Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Kanothus på Djurgården är länets nyaste byggnadsminne
Föreningen för Kanot-idrotts kanothus. Foto: Länsstyrelsen (retuscherad bild).
Länsstyrelsen har beslutat att skydda Föreningen för Kanot-Idrotts kanothus på Djurgården i Stockholm som byggnadsminne.
Längst ut på Djurgården, på den lilla ön Måsholmen, ligger länets nyaste byggnadsminne – ett brunt kanothus i trä i nationalromantisk stil.
Byggnaden invigdes år 1913 och är det första kanothuset i Sverige som har utformats och byggts för sitt ändamål. Kanothuset har sedan stått modell för andra klubbars kanothus och används än i dag i sin ursprungliga funktion.
Kanothuset är utformat med flera större portar och utrymmen för förvaring av kanoter, segeltork och skåp för medlemmarnas utrustning. Även enkla träbryggor avpassade för kanotverksamhet har byggts till i efterhand. Merparten av den fasta inredningen är ursprunglig och berättar om nationalromantikens gestaltningsideal med spröjsade fönster, pärlspontpaneler, väggfasta bänkar och mörkbetsade ytskikt.
Utformningen berättar om den idrottsverksamhet som funnits på platsen sedan uppförandet. Och om en typ av idrottsutövande i naturen som var ett uttryck för den natur- och kroppsdyrkan som var rådande vid tiden kring sekelskiftet 1900, säger Heléne Hyrefelt Dahlström, byggnadsantikvarie på Länsstyrelsen i Stockholm.
Kanothuset uppfördes genom ideellt arbete av föreningsmedlemmarna. Föreningen var inte bara den första kanotklubben i Sverige utan var även tongivande vid bildandet av såväl det svenska som det internationella kanotförbundet. Medlemmar i föreningen har varit ledande i konstruktion och utveckling av kanoter.
Byggnader som representerar idrott och folkrörelser är underrepresenterade i länets byggnadsminnesbestånd. Byggnadsminnesförklaringen av FKI:s kanothus bidrar till en mångfald av berättelser och en mer representativ bild av vår historia, säger Heléne Hyrefelt Dahlström.
Mer om byggnadsminnet Föreningen för Kanot-Idrotts (FKI) kanothus:
- Kanothuset är beläget på östra spetsen av norra Djurgården vid Isbladsviken. Miljön ingår i riksintresse för kulturmiljövård (Stockholms innerstad med Djurgården), riksintresse för friluftsliv samt Nationalstadsparken.
- Byggnadsminnesförklaringen har gjorts i samverkan med Föreningen för Kanot-Idrott som också har väckt frågan om byggnadsminnesförklaring.
- Byggnadsminnesförklaringen innebär att Länsstyrelsen har beslutat om skyddsbestämmelser gällande vård och underhåll av byggnaden och i vilka avseenden den inte får ändras. Beslutet har fattats enligt 3 kap. 1 § kulturmiljölagen.
- Byggnadsminnesförklaringar enligt 3 kap. kulturmiljölagen ska nyttjas för att bevara byggnader och anläggningar som har synnerligen höga kulturhistoriska värden, som är intressanta ur ett nationellt perspektiv och som på ett bra sätt speglar länets historia och samhällsutveckling. I Stockholms län finns i dag cirka 200 enskilda byggnadsminnen.
Fler bilder på kanothuset. Ange fotograf: Länsstyrelsen.
Kontakt
-
Heléne Hyrefelt Dahlström
Byggnadsantikvarie
E-post till Heléne Hyrefelt Dahlström
Telefon 010-2231673