Örbyhus slott

Örby gods är känt sedan 1300-talet. Från början fanns en senmedeltida så kallad enkelhusborg, det vill säga en borg där den murade byggnaden i sig utgör hela borganläggningen. Borgen som ägdes av Vasaätten blev ett centralfäste i norra Uppland.

År 1451 inköptes godset Örby av riddaren Johan Kristersson Vasa (1426–1477), kung Gustav Vasas farfar. Efter honom tillföll godset hans son Krister Johansson, farbror till Gustav Vasa, och 1548 kom Örbyhus i kungens besittning. Gustav Vasa skapade här med tiden en stor försvarsanläggning med en mycket kraftig, delvis bevarad, mur runt tornet. Örbyhus användes också som statsfängelse, i vilket bland annat Erik XIV satt fängslad under sina sista år.

Borgen blir slott

Örbyhus slott och gods har från 1400-talet och framåt ägts av flera olika adliga ätter, vilka alla satt sin tids prägel på slottsmiljön. Dagens Örbyhus uppfördes och fick sin nuvarande utformning genom riksrådet Gustaf Banér (1618–1689). Han förvärvade den medeltida borgen 1645 och förvandlade under 1660-talet Örbyhus till ett barockslott. Det medeltida tornet införlivades i anläggningen och slottets fasad vändes ut mot Vendelsjön. Det är oklart vem som var arkitekten. Möjligen kan det ha varit Erik Dahlbergh (1652–1703). Slottet är huvudsakligen byggt i tegel och uppfört i tre våningar. Från huskroppen med det praktfulla entrépartiet skjuter två flygelbyggnader ut. De var ursprungligen uppförda i två våningar, men försågs 1825–1832 med ytterligare en våning vid en stor ombyggnad ledd av arkitekten Carl Christoffer Gjörwell.

Carl Christoffer Gjörwell (i Svenskt biografiskt lexikon, Riksarkivet)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Interiörerna på Örbyhus uppvisar drag från flera olika tidsperioder. I tornets bottenvåning finns Erik XIV:s fängelserum, som troligen fick sin renässansinredning på 1640-talet. I övrigt har slottet präglats starkt av Carl Christoffer Gjörwells renovering på 1800-talet och Lars Israel Wahlmans (1870–1952) och Sigfrid (Sigge) Cronstedts (1869–1958) från 1901-1908.

Parken och orangeriet

På 1600-talet anlades en park kring slottet. Arkitekt var Simon de la Vallée. Slottsparken fick sitt nuvarande utseende i början av 1900-talet sedan Örbyhus kommit i släkten von Rosens ägo. Parken omdanades av bland annat Lars Israel Wahlman, efter studier av Simon de la Vallées ritningar, och återfick en del av sin barockkaraktär.

Den kanske mest iögonfallande byggnaden vid sidan av slottet är orangeriet för vinterförvaring av tropiska frukter och växter. Byggnaden uppfördes på 1820-talet efter ritningar av Carl Christoffer Gjörwell. Den engelska parken färdigställdes i början av 1800-talet.

Övriga byggnader

Vid vägen upp till slottet finns ett stort stall från 1830-talet, även det ritat av Carl Christoffer Gjörwell. I byggnaden härbärgerades slottets vagns- och ridhästar, men huset har också använts som ridhus och förvaring av finare åkdon och karosser. Mitt emot stallet ligger en tvåvåningsbyggnad, som tidigare varit värdshus. Byggnaden uppfördes på 1820-talet, efter ritningar av Carl Christoffer Gjörwell.

Till slottet hör en rad gulputsade arbetarbostäder med ekonomibyggnader. Nordväst om dessa ligger en smedja med tillhörande bostadshus. Ett stycke från slottet finns en stor ladugårdsanläggning med en ståtlig stadsportsliknande entrébyggnad från år 1874, ritad av arkitekten Carl Granzow. Entrébyggnaden är ett vattentorn som försåg ladugården med rinnande vatten. Ladugården påminner om att Örbyhus har varit, och alltjämt är, ett omfattande gods med jord- och skogsbruk. Ladugården och åkermarken närmast slottet är idag en golfanläggning.

År 1900 inköptes Örbyhus av Carl Gustaf von Rosen, vars barnbarn systrarna Christina d'Otrante och Charlotte de Roquette-Buisson idag äger slottet. Örbyhus blev byggnadsminne 1962. År 1997 utökades byggnadsminnet med den engelska parken och gårdens samtliga byggnader.

Örbyhus slotts webbplatslänk till annan webbplats

Varför är Örbyhus slott byggnadsminne?

Alla byggnadsminnen har skyddsbestämmelser som utgår från de kulturhistoriska värdena, det vill säga de värden som bedömts vara viktigt att värna och vårda för framtiden. För Örbyhus slott handlar det framför allt om att:

  • Tornbyggnaden från 1400-talet ingår som en del av nuvarande huvudbyggnad och utgör ett av de fåtal bevarade närmast kvadratiska medeltida befästa stenhusen.
  • De av Gustav Vasa på 1540- och 1550-talen uppförda befästningarna – ringmur och vallgrav – kring stenhuset tillhör landets bäst bevarade befästningsverk på en frälsegård.
  • Örbyhus slott och gods har från 1400-talet och framåt varit i flera olika adliga ätters ägo, vilka alla har satt sin tids prägel på slottsmiljön.
  • Ladugården var den första ladugården i Sverige som hade rinnande vatten.
  • Putsarkitekturen och träbebyggelsens enhetliga färgskala och många bevarade detaljer ger intryck av en sammanhållen helhet, närmast erinrande om de norduppländska bruksmiljöerna.
  • Som ett av de största medeltida godskomplexen i Uppland och med sin koppling till Erik XIV, intar Örbyhus en central plats i Sveriges historia. Här satt Erik XIV i fängelse under sina sista år.

Kontakt

Länsstyrelsen Uppsala län

Byggnadsantikvarier

Telefon (vxl): 010-22 33 000

Serviceinformation

Fakta

Adress: Strax söder om orten Örbyhus
Kommun: Tierp
Socken: Vendel
Byggt: Troligen vid mitten av 1400-talet
Ägare: Privat ägo, parken är öppen för allmänheten
Skyddsår: 1962 och 1997
Skyddsform: Byggnadsminne enligt kulturmiljölagen (KML)

Översiktskarta över byggnadsminnetPDF

Detaljkarta över byggnadsminnetPDF

Beslutet om byggnadsminne, med skyddsbestämmelserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster