Publiceringsdatum: 9 juli 2019

Senast uppdaterad: onsdag 2 oktober, 07.33

Brister och lokala variationer i arbetet med mänskliga rättigheter

Fötter med olika strumpor, "Rocka sockorna"

Foto: Mostphotos

Kommunerna i länet upplever utmaningar och brister i det lokala arbetet med mänskliga rättigheter. Det framkommer i Länsstyrelsens nya rapport ”Ett regionalt perspektiv på mänskliga rättigheter i Stockholms län”.

Sverige har förbundit sig att säkerställa de internationella åtagandena om mänskliga rättigheter. Bland dem finns till exempel konventionerna om rättigheter för barn respektive personer med funktionsnedsättning, om avskaffande av diskriminering av kvinnor och avskaffande av rasdiskriminering.

Länsstyrelsen arbetar på uppdrag av regeringen med att stärka genomslagskraften av de svenska konventionsåtagandena på regional och lokal nivå. Med den utgångspunkten har Länsstyrelsen kartlagt arbetet med mänskliga rättigheter i länets kommuner och gjort en bedömning av hur utmaningarna ser ut. Resultatet av kartläggningen, som fokuserar på konventionerna gällande rasdiskriminering och personer med funktionsnedsättning, presenteras i rapporten ”Ett regionalt perspektiv på mänskliga rättigheter i Stockholms län”.

– Vi lever i en tid som mer än någonsin kräver att de internationella överenskommelserna och normerna om mänskliga rättigheter tas på största allvar. Med rapporten hoppas vi kunna skapa förutsättningar för att vi i Stockholms län får en samsyn kring arbetet med att nå full respekt för Sveriges internationella åtaganden, säger Vladimir Guala, utvecklingsledare på Länsstyrelsen.

Kartläggningen har identifierat utmaningar i det lokala arbetet med mänskliga rättigheter gällande ojämlikhet i hälsa, ökad ekonomisk segregation och diskriminering. För många kommuner är arbetet med funktionshinderskonventionen generellt i behov av en mer systematisk ansats. De flesta kommunerna menar även att de behöver stärka sin kunskap och kompetens för att arbeta systematiskt för ökad tillgänglighet.

– Kartläggningen visar också att kommunerna ger en enig bild av att vissa grupper löper större risk att inte få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Mönstret förstärks för personer som kan möta dubbel diskriminering, exempelvis barn med funktionsnedsättning, säger Vladimir Guala.

I rapporten framkommer de olika förutsättningar som råder mellan länets kommuner. Till exempel upplever några kommuner det vara känsligt att tala om rasism eller diskriminering på grund av hudfärg eller etnicitet, medan andra kommuner har index för att mäta exempelvis upplevd diskriminering i kontakt med kommunens verksamhet.

När det kommer till förbättringsområden är de flesta aktörer som ingått i undersökningen överens om att det krävs konkreta praktiska verktyg och kunskapshöjande insatser för att öka kännedomen om konventionerna.

Rapporten ”Ett regionalt perspektiv på mänskliga rättigheter i Stockholms län” finns att läsa härPDF

Kontakt