Planerings­underlag

Länsstyrelsen samordnar de planeringsunderlag som olika myndigheter tar fram som stöd till kommunens planläggning. Underlagen finns till för att säkerställa att riksintressen och andra statliga intressen tillgodoses i den fysiska planeringen.

Planeringsunderlagen som olika myndigheter tar fram som stöd till kommunens planläggning innehåller statliga intressen som till exempel:

  • natur- och kulturvärden
  • infrastruktur
  • militära intressen
  • vattenfrågor

I underlagen finns också de aspekter som omfattas av Länsstyrelsens tillsyn enligt 11 kap. 10 § PBL:

  • riksintressen
  • miljökvalitetsnormer
  • strandskydd
  • människors hälsa och säkerhet
  • risker för olyckor, översvämning och erosion

Genom planeringsunderlaget har staten möjlighet att tillhandahålla kunskaper, föra en dialog och i viss mån bevaka statliga- och mellankommunala intressen med geografisk anknytning, nationella mål, nationella och regionala planer och program med mera.

Riksintressen

Aktuella planeringsunderlag gällande riksintressen och andra statliga intressen är mycket viktiga för dialogen mellan stat och kommun i den fysiska planeringen, och när det gäller hushållningen med mark- och vattenområden. Syftet är att det ska bidra till att säkerställa att statliga intressen tillgodoses i planeringsprocessen.

Riksintressena ska skyddas mot åtgärder som innebär påtaglig skada på intresset eller avsevärt kan försvåra möjligheterna att nyttja intresset. Skyddsbehovet ska kontinuerligt ses över, och avvägningar och bedömningar i varje enskilt fall ska utgå från de behov som finns.

Riksintressena regleras i de hushållningsbestämmelser som finns i 3 och 4 kap. i miljöbalken.

Riksintressen i PBL kunskapsbanken

Läs mer om riksintressen i Boverkets handbok om plan- och bygglagen.

Riksintressen i PBL kunskapsbanken på Boverkets webbplatslänk till annan webbplats

Riksintressen i Stockholms län

Riksintresse kan gälla både områden som är skyddsvärda på grund av sina speciella natur- och kulturvärden och områden som är av betydelse för ett speciellt nyttjande (kommunikationer, energiproduktion, energidistribution och så vidare). Områdena kan också vara riksintressanta för totalförsvaret.

I Stockholms län finns områden som är av riksintresse för:

  • Naturvården
  • Kulturmiljövården
  • Friluftslivet
  • Energiproduktion och energidistribution
  • Kommunikationer (vägar, järnvägar, luftfart och sjöfart)
  • Yrkesfisket
  • Totalförsvaret
  • Industriell produktion
  • Vattenförsörjning

Hushållningsbestämmelser för vissa områden i landet

Större områden pekas ut direkt i miljöbalkens 4:e kapitel som riksintressanta på grund av sina samlade natur- och kulturvärden. Följande områden i Stockholms län omfattas av hushållningsbestämmelserna:

  • Länets kust- och skärgårdsområde (4 kap. 1–2, 4 §)
  • Mälaren med öar och strandområden (4 kap. 1–2 §)
  • Kungliga nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården (4 kap. 7 §)
  • Natura 2000-områden (4 kap. 8 §)

I Sammanställning av statliga och mellankommunala intressenPDF finns mer information om riksintressen. Längst ner på den här sidan finns även länkar till respektive riksintressemyndighet.

Länets kust- och skärgårdsområde

Stockholms läns kust- och skärgårdsområde är i sin helhet av riksintresse som ett av de mest värdefulla landskapen i landet med särskilt stora natur- och kulturvärden och betydelse för friluftsliv och turism.

Syftet med riksintresset är att långsiktigt hushålla med de begränsade mark- och vattenområdena inom kust- och skärgårdsområdet. Ex­plo­­ateringsföretag och andra ingrepp i miljön får kom­ma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Turismen och friluftslivets intressen ska särskilt beaktas vid bedömningen av förändringar. Fritidsbebyggelse får komma till stånd endast i form av komplettering till befintlig bebyggelse. Bestämmelserna utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet.

Enligt Länsstyrelsens uppfattning innebär bestämmelserna att sammanhållna och idag orörda mark­områden inte bör tas i anspråk för bebyggelse med mera, att ny bebygg­el­se bör tillkomma som komplettering till befintlig bebyggelse och att kust- och skär­gårdsområdets samlade natur- och kultur­värden värnas vid föränd­ringar. Inne­börden av områdets samlade värden är mer än de sektors­intressen som van­ligtvis för­knippas med "natur" res­pektive "kultur" och omfattar även landskapets karaktär och dess upple­velse­värden, där också jord­bruks- och betesmarker ingår.

