Risk för vattenbrist i Stockholms länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Nio av tio unga vill att samhället stöttar våra nationella minoriteter

Tio år har gått sedan minoritetslagen trädde i kraft, men fortfarande är det många som inte känner till Sveriges nationella minoriteter. Detsamma gäller våra nationella minoritetsspråk. Det visar en ny undersökning från Kantar Sifo, som har genomförts på uppdrag av Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen (Isof), Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget.

En av fyra svenskar känner inte till någon av Sveriges fem nationella minoriteter. De fem nationella minoritets-språken är något mer kända – 77 procent kan nämna åtminstone ett av dem.

– Att sju av tio kan nämna minst ett nationellt minoritetsspråk kan låta som ett ganska bra resultat. Men det är stora skillnader mellan de olika minoriteterna och minoritetsspråken. Bara 14 procent vet till exempel att jiddisch är ett nationellt minoritetsspråk, säger Jennie Spetz, utredare på Isof.

Jiddisch och meänkieli är de minst kända nationella minoritetsspråken. Detsamma gäller för de nationella minoriteterna judar och tornedalingar. Betydligt fler känner till samer och samiska.

– Förbättrad undervisning i skolan om samer, men också att samer fått större uppmärksamhet de senaste åren i exempelvis filmer som Sameblod, att samiska författare fått litteraturpriser, och inte minst Girjasdomen från förra året, kan ha bidragit till resultatet, säger Ellen Omma på Sametinget.

Samtidigt anser en stor majoritet av Sveriges befolkning att det är bra att samhället stöttar de nationella minoriteternas språk och kulturer så att de kan leva vidare. Av mätningen framgår att 83 procent tycker att detta är ”ganska viktigt” eller ”mycket viktigt”. Unga i åldern 15–29 år är ännu mer positiva. Bland dem är motsvarande siffra 89 procent.

– Det är glädjande att en så stor andel av de unga är positiva. Att undervisning om nationella minoriteter finns med i läroplanen för grundskolan är troligtvis en bidragande faktor. Men utifrån de insatser som gjorts inom minoritetsområdet de senaste åren hade det förstås varit önskvärt med bättre generella resultat, säger Mirelle Gyllenbäck, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholms län.

Undersökningen omfattade 1 000 personer i åldern 15 år eller äldre bland den svenska befolkningen via en telefonundersökning med slumpmässigt och riksrepresentativt urval. Motsvarande undersökningar genomfördes 2010 och 2015.

Undersökningen genomfördes via telefon och gjordes med ett slumpmässigt och riks-representativt urval av befolkningen som omfattade 1 000 personer i åldern 15 år eller äldre.

Mer information

Läs mer om undersökningen på Isof.se Länk till annan webbplats.

Om Institutet för språk och folkminnens uppdrag Länk till annan webbplats.

Om Länsstyrelsen i Stockholms uppdrag

Om Sametingets uppdrag Länk till annan webbplats.

Kontakt