Jämlik hälsa

Det finns flera liknande modeller som används av olika myndigheter och aktörer för att systematisera det främjande och förebyggande arbetet.

Lyckas med ANDTS-prevention på Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Styra och leda folkhälsa på SKR:s webbplats Länk till annan webbplats.

Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete på Brottsförebyggande rådets webbplats Länk till annan webbplats.

Handboken "Inget att vänta på" på Jämställdhetsmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

– Jag såg vårt deltagande som en möjlighet eftersom det inte räcker att en person på tjänstemannanivå driver folkhälsofrågor. Vi behövde till exempel hjälp med utbildning för den politiska ledningen och förvaltningschefer, vilket vi erbjöds genom projektet. Dessutom fick vi hjälp att sammanställa och analysera data och statistik, berättar Kerstin.

Det var den politiska ledningen i Sigtuna som beslöt att man skulle delta i Folkhälsopilot Stockholm och tillsammans med Länsstyrelsen Stockholm ingick man ett samförståndsavtal. Prioriterade stödaktiviteter var bland annat att ge en lokal lägesbild, att kartlägga förutsättningar och att utbilda nyckelpersoner i Sigtuna kommun i tvärsektoriellt folkhälsoarbete.

Kerstin och hennes kollegor hade arbetat länge med området innan, så kunskap och visst underlag fanns. Dels pågick ett övergripande arbete med att motverka segregation och utanförskap och i kommunens nuvarande mål- och budgetdokument fanns tre uppdrag definierade: ANDTS, segregation och utanförskap, samt samverkan kring barn 0 till 6 år och deras familjer.

Arbetet med Folkhälsopiloten kom igång i oktober 2019. Då hade man en workshop med ett stort antal medarbetare från bland annat kommunen och regionen.

– De som var där fick en samsyn. Man pratade med varandra och fick en mer gemensam bild av allt som görs, även av bristerna. Att det genomförs en mängd olika insatser som alla aktörer inte har god kännedom om, till exempel. Det var bra att det kom fram och blev sagt, säger Kerstin.

Lite senare bekräftade ytterligare statistik att Sigtuna har stora socioekonomiska utmaningar i sin befolkning. Tillsammans med den ”sociala kompass” som Sigtuna själva tagit fram startade sen verkligen diskussionerna.

– Inte heller den informationen var ny för oss, men det blev mer tydligt för alla. Det blev framför allt en ögonöppnare för politiken, tror Kerstin.

Folkhälsopilot Stockholm som drivs av Länsstyrelsen Stockholm syftar till att skapa bättre förutsättningar för kommunerna att driva sitt förebyggande och främjande folkhälsoarbete. Sigtuna är en av fyra kommuner som fått lite extra stöd och coachning under perioden så frågan är om deltagandet förändrat något?

– Jag har bara goda erfarenheter av vårt deltagande i Piloten. Det som varit bra är det konkreta stödet och hjälpen vi fått från Länsstyrelsen, att få bolla frågor. Vi hade inte mäktat med att göra den där workshopen själva till exempel. Och ibland har min kontaktperson ”pin-pointat” det jag inte själv sett. Det är bra när någon annan kommer in och ställer frågor för man ser helheten på ett annat sätt då, säger Kerstin.

Kommuner har väldigt olika förutsättningar och folkhälsoarbetet blir inte alltid så systematisk. Finns ändå några tips att ge till andra kollegor som sitter med liknande uppdrag? Är det något särskilt man ska tänka på om man vill få till ett långsiktigt folkhälsoarbete?

– Att arbetet är förankrat i ledning och uppåt i organisationen. Det är så viktigt att få med sig chefer och politiken. Jag är kopplad till kommunledningskontoret och det är bra, för breda frågor som går på ”tvärsen” innebär stora utmaningar. Man kan också ta fram underlag och vara tydlig med hur det faktiskt ser ut. Och hjälpa ledningen att visa hur man kan prioritera om arbetet så det ger bättre effekt. Vi kan göra saker bättre för att fler ska må bra - det går!

Trots att vi träffas i ett digitalt möte går Sofie Ahlholms energi och engagemang rakt genom skärmen. Hon ger intryck av att trivas på jobbet och verkar drivas av de frågor hon arbetar med.

– Jag har haft många olika roller, men jag har alltid arbetat med barn och unga och dragits till frågan ”Vad kan vi göra innan det blir tokigt?”. Att få jobba med Folkhälsa handlar mycket om att slå vakt om och värna det friska innan det hinner tippa över på olika sätt. Ju tidigare vi kommer in, desto mer kan vi jobba, menar Sofie.

I det dagliga arbetet beskriver sig Sofie lite som en bläckfisk som behöver vara flexibel och röra sig mellan många olika sakfrågor:

– Ena dagen går man från att jobba detaljerat med tobaksprevention och fundera på hur vi får våra barn och ungdomar att inte börja röka eller hur får vi handlarna att ha en korrekt försäljning. En annan dag berättar vi om hur man förebygger självmord och alla aspekter kring det. Att du rör dig mellan så olika frågor och även får samverka med olika människor är det som är spännande och utvecklande inom området!

