Geijersgården

Geijersgården är ett exempel på de många ämbetsmanna­gårdar som var vanliga i Uppsala för två hundra år sedan. Gården har fått sitt namn efter professorn i historia, tillika skalden, Erik Gustaf Geijer som bodde här mellan åren 1837 och 1846.

Huvudbyggnaden uppfördes 1737–1738 av dåvarande landshövdingen friherre Johan Brauner. När Geijer flyttade in 1837 bestod gården av ett bostadshus och sju uthusbyggnader. Tomten var uppdelad i en mangård med ingång från Övre Slottsgatan och en fägård med port mot dåvarande Ladugatan, som nu heter Kyrkogårdsgatan. Efter sitt tillträde omdisponerade Geijer hela gårdsbilden. Han sålde sedan södra delen av tomten och istället köpte han en motsvarande del i norr. Geijer moderniserade bostadshuset och byggde om två av uthusen som han hade flyttat från den södra till den norra tomtgränsen. Stallet och bodlängan fick också en helt ny inredning. Omkring 1850 sålde Geijer gården till Katedralskolans rektor Rudolf Annerstedt. Huset gulmålades och timmerhusets hörnknutar täcktes med gråmålade så kallade knutlådor. Därmed fick gården det utseende den har idag.

År 1934 övertogs gården av Uppsala universitet. Sedan 1965 disponeras huvudbyggnaden av Dag Hammarskiölds minnesfond.

Ämbetsmannagårdar

Ämbetsmannagårdarna var mycket vanliga i Uppsala för två hundra år sedan. Här bodde höga tjänstemän vid universitetet. Gårdarna var främst avsedda att fungera som representativa bostäder och hade därför ofta vackra trädgårdar. Ämbetsmannagårdarna är exempel på byggnader och miljöer som visar utbildningsväsendets samhälls- och socialhistoriska utveckling. De flesta låg väster om Fyrisån. Geijersgården är, liksom Ihregården och Johannes Bureus gård, exempel på en sådan ämbetsmannagård. Huset är byggt med gaveln mot gatan vilket också är typiskt för ämbetsmannagårdar i Uppsala.

Erik Gustaf Geijer

Mellan åren 1837 och 1846 ägde och bebodde professorn, tillika skalden, Erik Gustaf Geijer (1783–1847) gården. Geijer föddes i Ransäter i Värmland, där fadern drev ett järnbruk. 1799 började han studera i Uppsala. År 1817 blev han professor i historia vid Uppsala universitet. Som historiker, diktare, kompositör, folkbildare, samhällsanalytiker och filosof kom han inte bara att få stort inflytande i Uppsala utan även nationellt.

Erik Gustaf Geijer (Svenskt biografiskt lexikon, Riksarkivet)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Varför är Geijersgården byggnadsminne?

Alla byggnadsminnen har skyddsbestämmelser som utgår från de kulturhistoriska värdena, det vill säga de värden som bedömts vara viktigt att värna och vårda för framtiden. För Geijersgården handlar det framför allt om att:

  • Geijersgården visar en i Uppsala förr vanlig byggnadstyp, ett tvåvånings trähus med kortända och plank mot gatan.
  • Byggnaden visar den färgskala som dominerade vid mitten av 1800-talet när man började maskinsåga panel och måla husen med linoljefärg medan man fortfarande använde den enklare rödfärgen till uthusen.
  • Geijersgården med sitt plank, sina uthus och sin trädgård utgör en välbevarad helhet som ger en föreställning om den låga gårdsbebyggelse som utmärkte Övre Slottsgatan fram till 1800-talets slut.
  • Gården är en del av Uppsala universitets historia och är personhistoriskt intressant genom kopplingen till professorn och skalden Erik Gustaf Geijer, en lokalt och nationellt intressant person.
  • Geijersgården visar en i Uppsala förr vanlig kategori av bebyggelse – ämbetsmannagårdar.

Kontakt

Länsstyrelsen Uppsala län

Byggnadsantikvarier

Telefon (vxl): 010-22 33 000

Serviceinformation

Fakta

Adress: Övre Slottsgatan 2, Uppsala
Kommun: Uppsala
Socken:
Byggt: Huvudbyggnaden uppfördes 1737–1738
Ägare: Uppsala Akademi-förvaltning
Skyddsår: 1948, 1998
Skyddsform: Byggnadsminne enligt kulturmiljölagen (KML)

Översiktskarta över byggnadsminnetPDF

Detaljkarta över byggnadsminnetPDF

Beslutet om byggnadsminne, med skyddsbestämmelserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster