Publiceringsdatum: 31 januari 2020

Behov av fortsatt samverkan kring utsatta EU-medborgare

Under åren som Länsstyrelsen Stockholm har haft det nationella samordningsuppdraget avseende utsatta EU/EES-medborgare som saknar uppehållsrätt i Sverige har viktiga samverkansformer upprättats och förståelsen mellan aktörer som möter målgruppen har stärkts. Samtidigt saknas förutsättningar för att få en helhetsbild av omfattningen gällande målgruppens utsatthet.

Länsstyrelsen Stockholm har haft samordningsuppdraget avseende utsatta EU/EES-medborgare sedan 2016. Uppdraget har inneburit att sammanställa regionala lägesbilder om målgruppen, stärka samordningen mellan relevanta samhällsaktörer och främja samverkan mellan Sverige och hemländerna. I dag har Länsstyrelsen lämnat en slutrapport av uppdraget till Socialdepartementet.

Det är i nuläget inte möjligt att ge en heltäckande bild av hur många utsatta EU/EES-medborgare som befinner sig i Sverige eftersom kommuner, myndigheter och civilsamhällesorganisationer inte har tillräcklig kännedom om målgruppens förekomst. Däremot framkommer det i rapporten att det är viktigt att aktörerna har förutsättningar att genomföra uppsökande verksamhet med anledning av de risker som är kopplade till den utsatthet som många av personerna ifråga befinner sig i.

– Den nationella lägesbilden visar att målgruppen huvudsakligen kommer från Rumänien, följt av Bulgarien. Utsattheten de lever i medför en ökad risk att de förekommer som brottsoffer inom exploateringsformer som tiggeri, arbetskraftsexploatering eller prostitution, och de vistas ofta i utsatta förhållanden utan direkt kontakt med samhällets aktörer, säger Claes Ling-Vannerus, nationell samordnare för arbetet kring utsatta EU/EES-medborgare.

I rapporten redogörs också för den samordning och samverkan som har skett under tiden för uppdraget. Kunskapsstöd har tagits fram för berörda aktörer som möter målgruppen. Vägledning till gällande rättsläge med aktuella lagar, lagförtydliganden som skett de senaste åren, rättigheter och stöd för EU-medborgare med mera har samlats på webbplatsen eumedborgareisverige.selänk till annan webbplats.

Parallellt har flera konkreta kompetensbehov identifierats och arbetet med att möta dessa har påbörjats. Det är viktigt att det arbetet fortsätter och uppdateras efter behov. Inte minst eftersom situationen för målgruppen har förändrats.

– När vi fick uppdraget var vår bild att utsattheten huvudsakligen var kopplad till tiggeri och bärplockning. I dag har fler områden, som arbetsexploatering och prostitution, aktualiserats. Därför ser vi också ett fortsatt behov av samverkan och samordning.

Det behovet gäller också den internationella samverkan och dialogen som upprättats mellan Sverige och de utsatta EU/EES-medborgarnas hemländer.

– Eftersom det många gånger är komplexa situationer som hanteras är dialogen viktig för att kunna göra korrekta individuella bedömningar om vilka förutsättningar och behov som kan vara aktuella att hantera i respektive land. Men trots komplexitet råder en samsyn om att den hållbara vägen ur utsatthet är vikten och möjligheten att slutföra skolgången och därmed förbättra förutsättningar för arbete och ett tryggare liv, säger Claes Ling-Vannerus.

Slutrapporten av uppdraget om nationell samordning avseendeutsatta EU/EES-medborgare som saknar uppehållsrätt i SverigePDF

Kontakt