Detaljplaner och områdesbestämmelser

Länsstyrelsens uppdrag i detaljplaneringen handlar till stor del om att samordna och försvara statens intressen, och se till att planer följer miljöbalkens och plan- och bygglagens bestämmelser.

Kommunen kan reglera användningen av mark- och vattenområden och bebyggelse genom detaljplaner och områdesbestämmelser. Både detaljplaner och områdesbestämmelser får rättsverkan. Den bedömning som görs i en detaljplan utger ramarna för prövningen av framtida bygglovsärenden. Därmed blir hanteringen av bygglov enklare.

Detaljplanekravet

Det är kommunen som avgör om en detaljplan ska tas fram. Plan- och bygglagen ställer dock i vissa fall krav på detaljplaneläggandet. Det grundläggande kravet är att marken ska vara lämplig för ändamålet. Lämpligheten kan prövas genom detaljplan, förhandsbesked eller bygglov. Beroende på omfattningen på det som ska prövas och omständigheter i det enskilda fallet kan det även ställas krav på att lämpligheten prövas i en detaljplaneprocess innan byggnadsnämnden kan ge bygglov. Detta kallas detaljplanekravet eller plankravet. Det aktualiseras vid prövning av bygglov och förhandsbesked.

I arbetet med detaljplanen tar kommunen ställning till allmänna intressen enligt 2 kap. PBL, samt till hushållningsbestämmelserna i 3–4 kap. MB.

När ska bebyggelse prövas med detaljplan?

Bebyggelse ska prövas med detaljplan om åtgärden gäller:

  • En ny sammanhållen bebyggelse – om det behövs med hänsyn till omfattningen av bygglovspliktiga byggnadsverk i bebyggelsen.
  • En bebyggelse som ska förändras eller bevaras – om regleringen behöver ske i ett sammanhang.
  • Ett nytt byggnadsverk, som inte är ett vindkraftverk, vars användning får betydande inverkan på omgivningen
  • Ett nytt byggnadsverk, som inte är ett vindkraftverk – om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande.
  • Ett nytt byggnadsverk, som inte är ett vindkraftverk, som placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
  • Åtgärder som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Processen för detaljplaner

Planläggning med detaljplan ska användas för att säkerställa att mark- och vattenområden används till de ändamål området är mest lämpat för. Lämpligheten bedöms med hänsyn till skick, läge och behov. Kommuner tar fram detaljplaner enligt en väl definierad process för att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt, för att se till berörda får insyn och för att förankra förslaget.

Boverkets vägledning om detaljplaneprocessen gäller för förslag till detaljplaner som kommunen fattat beslut om att påbörja efter den 1 januari 2015.

Samråd: 41 dagar

Granskning: 24 dagar

Observera att handläggningstiden gäller generellt för ärenden om samråd och yttranden över granskning och utställning om detaljplaner. Ärendets karaktär och omfattning påverkar hur lång tid det tar att handlägga. Ditt ärende kan därför skilja sig något från den aktuella handläggningstiden.

Har planen remitterats av kommunen eller Länsstyrelsen till andra statliga organisationer eller myndigheter för synpunkter, kommer Länsstyrelsen att göra en sammanvägd bedömning av statliga intressen. Detta kan inte göras förrän allas synpunkter har kommit in. I regel innebär det att Länsstyrelsens yttrande oftast lämnas mer än en vecka efter kommunens svarstid.

Länsstyrelsens uppdrag

Under processen med detaljplaner ska Länsstyrelsen vid samråd och granskning ta till vara på och samordna de statliga intressena. De myndigheter som har synpunkter på förslaget till detaljplan ska framföra synpunkterna till oss. I vårt uppdrag att företräda och samordna statens intressen i enskilda planärenden kan det ibland innebära att vår sammanvägda bedömning kan behöva gå emot ett visst statligt intresse.

Om förslaget till detaljplan rör skogsmark hämtar vi in yttrande från Skogsstyrelsen.


