Österby bruk

En hytta för järnframställning och en smedja för bearbetning av järnet är upphovet till den industrianläggning som ännu är navet i den norduppländska bruksorten Österby bruk.

Österby bruk ligger cirka 2,5 mil väster om Östhammar och endast någon kilometer från gruvorna i Dannemora. Under medeltiden var Österby en utgård till godset Örby, sedermera Örbyhus. Här anlades på medeltiden en hytta för bearbetning av malmen för Dannemora gruvor till järn. Under Gustav Vasas tid drogs Österby in till Kronan och en mer organiserad järnbruksrörelse kunde byggas upp. På 1620-talet utarrenderades kronobruken och såldes så småningom. År 1643 köptes Österby av Louis De Geer, som inledde familjen De Geers långa ägotid på Österby.

Louis De Geer (Svenskt biografiskt lexikon, Riksarkivet)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Herrgården uppförs

På 1730-talet påbörjade Jean Jaques De Geer arbetet med att skapa en monumental och representativ herrgårdsanläggning. De två stora flyglarna uppfördes först, den östra som bostadshus och den västra som brukskapell. Arkitekten Carl Hårleman ansvarade för ritningarna till trädgården med dess spegeldamm. Herrgårdens huvudbyggnad påbörjades på 1760-talet, och då hade nästa epok inletts på Österby. Ägare var nu familjen Grill, som även ägde Söderfors bruk.

Herrgården uppfördes i två våningar med putsade fasader i gult och vitt. Arkitekt var troligtvis den tyske byggmästaren Elias Kessler. Då herrgårdsbygget drog ut på tiden, anlitades även arkitekten Erik Palmstedt, som anses ha ritat den barockmässiga takhuven. Gårdens ekonomibyggnader, som stallängan och vagnslidret, uppfördes i anslutning till eller strax efter herrgårdsbygget. Herrgårdens interiörer omdanades i början av 1800-talet, då Österby ägdes av den på bruket legendariske Per Adolf Tamm ("Gammel-Tammen"). Efter den Tammska epoken hyrdes herrgården ut en tid, bland annat till konstnären Bruno Liljefors.

Brukets arbetarbostäder är koncentrerade till två gator mellan Herrgårdsdammen och Oppdammen. Husen längs Gimogatan uppfördes under 1700-talet, men byggdes om på 1800-talet. Längs Långgatan uppfördes husen på 1880-talet. Samtliga byggdes i en och en halv våning med putsade fasader.

Industribebyggelse

I Österby anlades tre stångjärnshammare och smedjor, alla i anslutning till dammarna, vari vattenkraft utnyttjades för driften av blåsbälgar och stångjärnshammare. Den mest kända industribyggnaden på bruket är vallonsmedjan intill Herrgårdsdammen. Den har anor från 1500-talets tysksmide, men byggdes om till vallonsmedja på 1600-talet och fick sin nuvarande utformning 1794. Smedjan var i bruk fram till 1906 och är en av landets få bevarade vallonsmedjor. Dagens moderna industrier inom järnhanteringen finns strax utanför den gamla bruksmiljön.

Varför är Österby bruk byggnadsminne?

Alla byggnadsminnen har skyddsbestämmelser som utgår från de kulturhistoriska värdena, det vill säga de värden som bedömts vara viktigt att värna och vårda för framtiden. För Österby bruk handlar det framför allt om att:

  • Österby bruk med de 76 byggnader som ingår i byggnadsminnet är en av Upplands största och mest kända bruksmiljöer, med en sedan 1500-talet obruten tradition inom järnhanteringen.
  • Herrgårdsanläggningen bildar tillsammans med övriga byggnader, i bruksområdet en helhetsmiljö som minner om en kultur- och industrihistoriskt viktig epok i länets historia.

Kontakt

Länsstyrelsen Uppsala län

Byggnadsantikvarier

Telefon (vxl): 010-22 33 000

Serviceinformation

Fakta

Adress: Österby bruk
Kommun: Östhammar
Socken: Film
Byggt: 1730-talet och framåt
Arkitekt: Carl Hårleman
Ägare: Bruksherrgården ägs av Östhammars kommun. Övriga byggnader är i privat ägo
Skyddsår: 1996
Skyddsform: Byggnadsminne enligt kulturmiljölagen (KML)

Översiktskarta över byggnadsminnetPDF

Detaljkarta över byggnadsminnetPDF

Beslutet om byggnadsminne, med skyddsbestämmelserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster