Grönsöö slott

Grönsöö slott byggdes omkring 1610 av Gustav II Adolfs lärare, sedermera riksrådet Johan Skytte. Hela anläggningen med dess interiörer och omgivningar ansågs tidigt som synnerligen bevarandevärda och förklarades som byggnadsminne 1964.

I början av 1600-talet fick Gustav II Adolfs lärare, riksrådet Johan Skytte, Grönsöö som donation och lön för undervisningen av den blivande kungen. Slottet uppfördes 1607–1611 i tysk-holländsk renässansstil. Det var ursprungligen en långsträckt tegelbyggnad med fyra hörntorn, gavlar, branta tak och hög takryttare, ett uttryck för den sociala klassresa Skytte tillryggalade, från borgarson till riksråd och friherre.

Johan Skytte (Svenskt biografiskt lexikon, Riksarkivet)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Grönsöö förblev i ätten Skyttes ägo till år 1698, då slottet för en tid drogs in till Kronan. Under 1700-talets första hälft ägdes Grönsöö av familjen Falkenberg. Slottet genomgick då en del förändringar. De fyra hörntornen revs, taket byggdes om och slottet fick det utseende det har än idag.

David von Schulzenheim

År 1776 togs Grönsöö över av läkaren David von Schulzenheim, känd för att ha infört smittkoppsympningen i Sverige. Slottets övre våning blev nu bostadsvåning och parken utvecklades i tidens romantiska anda. 1786 lät han uppföra den kinesiska paviljongen nere vid vattnet, invändigt dekorerad med snäckor och mineraler från Ostasien.

David von Schulzenheim (Svenskt biografiskt lexikon, Riksarkivet)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

År 1803 köptes slottet av Beata Sofia Benzelstierna. Hennes svärson, hovmarskalken Reinhold Fredrik August von Ehrenheim, kom att inleda släkten von Ehrenheims tid på Grönsöö.

Inredning

Flera av Grönsöös ägare har satt sin prägel på inredningen, som utformats efter tidens stilideal. Från mitten av 1600-talet finns inredningar som Johan Skyttes son Bengt låtit utföra, främst några takmålningar i bottenvåningen. David von Schulzenheim lät omgestalta övervåningens inredningar i den gustavianska tidens ljusa färger. 1800-talet finns representerat i bland annat matsalen, som till viss del nyinreddes av Pehr von Ehrenheim omkring år 1865.

Slottsträdgården

Vid alla större herrgårdar har det funnits såväl en nyttobetonad köksträdgård som en park för representation och prydnad. Så var det – och är alltjämt – på Grönsöö. Fruktodlingar fanns här redan på Johan Skyttes tid. Enligt uppgift ska Karls IX:s änkedrottning Kristina av Holstein-Gottorp ha lånat ut sin trädgårdsmästare för rådgivning i samband med tillkomsten av trädgården på Grönsöö. Under David von Schultzenheims tid på Grönsöö utvecklades anläggningen med terrasser på sjösidan och häckar och prydnadsväxter.

Grönsöö slotts webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Varför är Grönsöö slott byggnadsminne?

Alla byggnadsminnen har skyddsbestämmelser som utgår från de kulturhistoriska värdena, det vill säga de värden som bedömts vara viktigt att värna och vårda för framtiden. För Grönsöö slott handlar det framför allt om att:

  • Grönsöö är en av Mälardalens bäst bevarade slottsanläggningar, med ett mångskiftande byggnadsbestånd från olika tider dominerat av det stora stenhuset, med välbevarade interiörer från tre sekel.
  • Den kinesiska paviljongen med sin välbevarade inredning är en raritet.
  • En av Europas äldsta parklindar finns på Grönsöö, enligt traditionen planterad år 1623 av Karl IX:s änka Kristina.
  • Slottsanläggningen utgör en kulturhistoriskt värdefull helhetsmiljö med spår av många epoker, både i byggnaderna och i parken, som i sin tur korresponderar med hela Grönsö-halvöns kulturlandskap.
  • Grönsöö förmedlar historien om svenskt liv och arbete, från dess upphovsman Johan Skyttes ambitioner, manifesterande i slottsbyggnaden, via 1800-talets lanthushållning med arrendebönder och torpare till 1900-talets mekanisering, rationalisering och strukturförändring.

Kontakt

Länsstyrelsen Uppsala län

Byggnadsantikvarier

Telefon (vxl): 010-22 33 000

Serviceinformation

Fakta

Adress: Sydost om Enköping
Kommun: Enköping
Socken: Kungs-Husby
Byggt: Omkring 1610
Ägare: Privat ägo. Trädgården och museet är öppet för allmänheten
Skyddsår: 1964
Skyddsform: Byggnadsminne enligt kulturmiljölagen (KML)

Översiktskarta över byggnadsminnetPDF

Detaljkarta över byggnadsminnetPDF

Beslutet om byggnadsminne, med skyddsbestämmelserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster