Länsstyrelsen övervakar utvecklingen i miljön och följer upp de nationella miljömålen genom olika indikatorer.
Varje år bedömer vi på Länsstyrelsen om länen kommer att nå de uppsatta miljömålen. Bedömningarna baseras bland annat på provtagningar, undersökningar, indikatorer och kunskap om miljön i länet.
Varje miljömål följs upp av flera indikatorer. Dessa är ett stöd för bedömningen men används även för att informera om miljöutvecklingen.
För att kunna mäta och följa upp tillståndet i miljön och effekterna av miljöarbete används indikatorer. Indikatorer baseras på statistik och resultat av provtagningar och undersökningar som bearbetats för att kunna följa utvecklingen från år till år.
Varje år bedömer vi hur troligt det är att de miljömål som gäller för länet nås till 2020. Mycket bra miljöarbete pågår, men det går för långsamt. Flera miljömål kommer inte att nås. Uppföljningen görs i alla län, och Naturvårdsverket sammanställer de regionala resultaten till en nationell bedömning. Detta är underlag till den svenska miljöpolitiken.
För att nå miljömålen behöver vi jobba strukturerat med att genomföra olika åtgärder. Varje län jobbar med olika regionala åtgärdsprogram. På webbplatsen Sveriges miljömål listas alla indikatorer som används för uppföljning, både på nationell och regional nivå.
Vi övervakar utvecklingen i miljön genom regelbundna undersökningar, så kallad miljöövervakning. Det handlar bland annat om provtagningar i vatten och inventeringar av djur och växter. Resultaten från miljöövervakningen används för att bedöma utvecklingen i miljön och möjligheten att nå miljömålen.
Vi jobbar med många aspekter som är relevanta för miljömålen. Vi sammanfattar årligen vår kunskap och gör en analys av läget: når vi målen, hur ser utvecklingen ut, och vad behöver göras? Resultat och analys används sedan av regering och riksdag som underlag i arbetet för det fortsatta arbetet. Bedömningarna ger en bild av läget för miljön i varje län.
Miljömålsarbetet i Stockholms län drivs inom ramen för den så kallade miljö- och samhällsbyggnadsdialogen som är en arena för länets offentliga aktörer att samverka kring och förankra de miljö- och samhällsbyggnadsfrågor som är strategiska och långsiktigt viktiga i Stockholms län.
Inom miljö- och samhällsbyggnadsdialogen finns ett råd som består av representanter för Rådet består av representanter för Länsstyrelsen, Trafikverket, Storstockholm, landstinget, Stockholms stad och Storstockholms kommundirektörsgrupp (som företräds av kommundirektörerna i Nacka, Järfälla, Vallentuna och Lidingö).
I länet finns ett miljö- och samhällsbyggnadsråd. Rådet är hjärtat i miljö- och samhällsbyggnadsdialogen där alla länets kommuner, Storstockholm, Landstinget, Trafikverket och Länsstyrelsen arbetar tillsammans för att möta utmaningen i att bygga många nya bostäder, öka kapaciteten i infrastrukturen och samtidigt nå miljömålen.
Syftet med miljö- och samhällsbyggnadsdialogen är att arbeta mer tvärsektoriellt och samlat för att hantera de för regionen betydelsefulla miljö- och samhällsbyggnadsfrågorna. Det handlar till stora delar om frågor med påverkan på den fysiska miljön, såväl vad gäller exploatering som bevarande.
De 16 nationella miljökvalitetsmålen är centrala tillsammans med de mål som finns inom samhällsbyggnad. Det övergripande målet för dialogen är att bidra till att stärka regionens attraktionskraft och stödja ökat bostadsbyggande med fortsatt god miljökvalitet i regionen.
I dialogen ingår flera regionala nätverk; bland annat för miljömål, klimat och översiktsplanering.
Inom ramen för miljö- och samhällsbyggnadsdialogen har sex av de 16 nationella miljömålen som ska nås till år 2020 valts ut för prioriterade insatser i länet. De prioriterade miljömålen ska samordnas med övriga insatser som görs i länet.
