Ärkebiskopsgården

Huvudbyggnaden uppfördes 1737–1744 på källaren till ett tidigare domprosthus från 1300-talet. Det medeltida huset hade sedan 1691 använts som bostad av ärkebiskopen.

Domkyrkan utgör stiftsstaden Uppsalas signum. Kyrkan omges av en rad byggnader med särskilda funktioner uppförda för stiftsstadens behov. En av dessa byggnader är Ärkebiskopsgården. Ärkebiskopen i Uppsala är Svenska kyrkans huvudman med uppgift att viga biskopar i Uppsala domkyrka och att vara ordförande i kyrkostyrelsen och kyrkomötets läronämnd. Ärkebiskopen är Svenska kyrkans främste företrädare i det svenska samhället och i internationella sammanhang.

Byggnadshistoria

Huvudbyggnaden (byggnad nr 1) är delvis byggd på källaren till ett tidigare domprosthus. 1737–1744 uppfördes det nya huset i två våningar, efter ritningar av Carl Hårleman. 1767 byggdes huset på med ytterligare en våning, efter arkitekten Carl Johan Cronstedts ritningar. Nuvarande exteriör tillkom vid en omfattande ombyggnad 1901, denna gång efter ritningar av arkitekten Agi Lindegren. Även interiören moderniserades vid detta tillfälle. Ärkebiskopsgården är fortfarande bostad för Sveriges ärkebiskop.

Agi Lindegren (Svenskt biografiskt lexikon, Riksarkivet)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Byggnader för olika funktioner

På husets södra sida finns två kvadratiska flyglar som uppfördes 1740 av slottsbyggmästare Johan Körner. Det ena huset byggdes som brygghus (byggnad nr 2) och den andra som visthus (byggnad nr 3). Redan vid 1700-talets slut blev båda husen ombyggda till bostäder för biskopens tjänstefolk. Flyglarna är liksom huvudbyggnaden uppförda i tegel med putsad fasad. Stallbyggnaden (byggnad 4) i tomtens södra del uppfördes 1789 och innehöll ursprungligen även andra ekonomiutrymmen. Stallet är sedan 1971 ombyggt för kontorsändamål. Muren som omgärdar bebyggelsen och trädgården uppfördes 1879.

Varför är Ärkebiskopsgården byggnadsminne?

Alla byggnadsminnen har skyddsbestämmelser som utgår från de kulturhistoriska värdena, det vill säga de värden som bedömts vara viktigt att värna och vårda för framtiden. För Ärkebiskopsgården handlar det framför allt om att:

  • Två av Sveriges mest kända 1700-tals arkitekter, Carl Hårleman och Carl Johan Cronstedt, har stått för ritningarna till ombyggnaden av huset. 
  • Till ombyggnaden 1901 utfördes ritningarna av arkitekten Agi Lindegren, ”allkonstnären” som hade lika stort intresse för alla detaljer i en byggnad. Dessutom var han en av de arkitekter som länge höll fast vid det sena 1800-talets historiserande formspråk.
  • Byggnaden är en del av 1700-talsmiljön kring Uppsala domkyrka.
  • Ärkebiskopsgården och den byggnad som stod här tidigare har hela tiden varit i kyrkans bruk, och visar därmed en lång kontinuitet i funktionen.
  • Många högt uppsatta personer har varit på besök hos de många ärkebiskopar som bebott gården.

Kontakt

Länsstyrelsen Uppsala län

Byggnadsantikvarier

Telefon (vxl): 010-22 33 000

Serviceinformation

Fakta

Adress: Biskopsgatan 4, Uppsala
Kommun: Uppsala
Socken:
Byggt: 1737–44
Arkitekt: Carl Hårleman, Carl Johan Cronstedt och Agi Lindegren
Ägare: Svenska kyrkan
Skyddsår:
1935, 2002
Skyddsform: Byggnadsminne enligt kulturmiljölagen (KML)

Översiktskarta över byggnadsminnetPDF

Detaljkarta över byggnadsminnetPDF

Beslutet om byggnadsminne, med skyddsbestämmelserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster