Detaljplaner och områdesbestämmelser
Länsstyrelsens uppdrag i detaljplaneringen handlar till stor del om att samordna och försvara statens intressen, och se till att planer följer miljöbalkens och plan- och bygglagens bestämmelser.
Kommunen kan reglera användningen av mark- och vattenområden och bebyggelse genom detaljplaner och områdesbestämmelser. Både detaljplaner och områdesbestämmelser får rättsverkan. Den bedömning som görs i en detaljplan utger ramarna för prövningen av framtida bygglovsärenden. Därmed blir hanteringen av bygglov enklare.
Kravet på detaljplaner enligt Plan- och bygglagen
Det är kommunen som avgör om en detaljplan ska tas fram. Plan- och bygglagen (PBL) ställer dock i vissa fall krav på detaljplanläggandet. Det grundläggande kravet är att marken ska vara lämplig för ändamålet. Lämpligheten kan prövas genom detaljplan, förhandsbesked eller bygglov. Beroende på omfattningen på det som ska prövas och omständigheter i det enskilda fallet kan det även ställas krav på att lämpligheten prövas i en detaljplaneprocess innan byggnadsnämnden kan ge bygglov. Detta kallas detaljplanekravet eller plankravet. Det aktualiseras vid prövning av bygglov och förhandsbesked.
I arbetet med detaljplanen tar kommunen ställning till allmänna intressen enligt 2 kapitlet plan- och bygglagen samt till hushållningsbestämmelserna i 3–4 kapitlet i miljöbalken.
När ska bebyggelse prövas med detaljplan?
Bebyggelse ska prövas med detaljplan om åtgärden gäller:
- En ny sammanhållen bebyggelse – om det behövs med hänsyn till omfattningen av bygglovspliktiga byggnadsverk i bebyggelsen.
- En bebyggelse som ska förändras eller bevaras – om regleringen behöver ske i ett sammanhang.
- Ett nytt byggnadsverk, som inte är ett vindkraftverk, vars användning får betydande inverkan på omgivningen
- Ett nytt byggnadsverk, som inte är ett vindkraftverk – om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande.
- Ett nytt byggnadsverk, som inte är ett vindkraftverk, som placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
- Åtgärder som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Processen för detaljplaner
Planläggning med detaljplan ska användas för att säkerställa att mark- och vattenområden används till de ändamål området är mest lämpat för. Lämpligheten bedöms med hänsyn till skick, läge och behov. Kommuner tar fram detaljplaner enligt en väl definierad process för att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt, för att se till berörda får insyn och för att förankra förslaget.
Boverkets vägledning om detaljplaneprocessen gäller för förslag till detaljplaner som kommunen fattat beslut om att påbörja efter den 1 januari 2015.
Använd gärna Länsstyrelsens checklista vid utskick av detaljplaner med mera enligt plan- och bygglagen.
Bilaga 1, Länsstyrelsens sätt att ta emot ärenden, handlingar och förfrågningar
Word, 45 kB.
På sidan Handläggningstider kan du se våra genomsnittliga handläggningstider:
Observera att handläggningstiden gäller generellt för ärenden om samråd och yttranden över granskning och utställning om detaljplaner. Ärendets karaktär och omfattning påverkar hur lång tid det tar att handlägga. Ditt ärende kan därför skilja sig något från den aktuella handläggningstiden.
Har planen remitterats av kommunen eller Länsstyrelsen till andra statliga organisationer eller myndigheter för synpunkter, kommer Länsstyrelsen att göra en sammanvägd bedömning av statliga intressen. Detta kan inte göras förrän allas synpunkter har kommit in. I regel innebär det att Länsstyrelsens yttrande oftast lämnas mer än en vecka efter kommunens svarstid.
Länsstyrelsens uppdrag
Under processen med detaljplaner ska Länsstyrelsen vid samråd och granskning ta till vara på och samordna de statliga intressena. De myndigheter som har synpunkter på förslaget till detaljplan ska framföra synpunkterna till oss. I vårt uppdrag att företräda och samordna statens intressen i enskilda planärenden kan det ibland innebära att vår sammanvägda bedömning kan behöva gå emot ett visst statligt intresse.
Om förslaget till detaljplan rör skogsmark hämtar vi in yttrande från Skogsstyrelsen.
Vid samråd och granskning tittar vi särskilt på att:
- planen tar hänsyn till riksintressen enligt 3–4 kapitlet miljöbalken
- planen följer miljökvalitetsnormerna enligt 5 kapitlet miljöbalken
- strandskydd enligt 7 kapitlet i miljöbalken inte upphävs i strid mot gällande bestämmelser
- frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt
- bebyggelse eller byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet, och inte riskerar olyckor, översvämning eller erosion.
Samråd
Vår uppgift är att hålla andra berörda statliga myndigheter informerade under samrådet. Vi underrättar inte Lantmäteriet eller myndigheter som är sakägare, och som kommunen därför ska samråda med.
Om detaljplanen har stöd i översiktsplanen behöver vi endast underrätta de myndigheter som har haft invändningar mot översiktsplanen eller är särskilt berörda.
Granskning
Under granskningstiden yttrar vi oss om planförslaget enligt vår bedömning uppfyller miljöbalkens och plan- och bygglagens bestämmelser.
Om vi anser att förslaget strider mot bestämmelserna kan vi överpröva kommunens beslut att anta planen. Om vi planerar att göra det kommer det framgå i yttrandet.
