Ensamkommande barn i kommunen

Ansvaret för ensamkommande barn delas mellan olika myndigheter, kommuner och landsting och regioner. Länsstyrelsens roll är att samordna kommunernas mottagande av ensamkommande barn.

Varje år kommer barn till Sverige för att söka asyl. De flesta anländer i sällskap med sina föräldrar men det finns även de som saknar medföljande vårdnadshavare. Dessa barn och ungdomar räknas som ensamkommande. Barnens levnadsöden och bakgrund är olika, men gemensamt för alla är att de befinner sig i en utsatt situation.

Staten, myndigheter, kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar för mottagandet av ensamkommande barn i Sverige.

Hur är ansvaret fördelat?

Ansvaret för mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar delas mellan kommuner, Länsstyrelsen, Migrationsverket och flera andra myndigheter. 

Migrationsverket har det övergripande ansvaret för mottagandet av ensamkommande. Deras uppgifter är bland annat att:

  • anvisa en kommun till barnet
  • utreda och fatta beslut i asylärendet
  • betala ut ersättningar och särskilt bidrag till barnet.
  • betala ut ersättningar till kommunen.

Om ensamkommande barn och ungdomar på Migrationsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Länsstyrelsen har en samordnande roll avseende kommunernas mottagande av ensamkommande barn med fokus på utveckling av regional samverkan.

Länsstyrel­sen ska:

  • Verka för att i det finns beredskap och kapacitet i kommunerna att ta emot ensamkommande barn.
  • Föra dialog med kommunerna om tillgång på boendeformer, utbildning, hälsa, fritid och gode män.
  • Utöva tillsyn över överförmyndarnas verksamhet.

Uppdraget ska genomföras med utgångspunkt i barnkon­ventionen.

Kommunerna ansvarar för det praktiska mottagandet av ensamkommande barn:

  • boende (placering)
  • annat stöd som barnet kan behöva
  • skolgång

Kommunen har det långsiktiga ansvaret för barnets boende, stöd och skydd enligt socialtjänstlagen. Överförmyndaren i kommunen där barnet befinner sig utser en god man som företräder barnet i en förälders ställe under asylprövningstiden.

Om barnet beviljas uppehållstillstånd har kommunen ett ansvar för barnets fortsatta omsorg och etablering i Sverige och utser då även en särskilt förordnad vårdnadshavare (SFV).

Kommunen har samma ansvar för ensamkommande barn som för andra barn i kommunen.

Läs mer om kommunernas roll.

Landstingen och regionerna ansvarar för att ensamkommande barn och unga får den hälso- och sjukvård och tandvård som de är i behov av. Asylsökande barn har rätt till vård i samma omfattning som barn som är bosatta i landet. När en person söker asyl i Sverige erbjuds en hälsoundersökning som syftar till att ge en medicinsk bedömning av hälsan och uppmärksamma eventuella behov av vård och smittskyddsåtgärder.

Anvisningsmodell för ensamkommande barn

Mottagandet av ensamkommande ska vara jämnt fördelat över landet. Därför sker anvisningarna enligt ett fördelningssystem. Varje kommun tilldelas en viss andel.

Andelen är uträknad utifrån kommunens:

  • folkmängd
  • mottagande av nyanlända
  • mottagande av ensamkommande barn och antalet dygn i Migrationsverkets mottagningssystem inom kommunens gränser under föregående kalenderår.

Om ett ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har en nära anhörig i någon viss kommun i landet sker anvisningen till den kommunen. Om barnet inte har någon nära anhörig anvisas barnet istället till den kommun som står näst på tur att utifrån sin andel ta emot en ny anvisning.

Anvisningskommun på Migrationsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Statliga ersättningar till kommuner på Migrationsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Ensamkommande barn som försvinner

Under 2016-2017 hade Länsstyrelsen ett uppdrag som bland annat bestod i att genomföra en nationell kartläggning av ensamkommande barn som försvinner samt att föreslå åtgärder för att förebygga försvinnanden. Uppdraget samordnades av Länsstyrelsen Stockholm. Enligt den nationella kartläggningen På flykt och försvunnen hade 1 829 barn registrerats som avvikna i Migrationsverkets statistik under perioden 2013 till och med maj 2016. Rapporter visar också att ensamkommande barn är överrepresenterade bland polisanmälningar om människohandel med barn och löper stor risk att utsättas för människohandel och exploatering.

