Detaljplaner och områdesbestämmelser

Länsstyrelsens uppdrag i detaljplaneringen handlar till stor del om att samordna och försvara statens intressen, och se till att planer följer miljöbalkens och plan- och bygglagens bestämmelser.

Kommunen kan reglera användningen av mark- och vattenområden och bebyggelse genom detaljplaner och områdesbestämmelser. Både detaljplaner och områdesbestämmelser får rättsverkan. Den bedömning som görs i en detaljplan utger ramarna för prövningen av framtida bygglovsärenden. Därmed blir hanteringen av bygglov enklare.

Kravet på detaljplaner enligt Plan- och bygglagen

Det är kommunen som avgör om en detaljplan ska tas fram. Plan- och bygglagen (PBL) ställer dock i vissa fall krav på detaljplanläggandet. Det grundläggande kravet är att marken ska vara lämplig för ändamålet. Lämpligheten kan prövas genom detaljplan, förhandsbesked eller bygglov. Beroende på omfattningen på det som ska prövas och omständigheter i det enskilda fallet kan det även ställas krav på att lämpligheten prövas i en detaljplaneprocess innan byggnadsnämnden kan ge bygglov. Detta kallas detaljplanekravet eller plankravet. Det aktualiseras vid prövning av bygglov och förhandsbesked.

I arbetet med detaljplanen tar kommunen ställning till allmänna intressen enligt 2 kapitlet plan- och bygglagen samt till hushållningsbestämmelserna i 3–4 kapitlet i miljöbalken.

När ska bebyggelse prövas med detaljplan?

Bebyggelse ska prövas med detaljplan om åtgärden gäller:

  • En ny sammanhållen bebyggelse – om det behövs med hänsyn till omfattningen av bygglovspliktiga byggnadsverk i bebyggelsen.
  • En bebyggelse som ska förändras eller bevaras – om regleringen behöver ske i ett sammanhang.
  • Ett nytt byggnadsverk, som inte är ett vindkraftverk, vars användning får betydande inverkan på omgivningen
  • Ett nytt byggnadsverk, som inte är ett vindkraftverk – om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande.
  • Ett nytt byggnadsverk, som inte är ett vindkraftverk, som placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
  • Åtgärder som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Processen för detaljplaner

Planläggning med detaljplan ska användas för att säkerställa att mark- och vattenområden används till de ändamål området är mest lämpat för. Lämpligheten bedöms med hänsyn till skick, läge och behov. Kommuner tar fram detaljplaner enligt en väl definierad process för att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt, för att se till berörda får insyn och för att förankra förslaget.

Boverkets vägledning om detaljplaneprocessen gäller för förslag till detaljplaner som kommunen fattat beslut om att påbörja efter den 1 januari 2015.

På sidan Handläggningstider kan du se våra genomsnittliga handläggningstider:

Handläggningstider

Observera att handläggningstiden gäller generellt för ärenden om samråd och yttranden över granskning och utställning om detaljplaner. Ärendets karaktär och omfattning påverkar hur lång tid det tar att handlägga. Ditt ärende kan därför skilja sig något från den aktuella handläggningstiden.

Har planen remitterats av kommunen eller Länsstyrelsen till andra statliga organisationer eller myndigheter för synpunkter, kommer Länsstyrelsen att göra en sammanvägd bedömning av statliga intressen. Detta kan inte göras förrän allas synpunkter har kommit in. I regel innebär det att Länsstyrelsens yttrande oftast lämnas mer än en vecka efter kommunens svarstid.

Länsstyrelsens uppdrag

Under processen med detaljplaner ska Länsstyrelsen vid samråd och granskning ta till vara på och samordna de statliga intressena. De myndigheter som har synpunkter på förslaget till detaljplan ska framföra synpunkterna till oss. I vårt uppdrag att företräda och samordna statens intressen i enskilda planärenden kan det ibland innebära att vår sammanvägda bedömning kan behöva gå emot ett visst statligt intresse.

Om förslaget till detaljplan rör skogsmark hämtar vi in yttrande från Skogsstyrelsen.

Vid samråd och granskning tittar vi särskilt på att:

  • planen tar hänsyn till riksintressen enligt 3–4 kapitlet miljöbalken
  • planen följer miljökvalitetsnormerna enligt 5 kapitlet miljöbalken
  • strandskydd enligt 7 kapitlet i miljöbalken inte upphävs i strid mot gällande bestämmelser
  • frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt
  • bebyggelse eller byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet, och inte riskerar olyckor, översvämning eller erosion.

Samråd

Vår uppgift är att hålla andra berörda statliga myndigheter informerade under samrådet. Vi underrättar inte Lantmäteriet eller myndigheter som är sakägare, och som kommunen därför ska samråda med.

Om detaljplanen har stöd i översiktsplanen behöver vi endast underrätta de myndigheter som har haft invändningar mot översiktsplanen eller är särskilt berörda.

Granskning

Under granskningstiden yttrar vi oss om planförslaget enligt vår bedömning uppfyller miljöbalkens och plan- och bygglagens bestämmelser.

Om vi anser att förslaget strider mot bestämmelserna kan vi överpröva kommunens beslut att anta planen. Om vi planerar att göra det kommer det framgå i yttrandet.

Det är kommunen som beslutar om strandskyddet ska upphävas när en ny detaljplan tas fram

Det är kommunen som beslutar om upphävande av strandskydd inom ett område som ska omfattas av detaljplan. Strandskyddets upphävande regleras med en administrativ planbestämmelse i detaljplanen. Länsstyrelsen deltar i detaljplaneprocessen. Om strandskyddet upphävs i strid med gällande bestämmelser ska Länsstyrelsen pröva kommunens beslut att anta detaljplanen, och planen kan då komma att upphävas.