Det är kommunen som beslutar om strandskyddet ska upphävas när en ny detaljplan tas fram
Det är kommunen som beslutar om upphävande av strandskydd inom ett område som ska omfattas av detaljplan. Strandskyddets upphävande regleras med en administrativ planbestämmelse i detaljplanen. Länsstyrelsen deltar i detaljplaneprocessen. Om strandskyddet upphävs i strid med gällande bestämmelser ska Länsstyrelsen pröva kommunens beslut att anta detaljplanen, och planen kan då komma att upphävas.
Särskilda skäl för att upphäva strandskydd i en detaljplan
Kommunen får bara upphäva strandskyddet om något eller några av de särskilda skälen som anges i miljöbalken är uppfyllda. Dessutom ska intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väga tyngre än strandskyddsintresset.
Ett särskilt skäl för att upphäva strandskydd i detaljplan är om området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. En kommuns behov av tätortsutveckling kan vara en anledning som kan räknas som ett angeläget allmänt intresse om det också kan anses långsiktigt ge fördelar för samhället. Det krävs dock också att behovet av att bygga, till exempel nya bostäder, inte kan tillgodoses utanför det strandskyddade området. Kommunen behöver därför visa att en annan lokalisering är omöjlig eller i vart fall inte rimlig för att tillgodose det angelägna allmänna intresset. Den restriktiva tillämpning som gäller för strandskyddsbestämmelserna innebär enligt rättspraxis att det ställs vissa krav på kommunernas redovisning och utredning av dessa förhållanden.
I samband med fastställelse av byggnadsplaner enligt dåvarande byggnadslagen, BL, fram till 1987, utfärdade länsstyrelsen ofta ett förordnande med stöd av 113 § BL. Förordnandet har sedan fortsatt att gälla som förordnande enligt 6 kap 19 § plan- och bygglagen, PBL (1987:10) resp 6 kap 3, 4, och 5§ PBL 2010:900. Förordnandet innebar att ägare till exploateringsfastigheter utan ersättning skulle upplåta all mark som i byggnadsplanen lagts ut som park, natur, väg eller annan allmän plats. Avsikten var att säkerställa möjlighet att bilda gemensamhetsanläggning/samfällighet för att reglera tillgång till och ansvar för skötsel av den allmänna platsmarken. För fastigheterna inom området blev förordnandet en garanti för att den öppna marken inte privatiserades. Det var särskilt vanligt med 113§-förordnanden i fritidshusområden, och förordnandena blev ett påtagligt problem pga en omfattande formell hantering när ny detaljplan skulle tas fram. Det blev därför märkbart när permanentbostadstrycket ledde till omvandling/förtätning i dessa områden.
Enligt en ändring i plan- och bygglagen (SFS 2014:900 övergångsbestämmelserna punkt 4), upphörde beslut om skyldighet enligt tidigare 113 §-förordnande att avstå eller upplåta mark eller annat utrymme att gälla vid årsskiftet 2018/2019. Det innebär ingen ändring av planens reglering av markanvändning, bara att möjligheten för samfällighet att ta marken i anspråk inte längre är säkerställd på det sätt som 113§ BL tidigare medfört.
För nya detaljplaner i områden där det finns ett 113 §-förordnande som påbörjats innan 2019, men inte antas förrän senare, behöver dvs inte detta förordnandet beaktas eller upphävas.
Det bör dock noteras att förordnandet fortfarande kan ha rättslig verkan då det enligt SFS 2014:900 punkt 5 framgår att om en förrättning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) 
Länk till annan webbplats.eller anläggningslagen (1973:1149) Länk till annan webbplats.eller ett mål om inlösen enligt 6 kap. 13 §, 14 kap. 14 eller 15 § plan- och bygglagen pågår när beslut som avses i SFS 2014:900 punkt 4, ska upphöra att gälla, ska besluten att avstå eller upplåta mark eller annat utrymme fortsätta att gälla till dess att målet eller ärendet är slutligt avgjort. Detsamma ska gälla för mål och ärenden som avser överklagande av beslut i ett sådant förrättningsärende eller inlösenmål till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
Frågor om | Kommuner | Kontaktpersoner |
|---|---|---|
Detaljplaner | Ekerö Järfälla Sigtuna Sollentuna Upplands-Bro Upplands Väsby | Jakob Sahlén Sofie Norrgård Erik Thurell |
Detaljplaner | Danderyd Norrtälje Täby Vallentuna Vaxholm Österåker | Johanna Gauffin Valter Perselli |
Detaljplaner | Lidingö Solna Stockholm Sundbyberg | Lisa Palmér Annsofi Edberg Amr Balah |
Detaljplaner | Botkyrka Huddinge Nykvarn Södertälje Salem | Anna Davis Martin Wernersson Malin Axelsson Isabella Hermansson |
Detaljplaner | Haninge Nacka Nynäshamn Tyresö Värmdö | Karolina Embring Malin Mårdén Calle Öhlin |
Infrastruktur (vägar, järnvägar) | Alla | Susann Sass Jonsson Lisa Palmér |
Bygglov och tillsynsvägledning | Alla | Annsofi Edberg Anna Davis Malin Axelsson Sofie Norrgård Isabella Hermansson |
Kontakt
Enheten för bostäder och fysisk planering (se kommunkontakter för planfrågor)
Telefon 010-223 10 00