Vid samråd och granskning tittar vi särskilt på att

  • planen tar hänsyn till riksintressen enligt 3–4 kap. MB
  • planen följer miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap. MB
  • strandskydd enligt 7 kap. MB inte upphävs i strid mot gällande bestämmelser
  • frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt
  • bebyggelse eller byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet, och inte riskerar olyckor, översvämning eller erosion.

Samråd

Vår uppgift är att hålla andra berörda statliga myndigheter informerade under samrådet. Vi underrättar inte Lantmäteriet eller myndigheter som är sakägare, och som kommunen därför ska samråda med.

Om detaljplanen har stöd i översiktsplanen behöver vi endast underrätta de myndigheter som har haft invändningar mot översiktsplanen eller är särskilt berörda.

Granskning

Under granskningstiden yttrar vi oss om planförslaget enligt vår bedömning uppfyller miljöbalkens och plan- och bygglagens bestämmelser.

Om vi anser att förslaget strider mot bestämmelserna kan vi överpröva kommunens beslut att anta planen. Om vi planerar att göra det kommer det framgå i yttrandet.

Detaljplanering i PBL kunskapsbanken

Läs mer om detaljplaner och områdesbestämmelser i Boverkets handbok om plan- och bygglagen.

Detaljplanering i PBL kunskapsbanken på Boverkets webbplatslänk till annan webbplats

Det är kommunen som beslutar om strandskyddet ska upphävas när en ny detaljplan tas fram

Det är kommunen som beslutar om upphävande av strandskydd inom ett område som ska omfattas av detaljplan. Strandskyddets upphävande regleras med en administrativ planbestämmelse i detaljplanen. Länsstyrelsen deltar i detaljplaneprocessen. Om strandskyddet upphävs i strid med gällande bestämmelser ska Länsstyrelsen pröva kommunens beslut att anta detaljplanen, och planen kan då komma att upphävas. För planärenden som påbörjats före 1 juli 2009 och fortfarande pågår gäller äldre bestämmelser och då beslutar Länsstyrelsen som tidigare om upphävandet.

De ändringar infördes i strandskyddslagstiftningen 2009 innebar också att strandskydd numera inträder/återinträder när en ny detaljplan ska ersätta en äldre plan. Det medför att strandskyddet ska hanteras i den nya planen, och kan behöva upphävas igen.

Särskilda skäl enligt 7 kap. 18 c-d §

Strandskyddet får bara upphävas om något eller några av de särskilda skälen som anges i 7 kap. 18 c-d §§ miljöbalken uppfylls. Dessutom ska enligt 4 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900) intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väga tyngre än strandskyddsintresset.

Det särskilda skälet enligt 7 kap. 18 c § punkt 5 kan vara tillämpligt "om dispensen avser ett område som behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området". Enligt förarbetena (se prop. 2008/09:119 s 54, 106) till strandskyddslagstiftningen kan en kommuns behov av tätortsutveckling vara en sådan åtgärd som kan utgöra ett angeläget allmänt intresse, om åtgärden också kan anses långsiktigt ge fördelar för samhället. För att särskilda skäl enligt punkt 5 ska anses föreligga krävs dock också att behovet av att bygga, t.ex. nya bostäder, inte kan tillgodoses utanför det strandskyddade området. Kommunen behöver därför visa att en annan lokalisering är omöjlig eller i vart fall inte rimlig för att tillgodose det angelägna allmänna intresset. Den restriktiva tillämpning som gäller för strandskyddsbestämmelserna innebär enligt rättspraxis att det ställs vissa krav på kommunernas redovisning och utredning av dessa förhållanden.