Stockholms län växer kraftigt och det råder brist på bostäder i regionen. Det behov av nya bostäder och bebyggelseutveckling som finns, behöver balanseras gentemot andra samhällsmål t.ex. miljökvalitets- och tillväxtmål.
Miljömålet Begränsad klimatpåverkan definieras som "Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig."
Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.
Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Läs mer om vad miljökvalitetsmålet innebär?
Klimat och energistrategi för Stockholms län
Inom den regionala miljö- och samhällsbyggnadsdialogen är Begränsad klimatpåverkan ett prioriterade miljömål. Klimat och energistrategi
Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.
Miljömål och uppföljning
Läs mer om vad miljökvalitetsmålet innebär
Strategi för Ett rikt växt- och djurliv
Länsstyrelsen har tagit fram en strategi för det prioriterade miljömålet strategin för Ett rikt växt- och djurliv.
På Länsstyrelsen bedrivs arbetet bland annat inom:
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.
Miljömål och uppföljning
Läs mer om vad miljökvalitetsmålet innebär.
Åtgärder och regional dialog
Inom den regionala miljömålsdialogen är Frisk luft ett prioriterat miljömål. Styrande för arbetet är bland annat:
Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.
Miljömål och uppföljning
Läs mer om vad miljökvalitetsmålet innebär
Åtgärder och regional dialog
Inom den regionala miljömålsdialogen är Giftfri miljö ett prioriterat miljömål. Styrande för arbetet är: Strategi för Giftfri miljö
Sju kommuner (Haninge, Huddinge, Järfälla, Sollentuna, Sundbyberg, Tyresö och Täby) har i samarbete tagit fram åtgärdsförslag som kan ligga till grund för kommuners kemikaliearbete. Åtgärdsförslagen är i linje med strategin för Giftfri miljö och kan fungera som underlag för en mer individuell och detaljerad handlingsplan som respektive kommun själv tar fram.
1.Inledning till åtgärdsförslagen
2.Förslag på åtgärder för förskolor, skolor och fritids
3.Förslag på åtgärder för bygg och anläggning
4.Förslag för upphandling
5.Lagstiftning
6.Faktablad: Miljömärkningar
Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är en av Länsstyrelsens sex regionala prioriterade miljömål och en viktig utgångspunkt och övergripande vision för miljö- och samhällsbyggnadsdialogen.
Målet definieras som: ”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas."
Når vi miljömålet?
Befolkningstillväxten medför ett stort behov av att bygga bostäder i länet. En av länets utmaningar är att bygga den täta, tillgängliga och hälsosamma staden med frisk luft, god inom- och utomhusmiljö och grönområden. Stor förtätningspotential finns inte minst inom tunnelbanans förorter, vad som saknas är kapacitet i infrastrukturen.
Miljömålet kommer inte att nås till 2020 med beslutade eller planerade åtgärder.
Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.
Miljömål och uppföljning
Läs mer om vad miljökvalitetsmålet innebär.
Åtgärder och regional dialog
Inom den regionala miljömålsdialogen är Ingen övergödning ett prioriterat miljömål. Styrande för arbetet är strategin för Ingen övergödning.
På Länsstyrelsen bedrivs arbetet bland annat inom:
RUS är ett samverkansorgan som ska stödja, vägleda och samordna länsstyrelsernas arbete och det regionala arbetet i miljömålssystemet. Förkortningen RUS står för Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet.
RUS har hand om för länsstyrelsernas gemensamma uppgifter och samordning mellan olika berörda parter, inklusive nationella myndigheter och kommuner. Det innebär uppgifter inom hela miljömålsuppdraget, såväl uppföljning som mål och åtgärdsarbetet.
Berätta hur vi kan göra den här sidan bättre. Dina synpunkter är värdefulla för oss och din medverkan hjälper oss att förbättra webbplatsen.
Tyvärr kan vi inte svara på dina synpunkter här. Om du har en fråga som du vill ha svar på kan du gå via kontaktinformation.