Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Höga halter PFAS i sjöar och vattendrag

En fors i Saxbroån vid Utängen, Kagghamra. Foto: Johannes Knulst
Spridningen av PFAS, även kallade högfluorerade ämnen, i miljön hotar bland annat dricksvattenförsörjningen och kan förorena matfisk. Under de senaste åren har Länsstyrelsen Stockholm undersökt länets ytvatten. Resultatet visar att PFAS förekommer på flera platser. Märstaån, som rinner ut i Mälaren, är ett av de mest påverkade vattendragen.
Länsstyrelsen Stockholm har under åren 2019 och 2021 provtagit ytvatten på 92 platser i och i närheten av länet för att undersöka förekomsten av giftiga PFAS-ämnen. Undersökningen har gjorts inom ramen för EU-projektet LIFE IP Rich Waters för att ge en bild av hur situationen av föroreningarna ser ut.
Resultatet visar att nio platser är kraftigt påverkade av PFAS. Det är en oroande siffra eftersom de höga halterna kan begränsa användning av vattnet och förorena fisk. Dessutom rinner vissa av dessa vatten ut i östra Mälaren, som är en viktig dricksvattenresurs för flera län.
– De höga halterna av PFAS begränsar användningen av vattnet som en resurs och gör samhället mer sårbart. I de större vattenverken finns visserligen tekniska lösningar som minimerar hälsoriskerna från intag av PFAS, men om det blir avbrott eller vattenbrist i dessa större verk behöver alternativa vattentäkter tas i bruk och då är det också svårare att lösa föroreningsproblem med reservvattnet, säger Herman Carr, miljöanalytiker på Länsstyrelsen Stockholm.
Ett område där undersökningarna har visat på höga halter PFAS vid nya platser är sjön Aspen i Botkyrka kommun. Kommunen är även sedan tidigare hårt belastad av PFAS från Tullinge flygfält och en brandövningsplats, vilket har lett till att länets största grundvattenverk har varit stängt sedan 2011 och att Tullingesjön, som rinner vidare till Mälaren, är förorenad. Dessutom har Märstaån fortfarande mycket höga halter PFAS, främst från Arlanda flygplats. Även Märstaån rinner ut i Mälaren, som förser cirka två miljoner människor med dricksvatten.
Ska spåra källorna till föroreningarna
Arbetet med att analysera ytvattnet och hitta utsläppskällorna kommer nu att fortsätta.
– Med hjälp av resultatet kan vi nu identifiera särskilda ”hotspots” som vi behöver undersöka vidare. På några ställen där vi hittade höga halter PFAS i vattnet behöver vi samla in fler prover och göra fler analyser för att kunna spåra källorna till föroreningarna. Att spåra föroreningskällorna och åtgärda dem är mycket mer effektivt och mindre kostsamt än att rena en redan förorenad sjö eller vattendrag, säger Johannes Knulst, samordnare för miljögiftsövervakningen vid Länsstyrelsen Stockholm.
Åtgärder för att minska utsläppen av PFAS kan till exempel vara att sanera förorenad mark samt utesluta PFAS från konsumentprodukter och industrikemikalier. Det kommer i sin tur innebära hälsosammare dricksvatten i Mälaren och möjligheter till att utnyttja fler vattenresurser som dricksvatten. Dessutom kommer det innebära mindre hälsorisker med att äta fisk från dessa vatten. I dag är det okej att äta fisk från de mindre förorenade områdena, däremot bör konsumtion av fisk från de mest förorenade vattendragen begränsas enligt Livsmedelsverkets och kommunernas rekommendationer.
Faktablad om PFAS i sjöar och vattendrag i Stockholms län
Mer information om PFAS i Stockholms län Länk till annan webbplats.
Projektet LIFE IP Rich Waters
Rich Waters är det första svenska projektet som finansieras inom EU:s miljöfond LIFE IP. Projektet startade 2017 och pågår till och med 30 juni 2024. Målet är att förbättra vattenmiljön, främst i de mellansvenska vatten som utgör Norra Östersjöns vattendistrikt. LIFE IP Rich Waters består av ett 20-tal delprojekt, som genomförs av 35 myndigheter, kommuner, företag, forskningsinstitut och vattenvårdsförbund.