Publiceringsdatum: 21 januari 2019

Senast uppdaterad: fredag 11 oktober, 14.55

Utsläpp från länets transporter måste minska rejält för att klara det globala uppvärmningsmålet

Utsläpp 2016, cirkeldiagram

Cirkeldiagrammet visar koldioxidutsläpp i kiloton för Stockholms län år 2016, uppdelat i olika sektorer.

För att Parisavtalet ska efterlevas behöver Stockholms län minska sina koldioxidutsläpp med 16 procent årligen. Det visar en nyligen framtagen koldioxidbudget för länet.

Enligt Parisavtalet, överenskommelsen som nåddes under FN:s klimatkonferens i Paris 2015, ska den globala temperaturökningen hållas under två grader (helst under 1,5 grader). En global koldioxidbudget visar vad det faktiskt innebär genom att konkretisera hur stor mängd koldioxid som kan släppas ut i atmosfären för att klara att nå det målet. För att synliggöra vad det innebär för Stockholms läns del har siffrorna i den nationella budgeten brutits ned och fördelats utifrån regionens invånare och historiska utsläpp. Den regionala koldioxidbudgeten* har tagits fram av Uppsala universitet och Ramboll för Länsstyrelsens räkning.

I Stockholms län står transporter för den största andelen utsläpp. Till skillnad från de nationella målen, där man utgår från utsläppen som sker inom Sverige, omfattar den regionala koldioxidbudgeten även invånarnas utrikesresor som flyg och sjöfart. När inrikes och utrikes flygresor räknas in står transporter för cirka 80 procent av länets totala utsläpp. Totalt kan cirka 90 procent av länets energirelaterade klimatpåverkan kopplas till förbränningsmotorer.

Sveriges klimatpåverkande utsläpp har minskat med 26 procent sedan 1990, men endast med 0,5 procent åren 2016–2017. Koldioxidbudgeten visar att utsläppen måste minska kraftigt – länet behöver minska sina koldioxidutsläpp med 16 procent varje år under perioden 2020–2040 för att målen för den globala uppvärmningen ska hållas.

– Det här innebär en takt av utsläppsminskningar som aldrig tidigare har genomförts i länet. Detta behöver vi göra i Stockholms län tillsammans med alla andra regioner i Sverige och i världen. Vi har en chans att stabilisera den globala uppvärmningen till under två grader. Men för att klara det är de kommande åren mycket avgörande, säger Anna-Lena Lövkvist Andersen, klimat- och energistrateg på Länsstyrelsen Stockholm.

I november 2018 beslutade EU att en koldioxidbudget ska bli en del av EU-ramverket för att nå Parisavtalet. Stockholms län har tillsammans med andra län och kommuner i Sverige redan påbörjat det arbetet. Som första kommun i Sverige tog Järfälla 2017 initiativ till en kommunal koldioxidbudget. Nu hoppas Länsstyrelsen att många ska ta avstamp i länets budget i det fortsatta arbetet.

– Koldioxidbudgeten är ett viktigt underlag för länets beslutsfattare och aktörer att förhålla sig till när de tar beslut om samhällets utveckling. Ett aktivt arbete med att minska utsläppen av växthusgaser har betydelse för regionens framtid. Om vi inte lyckas begränsa utsläppen kommer de klimatförändringar som redan pågår bli ännu större med stora konsekvenser på vårt samhälle. Ledarskap behövs nu på alla nivåer i samhället, säger Samuel Karlström, klimatanpassningssamordnare på Länsstyrelsen Stockholm.

Mot bakgrund av Sveriges nya nationella klimat- och energipolitiska mål arbetar Länsstyrelsen Stockholm just nu med att revidera den regionala klimat- och energistrategin för länet, där koldioxidbudgeten är en del. Strategin kommer vara klar i slutet av oktober 2019.

Koldioxidbudget 2020–2040 Stockholms länPDF

Läs om metoden hur koldioxidrapporten har tagits framPDF

* Den globala koldioxidbudgeten är den begränsade totala mängd koldioxid, det utsläppsutrymme, som kan släppas ut till atmosfären för att klara ett visst temperaturmål. Den globala koldioxidbudgeten kan brytas ner, fördelas, i tid och rum, och uttryckas som lokala årliga koldioxidbudgetar.

Stockholms läns koldioxidbudget baseras på länets utsläpp, till exempel energirelaterade koldioxidutsläpp från industri och transporter. Beräkningarna i denna rapport inkluderar inte utsläpp som sker som en konsekvens av köpta varor och tjänster (konsumtionsbaserade utsläpp) i andra länder.

Kontakt