Särskilda skäl för att upphäva strandskydd i en detaljplan

Kommunen får bara upphäva strandskyddet om något eller några av de särskilda skälen som anges i miljöbalken är uppfyllda. Dessutom ska intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väga tyngre än strandskyddsintresset.

Ett särskilt skäl för att upphäva strandskydd i detaljplan är om området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. En kommuns behov av tätortsutveckling kan vara en anledning som kan räknas som ett angeläget allmänt intresse om det också kan anses långsiktigt ge fördelar för samhället. Det krävs dock också att behovet av att bygga, till exempel nya bostäder, inte kan tillgodoses utanför det strandskyddade området. Kommunen behöver därför visa att en annan lokalisering är omöjlig eller i vart fall inte rimlig för att tillgodose det angelägna allmänna intresset. Den restriktiva tillämpning som gäller för strandskyddsbestämmelserna innebär enligt rättspraxis att det ställs vissa krav på kommunernas redovisning och utredning av dessa förhållanden.

Nya bostäder vid Råstasjön i Solna (mål nr P 6876-15, den 22 februari 2016) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ny skola vid Trekanten i Stockholm (mål nr P 8109-15, 27 april 2016) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Bostäder inom 300 meter utvidgat strandskydd i Mariestad (mål nr P 3718-17, 17 april 2018) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nya bostäder och skola, Norrberget i Vaxholm (mål nr P 4168-19, 26 juni 2020) Länk till annan webbplats.

Småbåtshamn, pir och badplats i Mora kommun (mål P 6726-21, 24 februari 2023) Länk till annan webbplats.

I samband med fastställelse av byggnadsplaner enligt dåvarande byggnadslagen, BL, fram till 1987, utfärdade länsstyrelsen ofta ett förordnande med stöd av 113 § BL. Förordnandet har sedan fortsatt att gälla som förordnande enligt 6 kap 19 § plan- och bygglagen, PBL (1987:10) resp 6 kap 3, 4, och 5§ PBL 2010:900. Förordnandet innebar att ägare till exploateringsfastigheter utan ersättning skulle upplåta all mark som i byggnadsplanen lagts ut som park, natur, väg eller annan allmän plats. Avsikten var att säkerställa möjlighet att bilda gemensamhetsanläggning/samfällighet för att reglera tillgång till och ansvar för skötsel av den allmänna platsmarken. För fastigheterna inom området blev förordnandet en garanti för att den öppna marken inte privatiserades. Det var särskilt vanligt med 113§-förordnanden i fritidshusområden, och förordnandena blev ett påtagligt problem pga en omfattande formell hantering när ny detaljplan skulle tas fram. Det blev därför märkbart när permanentbostadstrycket ledde till omvandling/förtätning i dessa områden.

Enligt en ändring i plan- och bygglagen (SFS 2014:900 övergångsbestämmelserna punkt 4), upphörde beslut om skyldighet enligt tidigare 113 §-förordnande att avstå eller upplåta mark eller annat utrymme att gälla vid årsskiftet 2018/2019. Det innebär ingen ändring av planens reglering av markanvändning, bara att möjligheten för samfällighet att ta marken i anspråk inte längre är säkerställd på det sätt som 113§ BL tidigare medfört.

För nya detaljplaner i områden där det finns ett 113 §-förordnande som påbörjats innan 2019, men inte antas förrän senare, behöver dvs inte detta förordnandet beaktas eller upphävas.

Det bör dock noteras att förordnandet fortfarande kan ha rättslig verkan då det enligt SFS 2014:900 punkt 5 framgår att om en förrättning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) Länk till annan webbplats.eller anläggningslagen (1973:1149) Länk till annan webbplats.eller ett mål om inlösen enligt 6 kap. 13 §, 14 kap. 14 eller 15 § plan- och bygglagen pågår när beslut som avses i SFS 2014:900 punkt 4, ska upphöra att gälla, ska besluten att avstå eller upplåta mark eller annat utrymme fortsätta att gälla till dess att målet eller ärendet är slutligt avgjort. Detsamma ska gälla för mål och ärenden som avser överklagande av beslut i ett sådant förrättningsärende eller inlösenmål till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.

Kommunkontakter för planfrågor, byggfrågor och infrastruktur

Kontaktpersoner för planfrågor, byggfrågor och infrastruktur

Frågor om

Kommuner

Kontaktpersoner

Detaljplaner

Ekerö

Järfälla

Sigtuna

Sollentuna

Upplands-Bro

Upplands Väsby

Jakob Sahlén

Sofie Norrgård

Erik Thurell

Detaljplaner

Danderyd

Norrtälje

Täby

Vallentuna

Vaxholm

Österåker


Johanna Gauffin
Helena Holst

Valter Perselli

Detaljplaner

Lidingö

Solna

Stockholm

Sundbyberg


Lisa Palmér

Annsofi Edberg

Amr Balah


Detaljplaner

Botkyrka

Huddinge

Nykvarn

Södertälje

Salem

Anna Davis

Martin Wernersson

Malin Axelsson

Isabella Hermansson

Detaljplaner

Haninge

Nacka

Nynäshamn

Tyresö

Värmdö

Karolina Embring

Malin Mårdén

Calle Öhlin

Infrastruktur

(vägar, järnvägar)

Alla

Susann Sass Jonsson

Lisa Palmér

Bygglov och

tillsynsvägledning

Alla

Annsofi Edberg

Anna Davis

Malin Axelsson

Sofie Norrgård

Isabella Hermansson


Kontakt

Enheten för bostäder och fysisk planering (se kommunkontakter för planfrågor)

Landshövding

Anna Kinberg Batra

Besöksadress

Regeringsgatan 66

Postadress

Box 22067, 104 22 Stockholm

Organisationsnummer

202100-2247

Följ oss