Jämlik hälsa

Länsstyrelsen samarbetar med kommuner, region och andra aktörer för att skapa en god, jämlik och jämställd hälsa i länet.

Länsstyrelsens uppdrag

Vårt uppdrag är att vara en länk mellan nationellt, regionalt och lokalt folkhälsoarbete. Vi stöttar kompetensutveckling och stärker lokala och regionala förutsättningar för främjande och förebyggande arbete.

Länsstyrelsens roll och ansvar

Länsstyrelsen verkar för att nationella mål får genomslag i länet och återför även kunskap, erfarenheter och aktuella lägesbilder till regeringsnivå. Myndigheten har regeringsuppdrag inom många av de politikområden som har betydelse för folkhälsan, exempelvis Agenda 2030, goda uppväxtvillkor och levnadsvanor, vålds- och brottsprevention, integration, friluftsliv, samhällsbyggnad, miljöhälsa, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Vi samverkar också med kommuner, Storsthlm, Region Stockholm och andra aktörer i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

Arbete för en god, jämlik och jämställd hälsa

En god folkhälsa innebär att så många som möjligt i samhället har en bra fysisk och psykisk hälsa. Befolkningens hälsa ska också vara jämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället. En befolkning som är frisk och mår bra skapar bättre förutsättningar för välstånd och ökad tillväxt genom minskad sjukfrånvaro, ökad sysselsättning, högre produktivitet och minskade behov av vård och omsorg.

Det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken är därför att utjämna skillnaderna mellan olika grupper inom en generation.

Länsstyrelsens arbete med jämlik hälsa utgår från det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken och de åtta målområden:

  1. Det tidiga livets villkor
  2. Kunskaper, kompetenser och utbildning
  3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
  4. Inkomster och försörjningsmöjligheter
  5. Boende och närmiljö
  6. Levnadsvanor
  7. Kontroll, inflytande och delaktighet
  8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik, regeringen Länk till annan webbplats.

Illustration över åtta målområden för en god och jämlik hälsa: tidiga livet, kunskaper, arbete, inkomst, boende, levnadsvanor, delaktighet samt hälso- och sjukvård.

En god och jämlik hälsa - åtta målområden. Illustration Folkhälsomyndigheten.

Tema folkhälsa – lokalt och regional stöd, Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.

Information om den stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet som ska möjliggöra systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter för att nå folkhälsomålet.

Stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet, Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.

Film: Hur hänger social hållbarhet, Agenda 2030 och folkhälsa ihop?

Vill du veta mer om hur social hållbarhet, Agenda 2030 och folkhälsa hänger ihop? Om det berättar Gabriel Wikström, nationell samordnare för Agenda 2030 och Olle Lundberg, professor i Health Equity studies.

Verktyg för främjande och förebyggande arbete

Vi har samlat ett antal modeller och verktyg som kan vara ett gott stöd i lokalt utvecklingsarbete.

Preventionsstjärnan

Ohälsa, droganvändning, våld, kriminalitet och utanförskap är samhällsproblem som i stor utsträckning kan förklaras av samma bakomliggande faktorer, eller risk- och skyddsfaktorer. Tidigt främjande och förebyggande arbete som påverkar dessa bakgrundsfaktorer kan därför få effekter på många problemområden samtidigt. Genom ökad samverkan i det främjande och förebyggande arbetet har vi bättre möjligheter att nå resultat på fler områden.

Preventionsstjärnan är ett sätt att illustrera hur
närliggande förebyggande frågor är sammanlänkade genom gemensamma risk- och
skyddsfaktorer. Bilden visar en fem-uddig stjärna där varje stjärnspets har tre
fält: orangeröd längst ut i spetsen, gult i mittenfältet och en gemensam grön
bas i mitten av stjärnan. Spetsarna representerar olika områden som brott,
våld, utanförskap, ANDTS och psykisk ohälsa.

Risk- och skyddsfaktorer – vad vet vi och vad kan göras med kunskapen? (RISE, 2021) Länk till annan webbplats.

I praktiken handlar det ofta om samverkan kring insatser riktade till föräldrar, förskola och skola, fritids- och föreningsverksamhet, eller insatser för att förändra miljöer som barn och unga rör sig i – satsningar på goda och jämlika uppväxtvillkor.

Preventionsstjärnan är ett sätt att illustrera hur närliggande förebyggande frågor är sammanlänkade genom gemensamma risk- och skyddsfaktorer. Den kan användas som en pedagogisk modell för att underlätta samverkan och är framtagen av Länsstyrelsen i Stockholm.

Samordnat stöd på flera nivåer

Genom ”preventionspaketet” samlar Länsstyrelsen i Stockholm sitt främjande och förebyggande arbete. Länsstyrelsen tar ett helhetsgrepp på frågor om goda uppväxtvillkor och jämlik hälsa genom att samla arbetet inom ANDTS och föräldraskapsstöd, brotts- och våldsprevention, integration och friluftsliv. Syftet är att samordna arbetet och bli en bättre samverkanspart för länets kommuner och andra aktörer genom sakområdesöverskridande dialoger och besök.

Illustration av trappan.
  1. I det första steget samordnar Länsstyrelsen nätverksträffar, seminarium och konferenser kring främjande och förebyggande frågor som är relevanta för flera olika områden (brottsprevention, mäns våld mot kvinnor, andts, föräldraskapsstöd, folkhälsa med mera.
  2. I det andra steget samordnar vi kommundialoger kring främjande och förebyggande arbete.
  3. I det tredje steget gör Länsstyrelsen besök hos kommunledningar.
  4. I det sista steget sker en fördjupad samverkan med kommuner som vill ingå en mer långsiktig överenskommelse med Länsstyrelsen för att utveckla det lokala främjande och förebyggande arbetet.

Budskapen i preventionspaketets arbete kan summeras i följande punkter

  • Vi behöver göra mer tidigare
  • Vi behöver göra mer tillsammans
  • Vi behöver nå ut till fler
  • Vi behöver rätt förutsättningar

Utbildningsfilmer

Vi har tagit fram några korta utbildningsfilmer där vi besvarar några av de vanligaste frågorna vi får kring hälsofrämjande och förebyggande arbete. 

Det lönar sig att förebygga!

Uppsala universitet har på uppdrag av Länsstyrelsen Stockholm genomfört unika samhällsekonomiska studier i Botkyrka och Norrtälje kommun. I två rapporter beskrivs hur systematiska satsningar på exempelvis trygg skolmiljö, drogförebyggande arbete och föräldraskapsstöd har gett goda resultat.

Är samverkan för bättre folkhälsa lönsamt? – Samhällsekonomisk analys av tvärsektoriellt främjande och förebyggande arbete i Norrtälje kommun Länk till annan webbplats.

Lönar det sig med våldsförebyggande arbete? – Samhällsekonomisk analys av tvärsektoriellt främjande och förebyggande arbete i Botkyrka kommun Länk till annan webbplats.

I följande film beskriver både politiker, forskare, verksamhetsnära samt barn och unga hur de ser på vinsterna av arbetet.

Modell för kvalitetssäkrat förebyggande arbete

Cirkulär modell som visar åtta steg för ett effektivt främjande och
förebyggande arbete.

Illustration Folkhälsomyndigheten.

Modellen visar åtta steg för ett effektivt främjande och förebyggande arbete.:

  1. Kartläggning och analys
  2. Resursbedömning
  3. Utformning av utvecklingsarbete
  4. Utformning av insatser
  5. Förberedelser och mobilisering
  6. Genomförande och kvalitetssäkring
  7. Uppföljning och utvärdering
  8. Förbättring och spridning

Varje fas behöver också ta följande perspektiv i beaktande: hållbarhet och finansiering, kommunikation och vilka intressenter som ska medverka, personalutveckling samt etik.

Modellen ger vägledning kring och lyfter fram vad forskningen säger om de processteg som behövs för att lyckas med det främjande och förebyggande arbetet. Folkhälsomyndighetens version av modellen, Snabbguiden, bygger på kunskap om ANDTS-prevention men fungerar även bra i förebyggande arbete inom andra folkhälsoområden.

Länsstyrelsen i Stockholm samverkar med länets kommuner i alla steg och kan vara en dialogpart oavsett i vilken fas kommunen befinner sig. Vi kan även hänvisa vidare till andra regionala eller nationella aktörer när det behövs.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en e-utbildning om hur modellen kan användas vid planering, genomförande och uppföljning.

E-utbildning: "Att lyckas med ANDTS-prevention", Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.

Förebyggande hälsoarbete lönar sig

Uppsala universitet har på uppdrag av Länsstyrelsen Stockholm genomfört unika socioekonomiska studier i Botkyrka och Norrtälje kommun. I två rapporter beskrivs hur systematiska satsningar på exempelvis trygg skolmiljö, drogförebyggande arbete och föräldraskapsstöd har gett goda resultat.

Är samverkan för bättre folkhälsa lönsamt? – Samhällsekonomisk analys av tvärsektoriellt främjande och förebyggande arbete i Norrtälje kommun Länk till annan webbplats.

Lönar det sig med våldsförebyggande arbete? – Samhällsekonomisk analys av tvärsektoriellt främjande och förebyggande arbete i Botkyrka kommun Länk till annan webbplats.

Alla vinner – en metodbok om länsstyrelsers samordnade arbetssätt för goda och jämlika uppväxtvillkor

Syftet med den här skriften är att underlätta ett systematiskt och samordnat regionalt arbete för goda och jämlika uppväxtvillkor samt god och jämlik hälsa inom ramen för länsstyrelsens olika uppdrag. Här paketeras arbetssätt och metoder för ett regionalt stöd till och samverkan med kommuner som har ambitioner att stärka förutsättningarna för lokalt främjande och förebyggande arbete. Metodboken inkluderar beskrivningar, framgångsfaktorer, utmaningar och insikter som gjorts av flera olika länsstyrelser.

Alla vinner – en metodbok om länsstyrelsers samordnade arbetssätt för goda och jämlika uppväxtvillkor Länk till annan webbplats.

Kommunala förutsättningar för folkhälsoarbete

Karolinska Institutet har kartlagt och bedömt kommunala förutsättningar för folkhälsoarbete i Stockholms län. Rapporten visar att det är stora skillnaderna i förutsättningar för främjande och förebyggande arbete mellan kommunerna. Det förebyggande arbetet prioriteras i större utsträckning än det hälsofrämjande arbetet i de undersökta kommunerna.

Rapport: Kommunala förutsättningar för folkhälsoarbete i Stockholms län på Karolinska Institutets webbplats Länk till annan webbplats.

Förutsättningar för regional samverkan kring folkhälsa

Förutsättningarna för regional samverkan kring folkhälsa i Stockholms län beskrivs i två rapporter, varav en från Länsstyrelsen och en från Karolinska Institutet. Rapporterna utgör underlag för diskussion om det fortsatta arbetet för en utvecklad samordnings- och samverkansstruktur i Stockholms län

Mot samma mål – Underlag för utvecklad samordning för god och jämlik hälsa i Stockholms län Länk till annan webbplats.

Regional samordning och samverkan för en god och jämlik hälsa. Erfarenheter från Folkhälsopilot Stockholm, Karolinska Institutet Länk till annan webbplats.

Kunskapssammanställning om risk- och skyddsfaktorer

Flera av de risk- och skyddsfaktorer som påverkar problemutfall i form av exempelvis kriminalitet, alkohol- och drogproblematik, utanförskap och psykisk ohälsa är desamma. Forskningsinstitutet RISE har på uppdrag av Länsstyrelsen Stockholm tagit fram en kunskapssammanställning över just gemensamma risk- och skyddsfaktorer för olika problem bland unga.

Risk- och skyddsfaktorer – vad vet vi och vad kan göras med kunskapen? (RISE, 2021) Länk till annan webbplats.

Referenslista kunskapssammanställning om risk- och skyddsfaktorer (RISE) Länk till annan webbplats.

Resultat Folkhälsopilot Stockholm

Länsstyrelsen har under åren 2019–2021 genomfört ett pilotarbete om regional samordning för stärkta lokala förutsättningar för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Läs mer på vår webbsida Folkhälsopiloten Stockholm eller ladda ner slutrapporter från Länsstyrelsen och från Karolinska Institutet som följt och utvärderat arbetet.

Folkhälsopiloten Stockholm

Folkhälsa börjar med goda och jämlika uppväxtvillkor: Slutrapport för Folkhälsopilot Stockholm år 2019–2021 (rapport 2021:29) Länk till annan webbplats.

Stärkta förutsättningar för folkhälsoarbete: Utvärdering av Folkhälsopilot Stockholm år 2019–2021, Karolinska Institutet Länk till annan webbplats.

Projektplan för Folkhälsopilot Stockholm Pdf, 781.4 kB.

Delrapport Folkhälsopilot Stockholm: Samordnat stöd till hälsofrämjande och förebyggande arbete Länk till annan webbplats.

Folkhälsa i Stockholms län

Förskola, skola, fritids- och föreningsverksamhet samt hälso- och sjukvård är några av alla verksamheter som har betydelsefulla roller för folkhälsan hos länets invånare. Region Stockholm, kommunalförbundet Storsthlm och Länsstyrelsen Stockholm särskilda uppdrag att stödja det kommunala folkhälsoarbetet. I filmen nedan ges en översikt över olika aktörer och deras roll i folkhälsoarbetet.

Film: Vem gör vad? Aktörer i folkhälsoarbetet i Stockholms län, Youtube Länk till annan webbplats.

Ansvaret för en god och jämlik hälsa delas mellan offentliga myndigheter, det civila samhället, näringslivet och individerna själva, med fördel tillsammans med utbildnings- och forskningsinstitutioner. Här hittar du information om folkhälsa hos några av huvudaktörerna på regional nivå som länsstyrelsen samverkar med:

Social hållbarhet, Region Stockholm Länk till annan webbplats.

Folkhälsoguiden, Region Stockholm Länk till annan webbplats.

Storsthlm Länk till annan webbplats.

Folkhälsa, SKR Länk till annan webbplats.

Hälsoläget i länet

Stockholm har överlag ett gott hälsoläge. Samtidigt som länet har bland den bästa folkhälsan i landet är ojämlikheten i hälsa större än i något annat län. Utmärkande för Stockholms län är också att segregationen mellan kommuner och stadsdelar är stor. Trots att folkhälsan överlag utvecklas positivt så finns det ett antal områden där utvecklingen går åt fel håll. Det handlar bland annat om

  • ökningen av den psykiska ohälsan
  • ökad otrygghet
  • minskad samhällstillit i ett antal områden i länet
  • stillasittande hos inte minst barn och unga
  • ökad grad av fetma och övervikt.

Folkhälsorapport 2023, Region Stockholm Länk till annan webbplats.

Webbplatsen Folkhalsokollen.se Länk till annan webbplats.

Stockholmsenkäten – statistik om unga finns på sidan ANDTS – förebyggande arbete

Statistik och rapportering, Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.

Hur lyckas vi med hälsofrämjande arbetet?

I rapporten ”Kommunala förutsättningar i Stockholms län” har tre forskare från Karolinska Institutet undersökt förutsättningarna för kommunerna i Stockholm att bedriva ett hälsofrämjande arbete som leder till förändring. Några av huvudresultaten visar att

  • den nationella folkhälsopolitikens ambitioner om jämlikhet i hälsa inte fått genomslag i den lokala politiken
  • det är stora skillnader i förutsättningar för det främjande och förebyggande folkhälsoarbetet i de undersökta kommunerna
  • de kommuner som har kommit långt i sitt främjande och förebyggande arbete har väl utvecklade strukturer som kännetecknas av tvärsektoriell samverkan, uttalade strategier, prioriteringar och mål för arbetet samt personella och ekonomiska resurser för arbetet
  • en samstämmig bild av gemensamma framgångsfaktorer är: en omfattande tvärsektoriell samverkan, tydliga strategier och mål, långsiktiga beslut och klara mandat samt regelbundet återkommande systematiska uppföljningar.

Rapport: Kommunala förutsättningar för folkhälsoarbete i Stockholms län, Karolinska Institutet Länk till annan webbplats.

Intervjuer med kommunrepresentanter

Porträttbild av kvinna med mellanbrunt hår i page, mörka glasögon, mönstrad blus och ett halsband med en stor metallring.

Kerstin Alksten, utvecklingsstrateg i Sigtuna kommun, har arbetat länge med sociala hållbarhetsfrågor och folkhälsa. Hon har sett begreppet folkhälsa ändras från att delvis vara ett laddat politiskt begrepp som associerades till ”toppluvor och morötter”, till att idag handla om hur en kommun vill utvecklas ur ett socialt hållbart perspektiv. Sigtuna har varit fördjupningskommun i Folkhälsopilot Stockholm och Kerstin tycker att det gett resultat.

– Jag såg vårt deltagande som en möjlighet eftersom det inte räcker att en person på tjänstemannanivå driver folkhälsofrågor. Vi behövde till exempel hjälp med utbildning för den politiska ledningen och förvaltningschefer, vilket vi erbjöds genom projektet. Dessutom fick vi hjälp att sammanställa och analysera data och statistik, berättar Kerstin.

Det var den politiska ledningen i Sigtuna som beslöt att man skulle delta i Folkhälsopilot Stockholm och tillsammans med Länsstyrelsen Stockholm ingick man ett samförståndsavtal. Prioriterade stödaktiviteter var bland annat att ge en lokal lägesbild, att kartlägga förutsättningar och att utbilda nyckelpersoner i Sigtuna kommun i tvärsektoriellt folkhälsoarbete.

Kerstin och hennes kollegor hade arbetat länge med området innan, så kunskap och visst underlag fanns. Dels pågick ett övergripande arbete med att motverka segregation och utanförskap och i kommunens nuvarande mål- och budgetdokument fanns tre uppdrag definierade: ANDTS, segregation och utanförskap, samt samverkan kring barn 0 till 6 år och deras familjer.

Arbetet med Folkhälsopiloten kom igång i oktober 2019. Då hade man en workshop med ett stort antal medarbetare från bland annat kommunen och regionen.

– De som var där fick en samsyn. Man pratade med varandra och fick en mer gemensam bild av allt som görs, även av bristerna. Att det genomförs en mängd olika insatser som alla aktörer inte har god kännedom om, till exempel. Det var bra att det kom fram och blev sagt, säger Kerstin.

Lite senare bekräftade ytterligare statistik att Sigtuna har stora socioekonomiska utmaningar i sin befolkning. Tillsammans med den ”sociala kompass” som Sigtuna själva tagit fram startade sen verkligen diskussionerna.

– Inte heller den informationen var ny för oss, men det blev mer tydligt för alla. Det blev framför allt en ögonöppnare för politiken, tror Kerstin.

Folkhälsopilot Stockholm som drivs av Länsstyrelsen Stockholm syftar till att skapa bättre förutsättningar för kommunerna att driva sitt förebyggande och främjande folkhälsoarbete. Sigtuna är en av fyra kommuner som fått lite extra stöd och coachning under perioden så frågan är om deltagandet förändrat något?

