Skuttunge gamla prästgård

Skuttunge gamla prästgård minner om en tid då även prästen brukade jorden för sitt uppehälle. Ofta var prästerskapet nydanande inom jordbruket.

Skuttunge ligger cirka 1,5 mil norr om Uppsala i en gammal bygd, som är rik på kulturminnen. Prästgården ligger ett stycke sydväst om kyrkan och utgörs av en kringbyggd gård, som består av sju byggnader plus ytterligare två strax bredvid. Alla dessa ingår i byggnadsminnet.

Två hus kan sägas utgöra gårdens huvudbyggnad, den gamla huvudbyggnaden (byggnad nr 2) från 1600-talet och den nya (byggnad nr 1) från 1776. Dessa hus är idag sammanbyggda. Den äldre huvudbyggnaden har sedan den nya uppförts, tjänat som arrendatorsbostad. Längs gårdens ena sida ligger en byggnad (byggnad nr 3), som tidigare varit drängstuga och pastorsexpedition. Den är troligen uppförd vid mitten av 1800-talet. Intill denna finns ett hus (byggnad nr 4), som troligtvis är från 1800-talets senare del och som har använts som stall, vagnsbod och vedbod. Numera fungerar huset som garage och förråd. Längs den andra sidan finns en visthusbod (byggnad nr 5), som möjligen tillkom redan på 1600-talet. Bredvid visthusboden ligger ett magasin/mjölbod (byggnad nr 6) från tidigt 1700-tal och ett brygghus (byggnad nr 7), som uppges vara byggt 1821. Vid västra infarten till prästgården finns två tiondebodar (byggnad nr 8 och 9) för förvaring av spannmål, vilka har daterats till 1600-talets respektive 1700-talets mitt.

Träbyggnader

Samtliga hus på prästgården är byggda i trä, rödfärgade och försedda med tegeltak. De flesta byggnaderna är uppförda i en våning, men i huvudbyggnaden är vinden inredd. Den äldsta byggnaden, arrendatorsbostaden, har troligtvis ursprungligen haft den för prästgårdar vanliga sexdelade planlösningen. Huset har senare om- och tillbyggts. Den nya huvudbyggnaden från 1766 har däremot kvar sin sexdelade plan. Gårdens visthusbod är tredelad och har ett förhöjt mittparti, vars övervåning tidvis fungerat som drängkammare.

Jordbruk

Skuttunge prästgård minner om den tid då prästen själv brukade den jord som hörde till prästgården. Prästerskapet var ofta nydanare inom jordbruket och kunde i sin egen trädgård odla medicinalväxter och kryddor. I Skuttunge har trädgården delvis kvar sin ursprungliga karaktär som till viss del har rekonstruerats. Fram till 1910 drev präster i allmänhet jordbruk, men då tillkom en lag som skilde jorden från prästgårdarna. Alltsedan dess har prästernas lön betalats i kontanter.

Skuttunge prästgård fungerade som prästbostad fram till 1962. Huvudbyggnaden hyrs idag ut som privatbostad. Gårdens äldre delar har blivit museum. Prästgården har stått i det närmaste orörd sedan 1800-talet med dess 1600-, 1700- och 1800-talshus och förvaltas sedan 1954 av Stiftelsen Skuttunge prästgård.

Varför är Skuttunge gamla prästgård byggnadsminne?

Alla byggnadsminnen har skyddsbestämmelser som utgår från de kulturhistoriska värdena, det vill säga de värden som bedömts vara viktigt att värna och vårda för framtiden. För Skuttunge gamla prästgård handlar det framför allt om att:

  • Delar av prästgårdens bebyggelse är mycket gammal och uppvisar ovanliga byggnadsformer.
  • Skuttunge prästgård har ett stort kulturhistoriskt värde i och med att byggnaderna, visar att även prästen var jordbrukare.

Kontakt

Länsstyrelsen Uppsala län

Byggnadsantikvarier

Telefon (vxl): 010-22 33 000

Serviceinformation

Fakta

Adress: Skuttunge by, ca1,5 mil norr om Uppsala
Kommun: Uppsala
Socken: Skuttunge
Byggt:  Från 1600-talet fram till början av 1800-talet
Ägare: Föreningen Skuttunge prästgård
Skyddsår: 1983
Skyddsform: Byggnadsminne enligt kulturmiljölagen (KML)

Översiktskarta över byggnadsminnetPDF

Detaljkarta över byggnadsminnetPDF

Beslutet om byggnadsminne, med skyddsbestämmelserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster