Risk för skogsbrand i Stockholms länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Internationella minnesdagen för Förintelsens offer

Torsdagen den 27 januari högtidlighålls den internationella minnesdagen för Förintelsens offer. Det är samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945.

Det är en dag till minnet för de människor som föll offer för Förintelsen och en dag som synliggör engagemang hos alla som värnar om mänskliga rättigheter och bekämpar intolerans, främlingsfientlighet, rasism, antisemitism och antiziganism.

Det här året högtidlighålls dagen digitalt på nätet.

Välkommen att delta i en livesänd digital minnesceremoni med tal, vittnesmål och musik. Medverkar gör överlevande Kiwa Zyto med familj samt Berith Kalander och Tomas Kertész, vars föräldrar drabbades av Förintelsen, Johann Chapoutot, professor i historia vid Sorbonne, Frankrike, Caroline Källner tf överintendent, Forum för levande historia och skolminister Lina Axelsson Kihlblom.

För musiken står Ale Möller trio: Ale Möller, Johan Graden och Olle Linder samt vokalisterna Berrin Sahin och Sofia Berg-Böhm.

Konferencier för kvällen är skådespelaren Marika Lagercrantz.

Läs mer om den digitala sändningen här Länk till annan webbplats.

Mänskliga rättigheter

Efter Förintelsen antogs den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter (MR-förklaringen) och skyddet av mänskliga rättigheter blev en internationell angelägenhet. Att skydda och stärka mänskliga rättigheter överallt är i dag en viktig uppgift för regeringar, internationella organ och enskilda organisationer.

Främjandet av de mänskliga rättigheterna utgör därför ett av FN:s mål, vilket slås fast i FN stadgan. Inom FN:s ram har det under åren utarbetats en rad dokument som behandlar mänskliga rättigheter. Samtidigt har regionala system för att stärka mänskliga rättigheter vuxit fram i olika delar av världen.

Läs FN:s konventioner om Mänskliga rättigheter Länk till annan webbplats.

Sachsenhausen, straxt utanför Berlin, var ett verksamt koncentrations- och arbetsläger i nästan nio år. Det blev prototypen för SS:s läger och visades upp som ett perfekt läger. Under dessa år passerade alla olika kategorier av fångar lägret: politiska fångar, judar, romer, homosexuella, kriminella, Jehovas vittnen med flera.

Theresienstadt, några mil utanför Prag, var under Nazitysklands ockupation både ett koncentrationsläger och ett getto för judar. Många kulturpersonligheter i gettot gjorde ett rikt kulturliv möjligt. Nazisterna satte upp en propagandafasad som visade en helt annan verklighet för massmedia, ett judiskt självförvaltande mönstergetto, än den verkliga tillvaron i arbetslägret.

Fler aktiviteter på minnesdagen

I Sverige och runt om i världen genomförs en rad manifestationer och ceremonier. Du kan ta del av vilka aktiviteter som genomförs i landet på Forum för levande historias webbplats. Du kan även söka på ort till exempel Stockholm.

Till Forum för levande historia Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsens arbete med mänskliga rättigheter

Länsstyrelsen är en viktig aktör i arbetet med att förverkliga de mänskliga rättigheterna. Vi har liksom övriga offentliga aktörer skyldigheter att respektera, skydda och tillgodose rättigheter som regleras genom internationella konventioner och svensk lagstiftning. Sedan 2004 har Länsstyrelserna haft olika uppdrag kring mänskliga rättigheter i regleringsbrev och länsstyrelseinstruktion.

Mer om Länsstyrelsens arbete med mänskliga rättigheter

Länsstyrelsens arbete med nationella minoriteter

Judar och romer var två grupper som föll offer för Förintelsen. I dag har de status som erkända nationella minoriteter i Sverige. Länsstyrelsen har tillsammans med Sametinget huvudansvar för att samordna och följa upp Sveriges minoritetspolitik.

Mer om Länsstyrelsens arbete med nationella minoriteter

Kontakt