Nytt kunskapsunderlag för att underlätta omställningen till fossilfri tank- och laddinfrastruktur i länet

2020 publicerade Länsstyrelsen en regional plan för infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel. Syftet med planen var att främja utbyggnaden av ladd- och tankinfrastruktur i länet. Nu återstår fem år till 2030 då målet är att transportsektorn inrikes ska ha minskat sin klimatpåverkan med 70 procent jämfört med 2010. Därför publicerar Länsstyrelsen ett uppdaterat kunskapsunderlag för att främja den fortsatta utbyggnaden av publik fossilfri tank- och laddinfrastruktur i länet.

Planeringen och genomförandet av omställningen av transportsektorn behöver till stora delar ske i samverkan mellan många olika aktörer, alltifrån kommuner och andra myndigheter till laddoperatörer och elnätsbolag. Syftet med detta kunskapsunderlag är att ge alla inblandade aktörer en gemensam grund att utgå ifrån.

Snabbare ökning av elfordon än förväntat

Jämfört med prognoserna i planen från 2020 har omställningen till elfordon skett snabbare än förväntat. Uppdaterade prognoser visar på en ökning av både lätta och tunga elfordon samt en förskjutning från lätta till tunga biogasfordon, medan användningen av etanol som drivmedel minskar.

Idag har Stockholms län knappt 600 publika snabbladdpunkter. Fram till år 2030 förväntas länet behöva ytterligare omkring 1 700 publika snabbladdpunkter för lätta fordon, flera laddplatser för tunga fordon, ett antal tankställen för flytande och komprimerad biogas samt ett fåtal vätgastankställen.

Utvecklingen de senaste åren har visat att det i större utsträckning installeras publika laddare med högre effekt. Högre effekt leder till kortare laddtider och högre kapacitet per laddpunkt vilket minskar behovet av antal laddpunkter. Vi tror att inriktningen med installation av laddare med högre effekt, minst 150 kW, håller i sig framöver, säger Lovisa Larsson, handläggare på enheten för klimat och risk på Länsstyrelsen i Stockholm.

Utöver en högre effekt per laddpunkt finns det även fördelar med att förlägga laddpunkterna i hubbar i närhet av vägar med höga trafikflöden. Det kan minska risken för köbildning till en laddplats, och samtidigt ge ett högre kundunderlag vilket öppnar för andra verksamheter i närheten, till exempel restauranger.

Kunskapsunderlag för etablering av publik fossilfri tank- och laddinfrastruktur i Stockholms län till 2030