Norrtälje har en länsgemensam ANDT-strategi som varit till stor hjälp för hur man har delat upp arbetet. Just prioriteringen kan annars vara en utmaning eftersom arbetet med folkhälsa innebär både bredd och djup.

– Strategin har hjälpt oss att ställa frågan: Vem behöver mest hjälp? Sen har vi fått skruva och rikta metoder, verksamheter och aktiviteter mot de platserna så att det ska bli mer jämlikt. Det gäller att vara lite modig också, att våga se och prata om det som inte fungerar eller om vilka grupper och områden som behöver extra stöd. För det är mest jämlikt att ge till dem som behöver mest, det är då vi kan plana ut lite av olikheterna, menar Sofie.

En framgångsfaktor i Norrtälje är den interna strukturen. Det förebyggande arbetet har samlats i en gemensam avdelning under kommunstyrelsen, kallad Trygg i Norrtälje kommun, Tink. Avdelningen leder, samordnar och utvecklar trygghetsarbetet i Norrtälje med uppdrag och mandat från politik och högsta ledning. Det finns en bred involvering av olika personer och verksamheter som samverkar över gränser i de förebyggande och främjande frågorna, med ett tillåtande klimat där olika yrkesgrupper tillsammans blir innovativa och kan testa olika vägar. Men enligt Sofie måste man vara lite kaxig också.

– Det kan finnas en kultur av att man inte ska gå ut och erbjuda det man inte kan ta emot. Men jag tror att vi tillsammans i Norrtälje under de här tio åren har gjort tvärtom: finns det ett behov får vi se till att möta det och inte säga ”tyvärr, det är bara det här som finns”. Om vi till exempel behöver fler gruppledare till föräldragrupper får vi försöka söka mer medel om det skulle behövas. Och det har varit möjligt delvis tack vare den här strukturen och att vi har en gemensam chef.

Norrtälje är en av flera fördjupningskommuner som under en period erbjudits extra stöd från Länsstyrelsen utifrån kommunens egna önskemål och behov. Vad har stödet inneburit och gjort för skillnad för Norrtälje?

– Det bästa är att stödet är skräddarsytt. Vi har känt att vi som kommun har ”sprungit lite före”, och det har blivit vår uppgift att också dela med oss till alla andra. Det har inneburit att vi inte hunnit utveckla så mycket själva. Att då få ett skräddarsytt uppdrag har varit precis vad vi behöver - som att ha en egen PT (personlig tränare)! Det har varit någon som har drivit på processen, begärt in underlag och hjälpt till att planera nästa steg.

Konkret önskade Norrtälje stöd i att fortbilda och kompetensutveckla både den högsta tjänstemannaledningen och den politiska ledningen. Detta har skett i flera steg med ett chefsforum, en större konferens och även en politikerutbildning som Länsstyrelsen varit med och arrangerat. Man har också beställt en socioekonomisk utredning som Uppsala universitet fick i uppdrag att ta fram.

– Den socioekonomiska rapporten blev en viktig milstolpe för oss. Den visade på ett tydligt och begripligt sätt vilka enorma vinster det är att jobba tidigt främjande och förebyggande, berättar Sofie.

Sofie nämner olika saker hon uppskattat med samarbetet och stödet från Länsstyrelsen: att man samverkar med region Stockholm och möter kommunen tillsammans när man erbjuder liknande stöd, men också de givande resonemangen om vikten av att vara lyhörd för vilka begrepp som fungerar i olika tider - folkhälsa, social hållbarhet eller trygghetsarbete?

– Just begreppet folkhälsa har vi diskuterat. Det är intressant att prata om vilka ord vi använder för att beskriva det arbete vi gör. I Norrtälje har man valt paraplyet ”Trygghetsarbete”. Beroende på vilken politiska majoritet som styr stå kan orden vara positivt eller negativt laddade, även om det egentligen är samma saker vi gör. Vi behöver ha mandat och förtroende för att kunna utföra våra uppdrag på ett bra sätt, så i vår roll är det viktigt att fundera över hur flexibla ska vi vara och tänka på hur vi paketerar det här arbetet.

– Vi har haft ett långt samarbete sen tidigare med länsstyrelsen och de är väl insatta och har ett helhetsperspektiv på Norrtälje. Det gjorde att de redan i de första mötena kunde ställa ännu mer utmanande frågor till oss och det har hjälpt oss - precis som en PT! Så tror jag också att den personliga relationen inte ska underskattas. Den här processen har varit guld värd för oss!

Är samverkan för bättre folkhälsa lönsamt?

Läs mer om Norrtäljes förebyggande arbete: Trygg i Norrtälje kommun Länk till annan webbplats.