Nya fynd vid 500 år gammalt vrak tack vare 3D-teknik

Delar av ett skeppsvrak från 1500-talet som ligger i Nämdöfjärden.

Bilder av skeppsvraket Kraveln som sjönk i Nämdöfjärden på 1500-talet. Foto: Västerviks Museum

Med hjälp av undervattensrobot och 3D-teknik har Länsstyrelsen undersökt vraket som går under namnet Kraveln och som legat i Nämdöfjärden sedan det sjönk på 1500-talet. Den nya informationen kommer vara till hjälp för Länsstyrelsens tillsynsuppdrag av fornlämningar, men också för andra myndigheter och forskning.

Kraveln ingick sannolikt i Gustav Vasas flotta innan det sjönk 1525 vid grundet Franska Stenarna i Nämdöfjärden i Stockholms skärgård. På 1990-talet genomfördes de första marinarkeologiska undersökningarna av vraket, som huvudsakligen ligger 30–55 meter under ytan.

Länsstyrelsen ansvarar för att kontrollera länets fornlämningar, både på land och i vatten. Det innebär att ha en överblick av hur fornlämningarna förändras genom naturlig påverkan som miljöförändringar och erosion, men också yttre påverkan som skadegörelse och plundring. Det är just för att skaffa sig ett bättre kunskapsunderlag om Kraveln som Länsstyrelsen beställt ett kunskapsunderlag i form av en 3D-dokumentation och detaljbesiktning av vrakplatsen.

Det är svårt att göra ordentliga undersökningar under vatten. Att vi nu fick möjlighet att ta hjälp av den här tekniken har gett oss ny betydelsefull information om Kraveln. Under bara ett par dagar har vi fått en helt annan bild av fornlämningen än vad vi hade utifrån tidigare undersökningar. Det är otroligt spännande, säger Marcus Hjulhammar, marinarkeolog på Länsstyrelsen Stockholm.

Undersökningen visar att platsen är 60 procent större än vad som var känt tidigare. Och tio meter av en mast upptäcktes, delar av riggen, flera kanonlavetter och eldrör samt delar av en märskorg.

Vi hittade också mindre föremål som en sko och mänskliga kvarlevor – bilder visade tydligt höftleden av en människa. Sammanfattningsvis framträdde en mer komplex bild av vrakets omfattning än vad vi tidigare har vetat om, säger Marcus Hjulhammar.

Underlaget som nu har tagits fram kommer Länsstyrelsen använda för att kontrollera statusen och förändringen på fornlämningen på ett mer effektivt sätt än tidigare. Materialet kommer också att delas med Kustbevakningen och Sjöpolisen, som blir inkopplade om man misstänker plundring eller skadegörelse. Även Statens maritima och transporthistoriska museer kan ha användning av materialet för att komplettera den vård- och skyddsplan som myndigheten tog fram för två år sedan.

Vi vill också främja samarbete mellan aktörer inom områdena kulturmiljöövervakning och forskning. Förhoppningen är dessutom att kunna tillgängliggöra materialet för allmänheten på ett lämpligt sätt, säger Marcus Hjulhammar.

Om Kraveln och uppdraget

Sedan de första marinarkeologiska undersökningarna gjordes av Kraveln på 1990-talet har kompletterande undersökningar gjorts. Bland annat av forskare vid Södertörns högskola/MARIS och Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM). Under 2022 karterade SMTM, med bidrag från Länsstyrelsen, vrakplatsen ner till 35 meters djup för att upprätta en vård- och skyddsplan över vraket.

För att nu göra en mer grundlig undersökning av vrakplatsen har Länsstyrelsen Stockholm beställt ett kunskapsunderlag i form av en 3D-dokumentation och detaljbesiktning av platsen. Uppdraget genomfördes i månadsskiftet september/oktober 2024 av Stiftelsen Västerviks Museum, som använde en fjärrstyrd undervattensrobot, ROV. Undersökningen genererade över 13 600 bilder som sedan satts ihop så det skapar en fotogrammetrisk 3D-modell. Metoden är både mer tids- och kostnadseffektiv samt grundlig än om undersökningen genomförts av dykare.

Det råder dyk- och ankringsförbud vid Franska Stenarna för att hindra plundring och skadegörelse på vrakplatsen. Motiveringen till förbudet är att det har skett stölder av föremål på platsen. Det är Länsstyrelsen som beslutar om dyk- och ankringsförbud samt beviljar eventuella dispenser.

Fornlämningar i Stockholms län

Det finns ungefär 20 000 kända fornlämningar i länet, varav cirka 250 är fartygslämningar.

Vad som räknas som en fornlämning och bestämmelser för att skydda och vårda vår kulturmiljö anges i kulturmiljölagen. Länsstyrelsen ansvarar för fornlämningar och fornfynd i länet. Det gör vi bland annat genom att kontrollera att kulturmiljölagen följs, prövar tillstånd samt lämnar råd och information.