Nya bostäder vid Råstasjön i Solnalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (mål nr P 6876-15, den 22 februari 2016)

Ny skola vid Trekanten i Stockholmlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (mål nr P 8109-15, 27 april 2016)

Bostäder inom 300 meter utvidgat strandskydd i Mariestadlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (mål nr P 3718-17, 17 april 2018

Strandskydd och detaljplanearbete – övergångsbestämmelserPDF

I samband med fastställelse av byggnadsplaner enligt dåvarande byggnadslagen, BL, fram till 1987, utfärdade Länsstyrelsen i Stockholm ofta ett förordnande med stöd av 113 § BL. Förordnandet innebar att ägare till exploateringsfastigheter utan ersättning skulle upplåta all eller del av den mark som i byggnadsplanen lagts ut som park, natur, väg eller annan allmän plats. Avsikten var att säkerställa möjlighet att bilda gemensamhetsanläggning/samfällighet för att reglera tillgång till och ansvar för skötsel av den allmänna platsmarken. Dessa så kallade 113 §-förordnanden finns ofta i fritidshusområden, och blir därför märkbart när permanentbostadstrycket leder till omvandling/förtätning och behov av nya detaljplaner i dessa områden.

113 § BL-förordnandena upphör automatiskt vid årsskiftet 2018/2019, enligt en ändring i plan- och bygglagen (SFS 2014:900). Därefter är möjligheten för samfällighet att ta marken i anspråk inte längre är säkerställd på det sätt som 113 § BL tidigare medfört. Om en anläggningsförrättning med stöd av 113 § BL pågår efter utgången av 2018 ska förordnandet gälla till dess förrättningsbeslutet vunnit laga kraft.

Under övergångsperioden till och med 2018, och i planärenden som omfattas av övergångsbestämmelserna, beslutar Länsstyrelsen om eventuell ändring eller upphävande av 113 §-förordnanden. Det behöver bara upphävas om allmän platsmark ska ändras till kvartersmark. Om ingen ändring kommer att ske gällande markanvändning av allmän plats, behövs således inget upphävande.

  • Samråd om upphävande sker lämpligast i samband med granskning av detaljplan när kommunen är relativt säker på markanvändningen i den nya planen. Uppgift om förordnandet och upphävande ska även framgå av planbeskrivningen. Samråd om upphävandet kan ske separat eller i samband med samråd/granskning av detaljplanen. Se nedan vilka handlingar som behöver skickas ut för samråd.
  • Kommunen samråder med sakägare gällande upphävandet. De sakägare som ska höras är alla de som är ägare av fastigheter som ingår i den ursprungliga byggnadsplanen, dvs. inte endast inom den nya detaljplan där upphävandet ska göras. Oftast finns det osäkerheter om vilka som är sakägare, och då är det bra att även kungöra samrådet.
  • Kommunen skickar sen en formell begäran (hemställan) om upphävande till Länsstyrelsen, lämpligen efter granskning av detaljplanen. Se nedan vilka handlingar som behöver skickas in till Länsstyrelsen för att vi ska kunna fatta beslut.
  • Den ursprungliga byggnadsplanen där förordnandets omfattning framgår samt eventuella ändringar eller tillägg till planen.
  • En karta som visar var i byggnadsplanen förordnandet ska upphävas. Om det är för flera områden inom ett större planområde kan en översiktlig karta och ytterligare bilagor med mer detaljerade bilder av upphävandeområdena bifogas.
  • En karta som visar inom vilken del av det nya detaljplaneförslaget förordnandet kommer att upphävas. Om det är för flera områden inom ett större planområde kan en översiktlig karta och ytterligare bilagor med mer detaljerade bilder av upphävandeområdena bifogas.
  • En beskrivning av själva upphävandet, där plats (fastighet) och syfte för upphävandet av förordnandet på varje plats anges.
  • I beskrivningen behöver även information anges om vad förordnandet innebär. För att göra det mer förståeligt för allmänheten kan det generella ursprungliga syftet anges, att det kommer försvinna vid utgången av 2018 samt att om det inte finns ett intresse av att ta marken i anspråk som en samfällighet är förordnandeupphävandet främst en formalitet.
  • Om samråd om förordnandet inte sker tillsammande med samråd/granskning av planen behöver även detaljplaneförslaget bifogas, eller en hänvisning göras till var det går att se planförslaget.