– Jag har bara goda erfarenheter av vårt deltagande i Piloten. Det som varit bra är det konkreta stödet och hjälpen vi fått från Länsstyrelsen, att få bolla frågor. Vi hade inte mäktat med att göra den där workshopen själva till exempel. Och ibland har min kontaktperson ”pin-pointat” det jag inte själv sett. Det är bra när någon annan kommer in och ställer frågor för man ser helheten på ett annat sätt då, säger Kerstin.

Kommuner har väldigt olika förutsättningar och folkhälsoarbetet blir inte alltid så systematisk. Finns ändå några tips att ge till andra kollegor som sitter med liknande uppdrag? Är det något särskilt man ska tänka på om man vill få till ett långsiktigt folkhälsoarbete?

– Att arbetet är förankrat i ledning och uppåt i organisationen. Det är så viktigt att få med sig chefer och politiken. Jag är kopplad till kommunledningskontoret och det är bra, för breda frågor som går på ”tvärsen” innebär stora utmaningar. Man kan också ta fram underlag och vara tydlig med hur det faktiskt ser ut. Och hjälpa ledningen att visa hur man kan prioritera om arbetet så det ger bättre effekt. Vi kan göra saker bättre för att fler ska må bra - det går!

Porträttbild på mörkhårig kvinna som ler. Hon har en grön blus och en svart kavaj på sig.

Sofie Ahlholm är folkhälsostrateg i Norrtälje kommun, en av fördjupningskommunerna i folkhälsopilot Stockholm. Hon menar att man måste våga prata om det som inte fungerar och att det faktiskt kräver lite mod att arbeta förebyggande med folkhälsa: Om vi ska sluta hälsoklyftorna inom en generation behöver vi ge mer till dem som behöver mest.

Trots att vi träffas i ett digitalt möte går Sofie Ahlholms energi och engagemang rakt genom skärmen. Hon ger intryck av att trivas på jobbet och verkar drivas av de frågor hon arbetar med.

– Jag har haft många olika roller, men jag har alltid arbetat med barn och unga och dragits till frågan ”Vad kan vi göra innan det blir tokigt?”. Att få jobba med Folkhälsa handlar mycket om att slå vakt om och värna det friska innan det hinner tippa över på olika sätt. Ju tidigare vi kommer in, desto mer kan vi jobba, menar Sofie.

I det dagliga arbetet beskriver sig Sofie lite som en bläckfisk som behöver vara flexibel och röra sig mellan många olika sakfrågor:

– Ena dagen går man från att jobba detaljerat med tobaksprevention och fundera på hur vi får våra barn och ungdomar att inte börja röka eller hur får vi handlarna att ha en korrekt försäljning. En annan dag berättar vi om hur man förebygger självmord och alla aspekter kring det. Att du rör dig mellan så olika frågor och även får samverka med olika människor är det som är spännande och utvecklande inom området!

Norrtälje har en länsgemensam ANDT-strategi som varit till stor hjälp för hur man har delat upp arbetet. Just prioriteringen kan annars vara en utmaning eftersom arbetet med folkhälsa innebär både bredd och djup.

– Strategin har hjälpt oss att ställa frågan: Vem behöver mest hjälp? Sen har vi fått skruva och rikta metoder, verksamheter och aktiviteter mot de platserna så att det ska bli mer jämlikt. Det gäller att vara lite modig också, att våga se och prata om det som inte fungerar eller om vilka grupper och områden som behöver extra stöd. För det är mest jämlikt att ge till dem som behöver mest, det är då vi kan plana ut lite av olikheterna, menar Sofie.

