Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Fler laddpunkter och tankstationer för förnybara drivmedel behövs i länet

Laddstation för elbil. Foto: Mostphotos.

I Stockholms län står transporter för hälften av koldioxidutsläppen. För att minska dessa behöver användningen av förnybara drivmedel öka kraftigt. Parallellt behövs en storskalig utbyggnad av snabbladdningsstationer för elfordon i publika miljöer under de närmaste fem åren. Det framgår av Länsstyrelsens plan för infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel.

För att nå regeringens mål om nettonollutsläpp av växthusgaser i Sverige år 2045 behöver den svenska transportsektorn minska sina utsläpp med 70 procent fram till år 2030 jämfört med 2010. För att klara det krävs en omfattande omställning till mer förnybara drivmedel och effektivare fordon.

Länsstyrelserna har fått i uppdrag av regeringen att ta fram regionala planer för infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel. Planen ska visa riktningen på hur omställningen av transportsektorn kan genomföras i länet.

För att klara detta i Stockholms län krävs betydande ansträngningar för såväl energieffektiva fordon, förnybara drivmedel som sätten vi reser och transporterar oss på.

– De närmaste åren måste vi – alla samhällsaktörer i länet – jobba intensivt och innovativt för att få ett brett genomslag av alla tillgängliga förnybara drivmedel. Vi behöver få till stånd många publika snabbladdningspunkter för elfordon på platser som gör dem lätta och effektiva att använda. Det gäller både på landsbygden och i staden, för persontransporter och för godstrafik, säger Lovisa Larsson, energi- och klimatsamordnare vid Länsstyrelsen.

Utgångspunkten i planen är att de förnybara drivmedel som finns på marknaden i dag (el, biogas, etanol, biodiesel och vätgas) är de alternativ som har bäst möjlighet att bidra till en snabb minskning av utsläppen från länets transportsektor.

De drivmedel som Länsstyrelsen ser har störst potential att både bidra till snabb omställning och till stor nyttoeffekt i Stockholms län och som därför behöver utökas mest är el och biogas.

– El bör prioriteras högst eftersom förutsättningarna för elektrifiering är goda i Stockholms län, även om transmissionsnäten och regionnäten behöver byggas ut och förnyas. Eldrivna fordon skapar även andra samhällsnyttor i en storstadsregion som minskat buller och minskade hälsofarliga utsläpp, säger Lovisa Larsson.

– När det gäller biogas finns det goda möjligheter att öka den regionala produktionen vilket bidrar till utvecklingen av näringslivet på länets landsbygd och till stärkt krisberedskap.

Planen utgår från att antalet laddbara fordon kommer att öka kraftigt i Stockholms län. Behovet av publika snabbladdpunkter i länet bedöms öka från dagens drygt 100 punkter till över 3 000 år 2030. Till den utvecklingen ser Länsstyrelsen att det finns utmaningar kopplade, bland annat att det kan finnas brister i tillgänglig eleffekt åtminstone fram till år 2030. Även antalet tankställen för biogas, E95 och vätgas behöver öka med cirka 50 tankställen.

– Det är viktigt att påpeka att ett byte från fossila drivmedel till förnybara inte ensamt ger den utsläppsminskning som vi behöver. Samtidigt som vi ställer om till förnybara drivmedel och energieffektivare fordon behöver vi jobba med samhällsplaneringen och beteendeförändringar för att skapa ett mer transporteffektivt samhälle, säger Lovisa Larsson.

Rapporten "Regional plan för infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel" Pdf, 2.4 MB.

Kontakt