Om byggnadsplanen och Länsstyrelsens fastställelsebeslut med förordnandet enligt 113 § BL inte finns tillgängliga digitalt och behöver hämtas från Stadsarkivet får kommunen ombesörja detta.

  • En formell begäran, typ ett missiv med en beskrivning och sammanfattning av ärendet.
  • Samrådsredogörelse för 113 § BL-upphävandet (inte samma som för detaljplanesamrådet) för eventuella inkomna yttranden från samrådet för upphävandet av förordnandeområdet samt kommunens svar.
  • Samrådshandlingen som skickats ut om 113 §-upphävandet.
  • Detaljplanehandlingarna eller hänvisning till dem.
  • Sändlista (fastighetsägare) och eventuell beskrivning av om när och var kommunen kungjort samrådet.
  • Plankarta för den äldre byggnadsplanen och vilka delar som berörs av ny detaljplan gärna med den textbilaga som bifogats där syftet och omfattning av förordnandet framgår.
  • Länsstyrelsen kungör beslutet om upphävande eller så sker det via delgivning till sakägare. (För ärenden som går enligt ÄPBL (1987:10) behöver Länsstyrelsen delge beslutet till enskilda sakägare. Detta kan även vara lämpligt när det endast finns ett fåtal kända sakägare). Länsstyrelsen skickar även en kopia på beslutet till kommunen.
  • Kungörelse ska göras i ortstidning, som t.ex. Dagens Nyheter samt i POI (Post- och inrikestidningar), vilket sköts av Länsstyrelsen.
  • DN räknas som ortstidning, men ni som kommun kan välja att Länsstyrelsen utöver ortstidning även publicerar beslutet i lokaltidning, men också annan ortstidning ni brukar använda för kungörande.
  • Det är kommunen som står för kostnaden för kungörelsen i ortstidning och i ev lokaltidning. Därför behöver vi ha såväl fakturaadress, referens och önskemål om var beslutet ska kungöras.
  • Vid kungörelse kommer överklagandetiden att vara 5 veckor. Vid kungörelsedelgivning ska Länsstyrelsen enligt 47 § delgivningslagen fatta beslut om kungörelse och kungörandet ska ske i ortstidning inom 10 dagar från beslutet om kungörande. Under förutsättning att kungörelsen förts in i tidningen inom de 10 dagarna anses sakägarna enligt 51 § delgivningslagen delgivna efter 14 dagar från beslutet om kungörelse (alltså inte 10 eller 14 dagar efter att kungörelsen varit införd i tidningen). Överklagandetiden räknas sedan 3 veckor efter delgivningsdagen, dvs. 14 dagar efter Länsstyrelsens beslut om kungörande är sakägarna delgivna + 3 veckor överklagandetid = 5 veckor. Detta innebär att beslutet vinner laga kraft 5 veckor efter Länsstyrelsens beslut, om beslutet inte överklagas.
  • Om beslutet överklagas går överklagandet till Mark-och miljödomstolen. Länsstyrelsen upplyser kommunen om överklagande skett.

Beslutet gäller endast om kommunens beslut att anta förslaget till berörd detaljplan vinner laga kraft och att den antagna detaljplanen i allt väsentligt har samma syfte och omfattning som det förslag till detaljplan som ligger till grund för upphävandebeslutet.

När beslut delges är det bra om ni från kommunen inkommer med en förteckning över berörda sakägare, då ni ofta redan har informationen i samband med detaljplaneskedet. Med fördel kan ni skicka in adresslistor som skrivits på ett sätt så att det går att skriva ut på kopieringspapper med adressklisterlappar. Detta förkortar och förenklar handläggningstiden hos oss.

Kontakt