Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Kommuner prioriterar barnrätten i arbetet för mänskliga rättigheter

Hur jobbar kommunerna i Stockholms län med mänskliga rättigheter? Svaren finns i Länsstyrelsens senaste kartläggning: Få kommuner arbetar på ett fullt ut systematiskt och strategiskt sätt. Och de prioriterar olika. Flest kommuner fokuserar på barnrättsfrågor framför funktionsrätt, jämställdhet, antirasism eller hbtq-frågor.

Länsstyrelsen i Stockholm arbetar för att stärka de mänskliga rättigheterna. En viktig del är att följa och stötta kommunernas arbete med att implementera mänskliga rättigheter i praktiken, på ett systematiskt sätt.

Nu har Länsstyrelsen låtit kartlägga hur kommunernas arbete ser ut i Stockholms län. Resultatet presenteras i rapporten ”Kartläggning av hur kommunerna i Stockholms län arbetar strategiskt med mänskliga rättigheter” (Rapport 2021:19).

– Under pandemin har de mänskliga rättigheterna fått förnyad aktualitet. Det har skapats ett starkt fokus på rätten till liv och hälsa, då dessa värden har varit hotade för stora delar av befolkningen, säger Vladimir Guala, strateg i mänskliga rättigheter på Länsstyrelsen.

– Men kartläggningen visar att arbetet med mänskliga rättigheter är ojämnt balanserat mellan länets 26 kommuner, vilket får betydelse för den enskildes rättigheter.

De flesta kommuner uppger att mänskliga rättigheter är ett prioriterat område, men endast några få kommuner arbetar strukturerat – det vill säga med uttalade strategier, mål, styrdokument och systematisk uppföljning. I många kommuner finns endast vissa strategiska delar på plats, och man arbetar mer operativt i de olika verksamheterna, utifrån ett människorättsperspektiv.

Det finns dessutom stora variationer i kommunernas prioriteringar inom de mänskliga rättigheterna. Barnrätt är ett prioriterat område i de flesta kommuner, medan färre prioriterar jämställdhet, funktionsrätt, antirasism eller hbtq-frågor.

Kartläggningen pekar också på att Länsstyrelsens insatser för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter tycks ha bidragit mer i vissa kommuner än i andra. Länsstyrelsens regionala stöd verkar inte ha nått ut till alla kommuner. Kommunerna efterfrågar mer utbildning och tillgång till kunskapsunderlag.

– Det är viktigt för oss, att vi kan identifiera vilket stöd som kommunerna behöver eller efterfrågar. Det ger oss en fingervisning om kommunernas utmaningar. Kartläggningen är ett bra underlag för att utveckla det fortsatta regionala arbetet med mänskliga rättigheter, säger Vladimir Guala.

Kartläggningen har genomförts av Ramboll på uppdrag av Länsstyrelsen Stockholm.

Rapporten "Kartläggning av hur kommunerna i Stockholms län arbetar strategiskt med mänskliga rättigheter" (Rapport 2021:19) Pdf, 1.2 MB.

Länsstyrelsens arbete med mänskliga rättigheter

Kontakt