Vattenförsörjning och hantering av torka
Här hittar du samlad information om vattenförsörjning, vattenbrist, vad som gäller för lantbruk och djurhållning vid torka samt vid eventuellt eldningsförbud.
Vattenförsörjning
Cirka 95 procent av länets befolkning får sitt vatten från Mälaren. Där är det ingen risk att vattentäkten sinar. Däremot är kapaciteten i vattenverk och ledningar begränsad och kan i kombination med hög efterfrågan leda till brist på vatten.
Det är kommunerna som ansvarar för den allmänna vattenförsörjningen. Finns behov att spara på den kommunala vattenförsörjningen kan kommunen utfärda bevattningsförbud.
Hållbar vattenanvändning, Norrvatten
Länk till annan webbplats.
Använd vattnet hållbart, Stockholm vatten och avfall Länk till annan webbplats.
Regional vattenförsörjningsplan
En fungerande vattenförsörjning är en förutsättning både för att trygga länets robusthet och för regionens utveckling. Den regionala vattenförsörjningsplanen ger länets berörda aktörer en gemensam riktning, mål och åtgärder för att vi tillsammans ska uppnå en långsiktig och hållbar vattenförsörjning.
Regional vattenförsörjningsplan för Stockholms län Länk till annan webbplats.
Grundvattennivåer
Grundvattenmagasin kan delas in i stora och små magasin. De stora magasinen fylls och töms långsamt och har de senaste åren haft ett underskott på vatten. De små magasin töms snabbt, men fylls också på snabbt igen.
Gemensamt för alla magasin är att nivåerna sjunker under våren och sommaren trots att det regnar mycket. Det beror på att växter tar upp vatten som sedan avdunstar från bladen under växtsäsongen. Magasinen fylls normalt på först under hösten när växtperioden avtar. För att påfyllning ska ske krävs det att det regnar normalt under höst, vinter och vårvinter.
Grundvattennivåer, Sveriges geologiska undersökning Länk till annan webbplats.
Meddelande om risk för vattenbrist, SMHI Länk till annan webbplats.
Egen brunn
Låga grundvattennivåer påverkar framför allt invånare med enskild vattenförsörjning. Vid torka och akut vattenbrist är det viktigt att vara försiktig med vattenuttagen, särskilt i skärgården. I princip hela Stockholms län ligger under högsta kustlinjen och har risk för saltvatteninträngning från relikt saltvatten, det vill säga gammalt saltvatten från tiden då platsen var täckt av salt hav. Om saltvatten kommer in i en grundvattentäkt är vattnet otjänligt som dricksvatten lång tid.
Du kan själv införskaffa en så kallad konduktivitetsmätare, som mäter vattnets ledningsförmåga och därmed också den indirekta salthalten. Mäter du över året kan du upptäcka om ledningsförmågan ökar i samband med torka och om salt grundvatten tränger upp i brunnen.
Fastighetsägaren har ansvar för vattnets kvalitet och kvantitet i egen brunn. Om brunnen sinar kan kommunen informera om vart du kan vända dig för att få hjälp.
Begränsningar i vattenanvändning
Viss verksamhet sköter sin vattenförsörjning genom att ta vatten från sjöar, vattendrag, våtmarker och grundvatten. Länsstyrelsen utövar tillsyn över vattenverksamhet, där vattenuttag ingår. Ofta krävs att du ansöker om tillstånd eller anmäler vattenverksamhet.
Vi kan inom ramen för miljöbalken också ställa krav på, förbjuda eller ge rekommendationer om att inte ta ut vatten med anledning av låga vattenflöden. En anledning till sådana rekommendationer är att det i sjöar och vattendrag lever fiskar, groddjur, insekter och växter som är beroende av att det finns tillräckligt med vatten.
Lantbruk och djurhållning
Vattenbrist och torka kan drabba lantbruksföretag och djurhållare hårt. Om det finns risk att din brunn sinar är det bra att tidigt fundera på alternativ vattenförsörjning. Har du frågor om vattenförsörjning till lantbruksdjur vänd dig i första hand till din kommun.
I vissa situationer kan det bli aktuellt med vattenuttag från sjöar och vattendrag. För uttag av vatten till lantbrukets djur behöver du vanligtvis inget tillstånd eftersom de omfattas av undantag i miljöbalken. Däremot är det viktigt att du försäkra dig om att vattenuttaget inte skadar miljön eller någon annans möjlighet till uttag. Finns risk för skada ska du söka tillstånd, mer information finns i stycket ”Begränsningar i vattenanvändning”.
Beroende på djurslag och produktionstyp kan vatten från sjöar och vattendrag fungera som alternativ om vattnet i brunnen inte räcker till, men var uppmärksam på om bytet av vattenkälla påverkar djurbesättningens hälsa. Ytvatten kan vara kontaminerat med både smittämnen och kemiska ämnen, därför är det viktigt att redan i förväg undersöka om det tilltänkta ytvattnet kan utgöra en lämplig vattenkälla eller om planering för andra alternativ behövs.
Djurens behov av vatten och krav på kvaliteten varierar mellan djurslag, vad djuren äter, allmänkondition, aktivitetsnivå, produktion och så vidare. Det är du som djurägare och livsmedelsproducent som är skyldig att se till att vattnet är av tillräckligt god kvalitet så att det inte drabbar djuren eller livsmedelssäkerheten negativt.
Broschyr: Vatten till husdjur, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Registrering av primärproduktion
Hästar och torka
Torka påverkar likväl hästarnas beten. Du som håller hästar rekommenderas att hålla dig informerad kring vad som kan vara viktigt att tänka på avseende beten och planera din grovfoderanskaffning med god framförhållning.
Tänk också på att import av foder kan innebära stora risker för att få in djur- och växtsmittor eller ogräs som inte i dag finns i Sverige.
Så utfodrar du hästen vid foderbrist, Hästsverige Länk till annan webbplats.
Handla med foder med länder utanför och inom EU, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Foderbrist och betesförmedling
Om tillväxten av spannmål, grovfoder och halm blir begränsad på grund av torka har Länsstyrelsen beredskap att gå ut med information om att vi inte fattar beslut om avdrag på utbetalningarna för att skörda trädor i områden med kompensationsstöd och skyddszoner. Vi kan även fatta sådana beslut för enskilda lantbrukare i de fall torkan är ett problem mer lokalt och inte i hela länet.
Använd gärna vår betesförmedling för att få tillgång till mer betesmark och förebygga foderbrist. Förmedlingen är kostnadsfri och sammanför djurägare i behov av betesmarker med markägare som har betesmarker men saknar betesdjur.
Betesförmedling Stockholms län
Påverkan på jordbrukarstöd
Om du som lantbrukare med jordbrukarstöd har svårt att sköta ett åtagande fullt ut på grund av en extremtorka kan det bli möjligt att minska ett åtagande utan konsekvenser. Extremtorka är inte något du själv rår över och minskningen leder därför inte till återkrav. Kontakta oss på Länsstyrelsens enhet för lantbruk om du har problem som gör det svårt att sköta ett åtagande.
E-post: lantbruk.stockholm@lansstyrelsen.se
Extremväder, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Inga avdrag för skördade trädor inom kompensationsområden samt för skyddszoner, mellangrödor och fånggrödor
Den extremt torra försommaren har orsakat och kommer fortsätta skapa långvarig foderbrist, trots att vädret under juli månad har erbjudit mer regn. Länsstyrelsen Stockholms län har därför fattat beslut som innebär större möjligheter att skörda foder utan att få avdrag på jordbrukarstöden. Besluten innebär att vi inte kommer göra avdrag för skyddszoner som skördas före den 1 juli 2023. Avdrag kommer inte heller göras för mellangrödor och fånggrödor som skördas före den 10 oktober. Vi kommer inte heller räkna trädor inom kompensationsstödområden som skördas före den 1 augusti 2023 som grovfodergröda. Lantbrukare tillåts därmed skörda sina trädor, skyddszoner, mellangrödor och fånggrödor utan att det påverkar deras jordbrukarstöd för stödår 2023.
Beslutet gäller för lantbrukare vars ansökan om jordbrukarstöd handläggs vid Länsstyrelsen i Stockholms län.
Du som lantbrukare ska inte ändra grödkod i din ansökan om jordbrukarstöd (SAM-ansökan). Har du behov av undantag från andra stödvillkor till följd av torkan ber vi dig kontakta Länsstyrelsens enhet för lantbruk.
E-post: lantbruk.stockholm@lansstyrelsen.se
Telefon: 0771-67 00 00
Länsstyrelsen samverkar och stöttar
Vid samhällsstörningar och kriser, till exempel vid vattenbrist, stödjer Länsstyrelsen kommuner och berörda aktörer i deras arbete att hantera situationen. Det sker inom ramen för Samverkan Stockholmsregionen (SSR), som leds av Länsstyrelsen och där länets alla kommuner samt andra samhällsaktörer medverkar. Behov av stöd och liknande undersöks i samband med SSR:s veckovisa samverkanskonferenser.
Eldningsförbud
Länsstyrelsen kan fatta beslut om eldningsförbud med hänsyn till att det är torrt och råder brandrisk i skog och mark. Beslutet, som är juridiskt bindande, fattas i samråd med länets räddningstjänster och utifrån SMHIs prognosunderlag. När Länsstyrelsen fattar beslut om, eller upphäver, ett eldningsförbud informerar vi alltid om det på vår webbplats och genom att skicka pressmeddelande till media.
Observera att även kommunerna kan besluta om lokala eldningsförbud. Läs mer på respektive kommuns webbplats för sådan information.