hela anläggningen införlivades med regementsområdet kom lokalerna att användas till bland annat föreläsningssalar och officersmäss. När sedan militären lämnade Polacksbacken på 1980-talet tog Domänverket över byggnaderna kring hälsobrunnen och värdshuset.

Till höger om Eklundshofs värdshus ligger en byggnad, som tidigare varit marketenteri. Byggnaden uppfördes åren 1862–1863 för inkvartering av manskapet och underofficerare. Den flyttades till sin nuvarande plats och byggdes om 1916 till marketenteri enligt ritningar av arkitekterna Victor Bodin från år 1909 och Lars Johan Lehming från år 1912.

På området ligger också en paviljong från 1863, utsmyckad med snickarglädje. Här erbjöds officerarna tillfälliga bostäder under de perioder som övningarna pågick. Till byggnadsminnet hör även tre förrådsbyggnader ritade av arkitekt Erik Josephson (1864–1929). Gevärsförrådet och Persedelförrådet uppfördes 1902 och ammunitionsförrådet 1894. Det sistnämnda flyttades till sin nuvarande plats 1913.

Erik Josephson (Svenskt biografiskt lexikon, Riksarkivet) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Varför är Uppsala hälsobrunn och Eklundshof byggnadsminne?

Alla byggnadsminnen har skyddsbestämmelser som utgår från de kulturhistoriska värdena, det vill säga de värden som bedömts vara viktigt att värna och vårda för framtiden. För Uppsala hälsobrunn och Eklundshof handlar det framför allt om att:

  • Brunnshuset är byggnadshistoriskt intressant som ett välbevarat brunnshus med sin utbyggnad på baksidan som rymmer själva brunnen.
  • Brunnspaviljongen är arkitektur- och byggnadshistoriskt intressant genom sin välbevarade exteriör och som ett exempel på en idag ovanlig byggnadstyp.
  • Värdshuset är arkitekturhistoriskt intressant med en så kallad Uppsalapanel, det vill säga hyvlad panel utan locklister och en horisontell list som avdelar våningsplanen.
  • Officerspaviljongen har ett byggnadshistoriskt värde genom sin välbevarade exteriör, typisk för det sena 1800-talets officerspaviljonger och officersmässer.
  • Trots förändrad funktion har förrådsgatan, med sin träarkitektur från tidigt 1900-tal och senare förrådsbyggnader med korrugerad plåt, kulturmiljökvalitéer värda att värna.
  • Hela området har ett stort kulturhistoriskt värde som en del av berättelsen om värnpliktarméns framväxt.
  • Förrådsgatan visar på ett sammanhållet och rationellt inrättande av regementets förrådsbehov i samband med de ökade kraven på förrådshållningen och hantering av materiel och persedlar i och med värnpliktsarmén.
  • Värdshuset har ett kulturhistoriskt värde genom Gunnar Wennerbergs ”Gluntarna”, där miljön på Eklundshof beskrivs.
  • De två brunnsbyggnaderna, brunnshuset och brunnspaviljongen berättar om Uppsala Hälsobrunn och brunnsdrickningsrörelsen i Sverige under 1700- och 1800-talet.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Adress: Eklundshofsvägen 7, Uppsala
Kommun: Uppsala
Socken:
Byggt: Brunnshuset 1819, Brunnspaviljongen 1839, Värdshuset 1852
Arkitekt:  Bland andra Victor Bodin och Erik Josephson
Ägare: Upplandsknekten AB
Skyddsår:
1935, 1995
Skyddsform: Byggnadsminne enligt kulturmiljölagen (KML)

Översiktskarta över byggnadsminnet Pdf, 2.1 MB, öppnas i nytt fönster.

Detaljkarta över byggnadsminnet Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Beslutet om byggnadsminne, med skyddsbestämmelser Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hitta hit

Kontakt

Länsstyrelsen Uppsala län

Byggnadsantikvarier (kulturmiljöenheten)

Telefon (växel): 010-22 33 000

Landshövding

Stefan Attefall

Besöksadress

Bäverns gränd 17

Postadress

751 86 Uppsala

Organisationsnummer

202100-2254

Följ oss