En framgångsfaktor i Norrtälje är den interna strukturen. Det förebyggande arbetet har samlats i en gemensam avdelning under kommunstyrelsen, kallad Trygg i Norrtälje kommun, Tink. Avdelningen leder, samordnar och utvecklar trygghetsarbetet i Norrtälje med uppdrag och mandat från politik och högsta ledning. Det finns en bred involvering av olika personer och verksamheter som samverkar över gränser i de förebyggande och främjande frågorna, med ett tillåtande klimat där olika yrkesgrupper tillsammans blir innovativa och kan testa olika vägar. Men enligt Sofie måste man vara lite kaxig också.

– Det kan finnas en kultur av att man inte ska gå ut och erbjuda det man inte kan ta emot. Men jag tror att vi tillsammans i Norrtälje under de här tio åren har gjort tvärtom: finns det ett behov får vi se till att möta det och inte säga ”tyvärr, det är bara det här som finns”. Om vi till exempel behöver fler gruppledare till föräldragrupper får vi försöka söka mer medel om det skulle behövas. Och det har varit möjligt delvis tack vare den här strukturen och att vi har en gemensam chef.

Norrtälje är en av flera fördjupningskommuner som under en period erbjudits extra stöd från Länsstyrelsen utifrån kommunens egna önskemål och behov. Vad har stödet inneburit och gjort för skillnad för Norrtälje?

– Det bästa är att stödet är skräddarsytt. Vi har känt att vi som kommun har ”sprungit lite före”, och det har blivit vår uppgift att också dela med oss till alla andra. Det har inneburit att vi inte hunnit utveckla så mycket själva. Att då få ett skräddarsytt uppdrag har varit precis vad vi behöver - som att ha en egen PT (personlig tränare)! Det har varit någon som har drivit på processen, begärt in underlag och hjälpt till att planera nästa steg.

Konkret önskade Norrtälje stöd i att fortbilda och kompetensutveckla både den högsta tjänstemannaledningen och den politiska ledningen. Detta har skett i flera steg med ett chefsforum, en större konferens och även en politikerutbildning som Länsstyrelsen varit med och arrangerat. Man har också beställt en socioekonomisk utredning som Uppsala universitet fick i uppdrag att ta fram.

– Den socioekonomiska rapporten blev en viktig milstolpe för oss. Den visade på ett tydligt och begripligt sätt vilka enorma vinster det är att jobba tidigt främjande och förebyggande, berättar Sofie.

Sofie nämner olika saker hon uppskattat med samarbetet och stödet från Länsstyrelsen: att man samverkar med region Stockholm och möter kommunen tillsammans när man erbjuder liknande stöd, men också de givande resonemangen om vikten av att vara lyhörd för vilka begrepp som fungerar i olika tider - folkhälsa, social hållbarhet eller trygghetsarbete?

– Just begreppet folkhälsa har vi diskuterat. Det är intressant att prata om vilka ord vi använder för att beskriva det arbete vi gör. I Norrtälje har man valt paraplyet ”Trygghetsarbete”. Beroende på vilken politiska majoritet som styr stå kan orden vara positivt eller negativt laddade, även om det egentligen är samma saker vi gör. Vi behöver ha mandat och förtroende för att kunna utföra våra uppdrag på ett bra sätt, så i vår roll är det viktigt att fundera över hur flexibla ska vi vara och tänka på hur vi paketerar det här arbetet.

– Vi har haft ett långt samarbete sen tidigare med länsstyrelsen och de är väl insatta och har ett helhetsperspektiv på Norrtälje. Det gjorde att de redan i de första mötena kunde ställa ännu mer utmanande frågor till oss och det har hjälpt oss - precis som en PT! Så tror jag också att den personliga relationen inte ska underskattas. Den här processen har varit guld värd för oss!

Är samverkan för bättre folkhälsa lönsamt? Länk till annan webbplats.

Trygg i Norrtälje kommun, Norrtälje kommun Länk till annan webbplats.

Kontakt

Enheten för social utveckling

Dela sidan:

Landshövding

Anna Kinberg Batra

Besöksadress

Regeringsgatan 66

Postadress

Box 22067, 104 22 Stockholm

Organisationsnummer

202100-2247

Följ oss