Publiceringsdatum: 2 april 2019

Stora skillnader i inkomst och utanförskap bland Stockholms läns 85:or

Ett barn

Foto: Jörgen Louthander

De är födda samma år, går i skolan och möter arbetslivet under samma period. Det som skiljer dem åt är bland annat bakgrund, kön och uppväxtförhållanden. Vad har det för inverkan när de här personerna börjar arbeta? Länsstyrelsens nya studie ”Född 1985 – en generations inträde på arbetsmarknaden” visar hur ojämlikhet och ojämställdhet uppkommer på arbetsmarknaden över tid.

Studien följer en årskull, född 1985 och bosatt i Stockholms län år 2000, och undersöker hur denna grupp har trätt in på arbetsmarknaden i början av sitt yrkesliv, fram till 2016 då de är 31 år. Genom att studera en åldersgrupp under 16 år blir det tydligt hur faktorer som kön, utbildning, socioekonomisk bakgrund och funktionalitet påverkar etablering på arbetsmarknaden och vilka konsekvenser det kan ha på till exempel inkomst.

Studien visar bland annat att kvinnor överträffar männen gällande studier. År 2016, när den undersökta gruppen är 31 år, har 42 procent av kvinnorna en eftergymnasial utbildning på minst tre år medan motsvarande siffra för männen är 27 procent.

– Ur ett utbildningsperspektiv är männens utfall sämre än kvinnornas. Särskilt för de män som är uppväxta i socioekonomiskt utsatta hushåll eller kommer från studieovana hemförhållanden, säger Per Bark, analyschef på Länsstyrelsen Stockholm.

Sett till inkomst och kön är utfallet det omvända, med sämre utfall för kvinnorna. Kvinnor med gymnasieutbildning har vid 31 års ålder en medianinkomst på 260 000 kronor om året, motsvarande siffra för män är 355 000 kronor. Kvinnor utan gymnasieutbildning har en årsinkomst på 109 000 kronor, medan männens inkomst är mer än dubbelt så hög: 271 000 kronor.

– Överlag visar sig gymnasieutbildning vara avgörande för inkomstutvecklingen. Kvinnornas utbildning genererar dock ingen fördel. Män utan gymnasieutbildning tjänar mer än kvinnor med gymnasieutbildning, säger Per Bark.

Bland dem som är i utanförskap, det vill säga personer som varken studerar eller arbetar, utmärker sig framför allt två mindre grupper: personer som blev ensamstående föräldrar före 20 års ålder och personer med nedsatt funktionalitet (som någon gång fått handikappersättning). Den senare gruppen har särskilt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, vid 31 års ålder befann sig omkring två tredjedelar av personerna med nedsatt funktionalitet fortfarande i utanförskap.

I studien framkommer också att utanförskapet är mer än dubbelt så högt i socioekonomiskt svaga områden än i resten av länet.

– Skillnaderna mellan socioekonomiskt svaga områden och övriga länet ökar. Det beror på att de som bor kvar i socioekonomiskt svaga områden i lägre utsträckning kommit in på arbetsmarknaden jämfört med dem som flyttar därifrån. Dessutom har områdenas nya invånare i lägre grad gjort inträde på arbetsmarknaden, säger Per Bark.

Rapporten ”Född 1985 – en generations inträde på arbetsmarknaden”PDF

Mer om studien

År 2000 var 19 300 personer födda 1985 bosatta i Stockholms län. År 2016 bodde 16 200 av dem kvar i länet. I studien görs även vissa analyser av gruppen som lämnat länet samt personer födda 1985 och som flyttat till länet från annan del av landet eller invandrat efter år 2000.

Läs fler nyheter från Länsstyrelsen.

Kontakt