Samverkan Stockholmsregionen fyller 10 år

I år firar Samverkan Stockholmsregionen 10-årsjubileum. Plattformen samlar 37 aktörer för samordning inför och vid samhällsstörningar och kriser i länet. Plattformens konstruktion, som är ensam i sitt slag nationellt sett, har visat sig fungera väldigt väl.

Alla länsstyrelser ska ha nätverk och verktyg för regional samverkan vid samhällsstörningar och kriser inom det egna länet. I Stockholms län har det sedan 2015 funnits en samverkansform som bygger på gemensamt ansvar och engagemang, med aktiv delaktighet från länets aktörer.

Vad är det som gör Samverkan Stockholmsregionen (SSR) speciell?

– SSR:s konstruktion är ovanlig genom att den bygger på gemensamma funktioner för samverkan och kommunikation, en styrningsmodell med bred delaktighet och ett gemensamt finansierat kansli för stöd till plattformen. Alla medverkande organisationer har frivilligt förbundit sig att delta och bidra, säger Anders Fridborg, samordningschef SSR.

Arbetet med att utveckla samverkan i länet – det som sedan blev Samverkan Stockholmsregionen – inleddes 2007. Magdalena Bosson, idag VD vid Stockholms hamnar, var vid tidpunkten trafikdirektör i Stockholm stad och sedan länsöverdirektör vid Länsstyrelsen Stockholm. Hon minns tankegångarna:

– Det rådde en förvirring kring roller och styrning, mellan såväl funktioner som organisationer. Vi behövde göra något. Det gällde att vinna samverkande organisationers tillit och skapa mod att våga samverka. Det har varit en lång väg och inneburit hårt arbete av många – tillit är en färskvara som måste vinnas varje dag.

Ett par år senare, 2011, fick Ola Slettenmark, i dag är enhetschef vid Polisen/NOA, i uppdrag att som programledare ta fram en grundläggande struktur och funktionalitet för samverkan. Och sedan under perioden 2015–2021, då som samordningschef på Länsstyrelsen, uppdraget att drifta och vidareutveckla den regionala samverkansfunktionen. Ett samordnande kansli fick organisatorisk hemvist vid Länsstyrelsen Stockholm. Inspiration om olika arbetssätt och funktioner inhämtades från bland annat från Östersund, Rotterdam och London.

– En nyckel blev att inrätta både gemensamma funktioner och nivåspecifik samverkan, där den operativa samverkan och samverkan på ledningsnivå i deltagande organisationer löper och arbetar parallellt, säger Ola Slettenmark.

Pandemin blev en ögonöppnare

Sedan dess har mycket hänt. Länets aktörer har i samverkan hanterat bland annat terrordådet på Drottninggatan, stormar och klimatrelaterade väderhändelser, en pandemi, aktiverat läge vid Rysslands invasion av Ukraina, ett oroligare omvärldsläge med höjd terrorhotsnivå samt en eskalerande utveckling av cyberattacker mot samhällsinstitutioner, organisationer och företag. Organiserad brottslighet och gängkriminalitet har samtidigt blivit ett stort samhällsproblem som skapar mycket otrygghet.

Under de tio år som gått har de deltagande organisationerna i SSR förfinat sin förmåga att samverka tillsammans. Idag finns:

• gemensamt beslutade inriktningar och mål för prioriteringar inom samverkan
• väl inövade rutiner (samma för vardag och i kris)
• gemensamma – och av organisationerna kända – funktioner med tydliga mandat
• framtagna och övade verktyg och inriktningar för olika sorters händelser och störningar

– Särskilt i pandemin blev det tydligt hur bra samverkansplattformen fungerade. Det blev tydligt hur effektiv hantering och samordning vi kunde ha när alla följde de framtagna och överenskomna strukturerna. Det byggde upp ett förtroende kring samordningen som vi tillsammans har i uppgift att förvalta och utveckla vidare, säger Mikael Jeppson, chef för avdelningen för beredskap vid Länsstyrelsen, tidigare samordningschef SSR.

Samverkan breddas

Under de senaste åren har fokuset i SSR:s samverkan breddats från att enbart hantera akuta kriser till att även inkludera lågintensiva kriser och mindre akuta skeenden som kring brottsförebyggande samarbete.

– Ett framgångsrecept är att det är en låg tröskel för att be om hjälp inom SSR och att samverkan pågår hela tiden och fungerar likadant i vardag som i kris. Man kan säga att vi övar hela tiden, säger Anders Fridborg.