Fördelningen av nyanlända mellan kommuner i Stockholms län 2023

Nästa år kommer 830 nyanlända personer att anvisas till Stockholms län, det beslutade regeringen i mitten på november då de så kallade länstalen fastställdes. Länsstyrelsen har nu fattat beslut om fördelningen av mottagandet mellan länets kommuner.

Totalt omfattas 3 300 nyanlända av anvisningar till landets kommuner under 2023, av dessa ska 830 anvisas till Stockholms län. Av det totala antalet är uppemot hälften barn och 900 är kvotflyktingar som kommer till Sverige.

Anvisningarna görs med stöd av bosättningslagen, som syftar till en jämnare fördelning av mottagandet mellan kommuner samt att nyanlända snabbare ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället.

Hänsyn ska tas till kommunernas arbetsmarknadsförutsättningar och befolkningsstorlek. Men också det övriga mottagandet, vilket bland annat omfattar nyanlända som ordnar bostad på egen hand (självbosatta). Över tid har bosättningslagen bidragit till att jämna ut mottagandet mellan såväl kommunerna i Stockholms län som mellan länen. Bosättningslagen innebär att kommuner ska ta emot och ordna bostad till dem som anvisas.

Länets mottagande av anvisade är nu det lägsta sedan bosättningslagens införande år 2016. Migrationsverket bedömer dock att antalet självbosatta nyanlända kommer att öka under 2023 vilket innebär att det totala antalet nyanlända som blir mottagna i länets kommuner inte behöver skilja sig mycket åt från 2022, säger Linnéa Sveide, utvecklingsledare på Länsstyrelsen.

Många nyanlända flyttar från den kommun där de först blev mottagna

De flesta nyanlända som anvisas enligt bosättningslagen till Stockholms län tas emot i kommuner med goda socioekonomiska förutsättningar. Tre år efter mottagandet har dock många nyanlända flyttat från sin anvisningskommun. På länsnivå har i snitt 40 procent flyttat, men statistiken visar stora variationer på kommunnivå. Oavsett om flyttarna sker inom länet eller till ett annat län sker en generell omfördelning från kommuner med goda socioekonomiska förutsättningar till kommuner med sämre socioekonomiska förutsättningar. Det visar Länsstyrelsens rapport ”Bostad eller arbete? Om bosättningslagen och flyttmönster ur ett socioekonomiskt perspektiv Länk till annan webbplats.”, som lanserades i höstas.

Det kan finnas olika skäl till flyttarna. Utmaningarna på bostadsmarknaden är en anledning. Tidslängden på de bostadskontrakt som kommuner erbjuder anvisade nyanlända samt trångboddhet och andra kvalitetsaspekter i boendet är andra anledningar. Tillgången till lokala etableringsinsatser och civilsamhällets engagemang liksom kommunernas arbete med bostadsvägledning är också aspekter som kan påverka eventuella flyttar, säger Annelie Rostedt, utvecklingsledare på Länsstyrelsen Stockholm.

Nu när färre nyanlända anvisas till kommunerna kanske det finns möjligheter att ompröva tidsbegränsade bostadskontrakt utifrån barnets bästa och ge barnfamiljer en tryggare bostadssituation, fortsätter hon.