För 2018 har länsstyrelserna uppdraget att ta fram enhetliga regionala rutiner för arbetet med ensamkommande barn som försvinner. Länsstyrelsen Stockholm ska fortsätta att samordna uppdraget, stötta länens arbete och förvalta materialet som togs fram 2016–2017.

Regional samverkan i Stockholms län

I Stockholms län bildades under 2015 en samverkansgrupp kring ensamkommande barn som försvinner. Syftet är att skapa gemensam kunskap, utbyta erfarenheter, identifiera utvecklingsområden och ge stöd till kommunerna i länet. Förutom länsstyrelsen består samverkansgruppen av representanter från Migrationsverket, Polismyndigheten, kommunförbundet StorSthlm, Stockholms stad, Sigtuna kommun, Rädda Barnen och Stockholm stadsmission. En styr- och arbetsgrupp har arbetat fram en samverkansplan med rutiner, arbetssätt och checklistor som ska stärka skyddet runt de ensamkommande barnen.

Du hittar Stockholms läns samverkansplan härPDF.

Samverkansplanen innehåller arbetssätt, rutiner och konkreta verktyg för att både förebygga att ensamkommande barn försvinner samt att bättre
samordna insatser när ett försvinnande har konstaterats.

Som en del i spridning, förankring och uppföljning av planen, skickar vi ut denna enkät. Vi hoppas att enkäten ger oss en bättre bild av hur kommuner som antagit planen jobbar med dess innehåll, samt vilket stöd kommuner som ännu inte antagit planen behöver för att fatta beslut och i längden implementera planen i den egna organisationen.

Enkäten tar cirka 3–10 minuter att besvara.

Om du har frågor kring enkäten kan du vända dig till Klas Herrmansson, utvecklingsledare, enheten för social utveckling.

Tack för att du tar dig tid att svara på frågorna! 

1. Vilken kommun representerar du? * (obligatorisk)
1. Vilken kommun representerar du?


























2. Har er kommun antagit Stockholms läns samverkansplan "Att samverka kringensamkommande barn som försvinner – arbetssätt och rutiner i Stockholms län 2017-2018” som skickades ut i form av en framställan från Länsstyrelsen i Stockholm till samtliga kommuner hösten 2017? * (obligatorisk)
2. Har er kommun antagit Stockholms läns samverkansplan "Att samverka kringensamkommande barn som försvinner – arbetssätt och rutiner i Stockholms län 2017-2018” som skickades ut i form av en framställan från Länsstyrelsen i Stockholm till samtliga kommuner hösten 2017?




4. Har kommunen påbörjat en process för att anta samverkansplanen? * (obligatorisk)
4. Har kommunen påbörjat en process för att anta samverkansplanen?




5. Behöver kommunen stöd av Länsstyrelsen inför ett beslut att anta samverkansplanen?
Multiple selection





6. Använder förvaltningar/verksamheter inom kommunen samverkansplanen i dag?
6. Använder förvaltningar/verksamheter inom kommunen samverkansplanen i dag?






9. Förs statistik över antalet barn som avviker/försvinner i er kommun enligt samverkansplanen (se sid 27)?
9. Förs statistik över antalet barn som avviker/försvinner i er kommun enligt samverkansplanen (se sid 27)?





10. Har samverkansplanen underlättat kommunens samverkan med relevanta myndigheter och civilsamhällets aktörer gällande ensamkommande barn som försvinner?
10. Har samverkansplanen underlättat kommunens samverkan med relevanta myndigheter och civilsamhällets aktörer gällande ensamkommande barn som försvinner?




11. Behöver kommunen stöd av Länsstyrelsen för att implementera samverkansplanen?
11. Behöver kommunen stöd av Länsstyrelsen för att implementera samverkansplanen?





Läs om hur Länsstyrelsen hanterar personuppgifter: www.lansstyrelsen.se/dataskydd

Barnens bästa

Länsstyrelsens ska i sitt arbete ta särskild hänsyn till barns bästa. Barnkonventionens fyra grundprinciper är viktiga utgångspunkter:

  • Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras
  • Artikel 3: Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet
  • Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling. För att utvecklas behöver barn trygghet och möjlighet till lek.
  • Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna, beakta och återkoppla till barnet.

Kontakt