Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Socioekonomiskt svagare kommuner tar emot fler nyanlända över tid
Illustration: Kristine Widlert
Många nyanlända med uppehållstillstånd flyttar från den kommun där de först blev mottagna. Det gäller både nyanlända som anvisats enligt bosättningslagen och nyanlända som bosatt sig på egen hand. Oavsett vart flyttarna går sker en generell omfördelning från kommuner med goda socioekonomiska förutsättningar till kommuner med sämre socioekonomiska förutsättningar. Det framkommer i Länsstyrelsen Stockholms nya rapport ”Bostad eller arbete? Om bosättningslagen och flyttmönster ur ett socioekonomiskt perspektiv”.
Rapporten belyser mottagandet av nyanlända till länet, flyttmönster över tid och nyanländas anknytning till arbetsmarknaden utifrån ett socioekonomiskt perspektiv.
De flesta nyanlända som anvisas till Stockholms län enligt bosättningslagen tas emot i kommuner med goda socioekonomiska förutsättningar. Tre år efter mottagandet har dock många nyanlända flyttat från sin anvisningskommun. På länsnivå har i snitt 40 procent flyttat, men statistiken visar stora variationer på kommunnivå.
En del flyttar sker mellan kommuner inom Stockholms län, men en stor majoritet flyttar till andra län. Oavsett vart flyttarna går sker en generell omfördelning i mottagandet från kommuner med goda socioekonomiska förutsättningar till kommuner med sämre socioekonomiska förutsättningar.
– Det kan finnas olika skäl till flyttarna. Utmaningarna på bostadsmarknaden påverkar naturligtvis. Länsstyrelsen har i en tidigare rapport konstaterat ett samband mellan flyttar och tidslängden på de bostadskontrakt som kommuner erbjuder anvisade nyanlända, samt att trångboddhet och andra kvalitetsaspekter i boendet kan spela roll. Tillgång till lokala etableringsinsatser och civilsamhällets engagemang kan också påverka liksom kommuners arbete med bostadsvägledning, säger Annelie Rostedt, utvecklingsledare på Länsstyrelsen Stockholm.
Flyttar påverkar även barnens förutsättningar
Självbosatta nyanlända flyttar i högre grad än anvisade, men då sker flyttarna oftare mellan kommuner inom länet. I likhet med anvisade nyanlända sker dock flyttarna främst till kommuner med högre utsatthet.
– En viktig aspekt i detta är barnperspektivet. Ungefär 40 procent av nyanlända, både anvisade och självbosatta, är barn. En osäker boendesituation och flyttar påverkar barnens skolgång, nätverk och sociala aktiviteter. Om en flytt försvårar vuxnas etablering påverkas också barnens livsvillkor, säger Annelie Rostedt.
Rapporten belyser vidare att de anvisade nyanlända som några år efter mottagandet bor i kommuner med goda socioekonomiska förutsättningar har en starkare anknytning till arbetsmarknaden. Detsamma gäller de anvisade nyanlända som bor kvar sin anvisningskommun eller bor kvar i länet.
– Bosättningslagen syftar till att ge ett jämnare mottagande mellan kommuner och att ge förutsättningar för en snabb etablering genom att fler nyanlända bosätts i kommuner med god arbetsmarknad. För en bättre förståelse av hur mottagandet fungerar över tid är det viktigt att titta både på det initiala mottagandet och hur det utvecklar sig över tid i och med flyttar. Vi hoppas att rapporten ska bidra till en ökad dialog om hur vi bättre kan ta tillvara de förutsättningar som Stockholms län har till ett långsiktigt och hållbart mottagande av nyanlända, säger Annelie Rostedt.