Mälaren med öar och strandområden

Mälaren med öar och strandområden är i sin helhet av riksintresse som ett av de mest värdefulla landskapen i landet med särskilt stora natur- och kulturvärden och betydelse för friluftsliv och turism. Bestämmelserna omfattar öar, vattenområden samt strandområden med intilliggande större sammanhängande oexploaterade natur- och kulturlandskap.

Bestämmelserna innebär att exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön endast får komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen ska särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploaterings­företag eller andra ingrepp i miljön. Bestämmelserna innebär inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet.

Vem ansvarar för att ta fram planeringsunderlag?

Uppgifterna och ansvaret för att ta fram planeringsunderlag för riksintressen regleras i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden (1998:896). Här utpekas de tolv centrala myndigheter som, efter samråd med Boverket, Länsstyrelsen och andra berörda myndigheter, ska lämna underlag om områden som de anser vara av riksintresse enligt 3 kap. i miljöbalken. Länsstyrelsen samordnar planeringsunderlagen. Myndigheterna ska i samverkan med Länsstyrelsen följa utvecklingen av frågor om hushållningen med mark- och vattenområdena.

Länsstyrelsens uppdrag

Länsstyrelsen jobbar för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Vi arbetar sektorsövergripande utifrån ett statligt helhetsperspektiv, och samordnar olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser.

Länsstyrelsen deltar i planeringsprocessens olika steg. I tidiga planskeden lämnar vi råd och planeringsunderlag för kommunernas planering för framtida mark- och vattenanvändning. I slutskedet av planeringsprocessen bevakar vi att de statliga intressen som anges i 11 kap. 10 § PBL har tillgodosetts i planeringen.

Sammanfattande redogörelse

Länsstyrelsen ska minst en gång under varje mandatperiod lämna en sammanfattande redogörelse till kommunen. I den redovisar vi vår uppfattning om statliga- och mellankommunala intressen som kan vara av betydelse för aktualiteten i kommunens översiktsplan.

Allmänna intressen

Länsstyrelsen ska ta fram underlag inför kommunens bedömningar om de allmänna intressen som enligt 2 kap. PBL bör vägas in vid beslut om användningen av mark- och vattenområden.

Riksintressen

Länsstyrelsen ska ta fram planeringsunderlag gällande riksintressen enligt 3–4 kap. MB. Arbetet med planeringsunderlag ska enligt hushållsförordningen baseras på underlag från de övriga centrala myndigheterna. Om vi anser att ytterligare riksintressen bör tillkomma eller om klassningen eller avgränsningen av ett riksintresse bör omprövas ska vi enligt hushållsförordningen underrätta Boverket och andra berörda myndigheter. Vi ska även informera regeringen om urvalet av riksintresseområden enligt 4 kap. MB behöver regleras närmare.

Hushållning med mark och vatten

Länsstyrelsen ska sammanställa utredningar, program och annat planeringsunderlag som finns hos statliga myndigheter, och som har betydelse för hushållningen med mark och vatten i länet. Vi ska på begäran erbjuda planeringsunderlaget åt de kommuner och myndigheter som ska tillämpa miljöbalken och åt den som är skyldig att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. i miljöbalken.

Havsplanering

Kommuner har ofta eget underlag som beskriver havet och skärgårdens utveckling. Utöver det har Länsstyrelsen sammanställt en lista över tillgängliga geodata som kan användas som stöd i havsplaneringen.

Klimatanpassning

Vi behöver ta hänsyn till det förändrade klimatet i den fysiska planeringen. Planeringsunderlagen gällande klimatanpassning kan till exempel bestå av faktaunderlag om regionala risker för översvämning, erosion, ras och skred.

Riskhänsyn i samhällsplaneringen

Länsstyrelsen har tagit fram ett antal rekommendationer relaterade till transporter av farligt gods och översvämningsrisker. Det finns också en checklista för klimatanpassning i fysisk planering. Länkar till dokumenten hittar du under rubriken nedan.

Länsstyrelsen har också tagit fram en lågpunktskarta för hela länet för att indikera var vatten som inte kan rinna av ytledes kan samlas vid kraftigt regn. Mer information om lågpunktskartan hittar du … (hänvisning till sida Klimatanpassning).

Kontakt