Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Ny rapport: Regional analys av mänskliga rättigheter i Stockholms län

Källa: Mostphotos.

Idag släpper Länsstyrelsen en ny rapport om det människorättsliga läget i länet. Rapporten utgår från FN:s granskningar av Sveriges arbete med mänskliga rättigheter och samlar regional statistik för åren 2019−2022. Rapporten ger en bild av vad länet behöver fokusera på i det fortsatta arbetet med mänskliga rättigheter.

Länsstyrelsen i Stockholm har sedan 2007 arbetat med att stärka regional samverkan i arbetet med mänskliga rättigheter och särskilt skyddet mot diskriminering. Vi har även i uppdrag att sprida kännedom om de rekommendationer som FN:s kommittéer för mänskliga rättigheter lämnar om Sveriges arbete och utmaningar på området.

Länsstyrelsen har gett Ramboll i uppdrag att fram en regional analys av ett urval människorättsliga utmaningar i länet under åren 2019–2022.

Analysen består av en kartläggning utifrån valda statistiska indikatorer. Den belyser fem temaområden: inkomstskillnader, rätten till bostad, demokrati och representation, brottsförebyggande arbete och mäns våld mot kvinnor.

Rapporten gör även jämförelser mellan kommunerna i Stockholms län i syfte att uppmuntra till fortsatt engagemang i frågorna och för att ge stöd i det fortsatta arbetet.

– Underlaget visar ett antal områden som är viktiga att arbeta vidare med på både regional och lokal nivå. Framför allt är kommunernas arbete oerhört viktigt då de tillhandahåller mycket av den offentliga verksamhet som berör människor i deras vardag, säger Vladimir Guala, utvecklingsledare vid Länsstyrelsen Stockholm.

– I arbetet med mänskliga rättigheter kan vi inte bara nöja oss med att vara för eller emot mänskliga rättigheter. Vi behöver också mäta utvecklingen. Men att mäta mänskliga rättigheter är både svårt och utmanande. Till exempel riktar FN kritik mot Sverige för bristande datatillgång. Ett behov det offentliga behöver hantera är att upprätta statistik och datakällor som möjliggör analyser utifrån exempelvis födelseland och funktionsförmåga.

Exempel på regionala skillnader i mänskliga rättigheter i Stockholms län:

  • Det finns stora inkomstskillnader i länet mellan grupper utifrån kön och födelseregion
    där utlandsfödda har betydligt lägre disponibel inkomst än svenskfödda. Lägst inkomst har personer födda i Europa eller i Afrika söder om Sahara.
  • Kvinnor förvärvsarbetar i högre grad än män men har lägre disponibel inkomst.
  • Det är färre kvinnor i chefsposition – särskilt påtaglig är skillnaden bland kvinnor och män födda i Sverige.
  • Nästan alla kommuner i länet genomför vräkningar som involverar barn.
  • En femtedel av länets hushåll hade ansträngd boendeekonomi år 2020.
  • Inrikes födda är tydligt överrepresenterade i politiken på lokal nivå.
  • Valdeltagandet är högt i hela länet men lägre i områden med socioekonomiska utmaningar.
  • Tilliten är till andra människor och till bostadsområdet är lägre bland invånare i områden med socioekonomiska utmaningar.
  • Många kommuner saknar viktiga komponenter i det brottsförebyggande arbetet.
  • Fler män än kvinnor har anmält att de utsatts för olaga hot.
  • Graden av upplevd oro för att utsättas för våld varierar mellan kommunerna, likaså i vilken utsträckning oron hindrar en individ från att göra aktiviteter.
  • Det är små skillnader inom länet i skolelevers upplevda trygghet.
  • Samtal om jämställdhet i grund- och gymnasieskola varierar mellan kommuner och mellan lärare och elever.
  • Kvinnor under 18 år gör fler brottsanmälningar för sexuellt ofredande än äldre kvinnor.

Läs rapporten här
Rapporten är tillfälligt borttagen. Publiceras åter inom kort. För frågor kontakta utvecklingsledare Vladimir Guala, se kontaktuppgifter nedan.

Kontakt