Publiceringsdatum: 16 november 2018

Tydlig diskriminering av afrosvenskar på svensk arbetsmarknad

Foto: Mostphotos

Afrosvenskar har lägre lön jämfört med den övriga svenska befolkningen med samma utbildningsnivå. Dessutom är det är nära tio gånger så vanligt att personer ur den övriga befolkningen uppnår chefspositioner än att afrosvenskar gör det. Det framkommer i Länsstyrelsen Stockholms nya rapport ”Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden”.

– När grupper diskrimineras på arbetsmarknaden är det ett allvarligt samhällsproblem som vi inte kan acceptera, säger landshövding Sven-Erik Österberg.

Det är Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (Cemfor) vid Uppsala universitet som har tagit fram rapporten på uppdrag av Länsstyrelsen Stockholm. Resultaten från studien visar på stora skillnader mellan afrosvenskar* och den övriga befolkningen** inom alla undersökta områden: arbetslöshet, bruttolön, disponibel inkomst, tillgång till låg- och högstatusyrken samt möjlighet att göra karriär och uppnå chefspositioner i förhållande till utbildningsnivå.

Studien visar bland annat att afrosvenskar är överrepresenterade i lågstatusyrken och underrepresenterade i högstatusyrken samt att afrosvenskar spenderar fler dagar i arbetslöshet än den övriga befolkningen med motsvarande utbildningsnivå.

Det framkommer också att afrosvenskar behöver ha forskarutbildning för att komma upp i samma disponibla inkomst som övrig befolkning med en treårig eftergymnasial utbildning. Dessutom har en afrosvensk i chefsposition endast runt 77 procent av den lön som en chef från den övriga befolkningen med motsvarande utbildningsnivå. En skillnad som syns oavsett om afrosvensken är född i Afrika eller född och uppvuxen i Sverige. Störst löneskillnader mellan afrosvenskar och övriga befolkningen syns i Stockholmsregionen.

– Undersökningen visar att antisvart rasism och diskriminering strukturerar villkoren på svensk arbetsmarknad. Forskningen behöver nu undersöka hur och varför det ser ut som det gör. Vilka åtgärder som ska till för att förverkliga visionen om lika villkor i arbetslivet är en politisk fråga. Men mot bakgrund av studiens resultat finns det anledning att se över diskrimineringslagen, säger Mattias Gardell, vetenskaplig ledare vid Cemfor och en av tre forskare som står bakom rapporten.

Länsstyrelsen Stockholm har i sitt arbete för en jämställd och jämlik regional tillväxt uppdraget att motverka en segregerad arbetsmarknad. Sedan 2014 har Länsstyrelsen tillsammans med andra aktörer i länet drivit initiativet Vidga Normen, som arbetar för att öka medvetenheten om de processer som möjliggör strukturell diskriminering utifrån hudfärg. För att med kvantitativa metoder undersöka hur hudfärg spelar roll på arbetsmarknaden har Länsstyrelsen låtit göra denna undersökning.

– Vi är inte helt förvånade över resultaten. Siffrorna bekräftar den bild vi har fått i vårt arbete där hudfärg verkar spela en större roll än vad som återspeglas i arbetsgivarnas mångfalds- och inkluderingsarbete, säger Katarina de Verdier, utvecklingsledare på Länsstyrelsen Stockholm.

Undersökningen har gjorts med kvantitativa metoder och bygger på data från Statistiska centralbyrån (SCB) som omfattar den totala befolkningen mellan 20 och 64 år i Sverige, det vill säga cirka sex miljoner individer.

* Till gruppen räknas i sammanhanget afrosvenskar födda i Afrika söder om Sahara eller afrosvenskar födda i Sverige med minst en förälder född i subsahariska Afrika.
** Samtliga personer vars båda föräldrar är födda i Sverige och personer som själva fötts eller har minst en förälder som fötts i ett annat land som inte tillhör regionen subsahariska Afrika.

Läs rapporten ”Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden”.PDF

Kontakt