Gymnastikhuset ”Svettis”

Gymnastikhuset ”Svettis” var den första moderna idrottsanläggningen i Sverige som byggdes som både sport- och simhall. Huset stod klart 1910. En flera hundra år gammal diskussion om var studenterna skulle utöva sin idrott hade därmed fått sin lösning.

Vid Svandammen i centrala Uppsala ligger Uppsala universitets gymnastikhus och simhall. Senare tiders studenthumor har döpt byggnaden till "Svettis". Huset var lösningen på ett lokalproblem med rötter tillbaka till 1600-talet.

"Exercitiehus"

Universitets- och rikskansler Axel Oxenstierna ansåg att unga adelsmän som studerade vid universitetet också skulle utbildas i ridderliga idrotter som fäktning och ridning samt inom dans, för att kunna föra sig vid utländska hov. Frågan löstes genom att studenterna fick tillgång till resterna av Gustav Vasas Uppsalagård med tomt, vilken låg ungefär där universitetets huvudbyggnad kom att uppföras på 1880-talet. 1663 stod ett så kallat ”exercitiehus” klart att tas i bruk på tomten.

Tillfälliga lösningar

Ett nytt intresse för gymnastiken som en del i studenternas fysiska fostran kom i början av 1800-talet med Per Henrik Ling (1776–1839), ”den svenska gymnastikens fader”. Vid det laget var ”exercitiegården” fylld med olika verksamheter. Man inrättade istället en gymnastiklokal i Gustavianums 1600-talsbyggnad. Även den blev med tiden otillräcklig för det under 1800-talet alltmer utökade antalet studenter. Ännu efter mer än två hundra år fanns alltså ingen för ändamålet uppförd byggnad för gymnastik och idrott. Istället fick tillfälliga lokaler användas - som Katedralskolans gymnastikhus och hus som studentnationerna uppfört för sig.

Per Henrik Ling (Svenskt biografiskt lexikon, Riksarkivet)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Frithiof Holmgren

1874 bildades Uppsala Studenters Gymnastiska Förening av professorn i fysiologi Frithiof Holmgren (1831–1897). Han var föreningens ordförande fram till sin bortgång 1897. Holmgren drev ihärdigt frågan om idrottsplatser och inomhuslokaler, i första hand för studenterna. Så småningom anlitades arkitekten Ture Stenberg för att ta fram ritningarna till ett gymnastikhus och en idrottsplats, nuvarande Studenternas IP som invigdes 1909. Gymnastikhuset stod klart och kunde invigas 1910. Det blev en byggnad i jugendstil med inslag av historiserande stildrag som profillisterna runt byggnadens entré, hämtade från den spanska renässans arkitektur.

Frithiof Holmgren (Svenskt biografiskt lexikon, Riksarkivet)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Invigning

Invigningen ägde rum den 3 mars 1910. Uppsala hade nu fått sitt gymnastikhus, ett av landets modernaste. ”Svettis” var från början öppet för alla, inte bara för studenter. Nytt var också att man i byggnaden kombinerade gymnastikhus med en simhall, vilken fram till 1930-talet var stadens enda. För att sköta idrottsplatsen bildades en förening inom studentkåren, Uppsala Studenters Idrottsförening.

Ombyggnad

Gymnastikhuset har byggts om invändigt ett flertal gånger. Exempelvis har omklädningsrum för damer inrättats i efterhand, eftersom det i början av seklet var ovanligt med kvinnliga studenter. På 1930-talet tillbyggdes Gymnastikhuset med en tennishall, ritad av arkitekten Ture Wennerholm (1892–1957). Tennishallen räknas som en av Uppsalas första funktionalistiska byggnader men hallen ingår inte i byggnadsminnet.

Varför är Gymnastikhuset ”Svettis” byggnadsminne?

Alla byggnadsminnen har skyddsbestämmelser som utgår från de kulturhistoriska värdena, det vill säga de värden som bedömts vara viktigt att värna och vårda för framtiden. För Gymnastikhuset ”Svettis” handlar det framför allt om att:

  • Gymnastikhuset är genom sin bevarade gymnastik- och simhallsinteriör ett bra exempel på en institutionsbyggnad för fysisk fostran.
  • Byggnaden är ett tydligt och välbevarat exempel på förra sekelskiftets jugendstil med rundade former och portalomfattning i spansk stil.
  • Gymnastikhuset var vid invigningen unikt med sina moderna lokaler och överlägset övriga samtida gymnastikinrättningar med sin kombination av idrottshall och simhall.
  • Byggnaden är en del av den universitetsanknutna miljön i området, med kvarteret Munken och Regnellianum på ena sidan och Akademiska sjukhuset på den andra sidan. Den är också en viktig del i en av Uppsalas mest välkända och karaktärsgivande fritidsmiljöer mellan ån och slottet, nära Svandammen, Fågelsången, Flustret och Stadsparken.
  • Byggnaden är resultatet av en lång historia som tar sin början under Axel Oxenstiernas tid på 1600-talet, en historia om gymnastikens och idrottens plats i uppsalabornas liv i allmänhet och studenternas i synnerhet.
  • Tennishallen var platsen för ”bollhusmötet” den 17 februari 1939 när studenterna bjöd in lärare och universitetskansler ”för att diskutera och taga ställning till statsmakternas eventuella beviljande av inrese-, uppehålls- och arbetstillstånd i riket för vissa utländsk, framförallt intellektuell arbetskraft”. Frågan gällde ett mindre antal tyska, judiska läkare.

Kontakt

Länsstyrelsen Uppsala län

Byggnadsantikvarier

Telefon (vxl): 010-22 33 000

Serviceinformation

Fakta

Adress: Sjukhusvägen 2, Uppsala
Kommun: Uppsala
Socken:
Byggt: 1910
Arkitekt: Ture Stenberg
Ägare: Sh bygg
Skyddsår: 1993, 1995
Skyddsform: Byggnadsminne enligt kulturmiljölagen (KML)

Översiktskarta över byggnadsminnetPDF

Detaljkarta över byggnadsminnetPDF

Beslutet om byggnadsminne, med skyddsbestämmelserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster