Risk för vattenbrist i Stockholms länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Demokratiåret 2021 – program

logotyp: Vår demokrati – värd att värna varje dag

Under demokratiåret 2021 deltog Länsstyrelsen Stockholm i den nationella kraftsamlingen ”Vår demokrati – värd att värna varje dag”. Vi arrangerar demokratisamtal med länets olika aktörer under hösten.

Länsstyrelsens demokratiarbete sker till stor del i arbetsvardagen, genom våra olika uppdrag från regeringen. I samverkan med andra aktörer arbetar vi varje dag för ett inkluderande, jämlikt och jämställt län.

Under demokratiåret 2021 har Länsstyrelsen Stockholm deltagit i den nationella kraftsamlingen ”Vår demokrati – värd att värna varje dag”. Det har under hösten anordnats olika demokratisamtal med länets olika aktörer. Du kan se alla samtalen här nedan.

Deklaration för en stark demokrati

Genom att skriva under regeringens ”Deklaration för en stark demokrati” tar vi ställning för alla människors lika värde, de grundläggande fri- och rättigheterna och rättsstatens principer. Vi tar avstånd från diskriminering, extremism, främlingsfientlighet, korruption och rasism.

Vi har också åtagit oss att:

  • verka för att fler får en god kunskap och medvetenhet om det demokratiska systemet,
  • arbeta för att fler deltar aktivt och står upp för demokratin
  • bidra till ett samtalsklimat som kännetecknas av öppenhet och respekt.

Den 9 juni 2021 skrev landshövding Sven-Erik Österberg och Peter Örn, ordförande för regeringens Demokratikommitté, under Länsstyrelsen i Stockholms åtaganden.

Demokratisamtal

Under hösten 2021 genomförde Länsstyrelsen Stockholm en kompetensutvecklande samtalsserie om utmaningar i länet som hotar vår demokrati, och hur vi tillsammans kan värna demokratin.

Samtalen vände sig främst till kommuner, myndigheter, organisationer och andra aktörer i länet.

Demokratisamtal 1:
Vilken betydelse har skolan för demokratin, jämställdheten och jämlikheten?

I det svenska samhället har alla individer rätt att utbilda sig, forma sina liv och delta i samhällsutvecklingen. Skolan är en av de viktigaste platserna att förmedla demokratiska värderingar och att skapa medborgare som kan vara aktiva i vårt demokratiska samhälle, men det finns många hinder som försvårar arbetet.

Vi har träffat ungdomar, skolledare, föräldrar och föreningsaktiva i Järvaområdet och diskuterat utmaningarna för skolan att axla ansvaret att bidra till ett mer demokratiskt, jämställt och jämlikt samhälle.

Demokratisamtal 2:
Hur påverkas demokratin när samhällets tjänster blir digitala?

Sex procent av svenskarna använder sällan eller aldrig internet. De allra flesta är över 65 år. Samtidigt blir alltfler av samhällets tjänster digitala. Hur påverkar det demokratin när en stor del av befolkningen isoleras och får svårt att vara aktiva i samhället?

Det diskuterar vi med:

  • Barbro Westerholm, riksdagsledamot för liberalerna
  • Meeri Wasberg, socialdemokrat och ordförande för kommunstyrelsen i Haninge
  • Curre Hansson, ordförande för PRO-distriktet i Stockholm
  • Ulrika Gani, projektledare på Post- och telestyrelsen
  • Jannike Tillå, kommunikations- och affärsområdeschef på Internetstiftelsen

Demokratisamtal 3:
Hur stärker vi motståndskraften mot desinformation vid krishanteringen?

Det kan vara svårt att urskilja sann information från falsk som avsiktligt sprids för att vilseleda oss. Sverige, precis som andra länder, utsätts löpande för hotfull informationspåverkan av främmande makt. Det är ett växande problem och staten behöver kontinuerligt utveckla sätt att skydda samhället. För att stärka länets motståndskraft bjöd vi in kommunernas säkerhetschefer och personal till ett digitalt seminarium. Här kan du se delar av seminariet, ett samtal med:

  • Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet, författare och en av regeringens demokratiambassadör
  • Anton Lif, som arbetar med informationspåverkan och är specialiserad på hybridhot och påverkansoperationer
  • Svante Werger, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Vi vill även tipsa om:

Att möta informationspåverkan : handbok för kommunikatörer (MSB) Länk till annan webbplats.

Demokratisamtal 4:
Vems val?

Demokrati utgår från idén om politisk jämlikhet. Rösträtten är den mest grundläggande demokratiska rättighet vi har. I snitt röstar nio av tio svenskar i valet, men till exempel bland personer med funktionsnedsättning är deltagandet lägre.

Nu föreslår regeringen en ändring av vallagen för att öka tryggheten vid valdeltagandet inför valet 2022. Ändringarna ska bland annat innebära mer tillgängliga vallokaler. Hur kan myndigheter och civila samhället skapa förutsättningar för ett ökat valdeltagande och/eller att fler ska känna sig trygga när de ska rösta?

Ett samtal med:

  • Malin Ekman Aldén, Myndigheten för delaktighet, generaldirektör
  • Agneta Söder, Funktionsrätt Sverige, ansvarig för bevakningsområdena
    ett samhälle för alla samt barn, familj och skola
  • Bo Carlqvist, Studieförbundet Vuxenskolan, verksamhetsutvecklare funktionsnedsättning

Samtalet är inspelat som en podd. Du hittar den där du lyssnar på poddar.

Du kan också lyssna i webbläsare via Libsyn här Länk till annan webbplats.

Demokratisamtal 5:
Hur kan arbetsmarknaden ta ett demokratiskt ansvar mot strukturell rasism i arbetslivet?

Demokrati handlar inte bara om periodiska val till representativa församlingar. En av de demokratiska grundtankarna är jämlikhet – alla människors lika värde och lika rättigheter. All diskriminering hotar jämlikheten och är därför också ett hot mot demokratin.

Diskriminering i arbetslivet påverkar både individers inkomst som hälsa på ett sätt som kan göra det svårt att delta i demokratin. Det behövs strategier för att bekämpa diskriminering i arbetslivet, både på politisk och organisatorisk nivå.

Samtal med:

  • Anders Neergard, professor och författare till ”Klassamhällets rasifiering i arbetslivet” där han redogör för hur den svenska klasstrukturen vävts samman med ojämlikhet grundat på bland annat utseende och födelseland.
  • Martin och Sima Wolgast, universitetslektorer och författare till ”Vita privilegier och diskriminering – processer som vidmakthåller rasifierade ojämlikheter på arbetsmarknaden”, om skillnader relaterade till etnicitet och hudfärg i arbetslivet.
  • Kitimbwa Sabuni, Länsstyrelsen Stockholm, utbildare inom regeringsuppdraget ”Rasism i arbetslivet”, med erfarenhet av utbildningar för arbetsgivare.

Samtalet är inspelat som en podd. Du hittar den där du lyssnar på poddar.

Du kan också lyssna i webbläsare via Libsyn här Länk till annan webbplats.

Kontakt

Enheten för regional utveckling