Publiceringsdatum: 20 april 2018

Otryggheten ökar bland länets invånare

Allt fler länsbor känner sig otrygga och rädda, något som märks vid flera olika sammanhang och platser. Det visar Länsstyrelsens medborgarundersökning från 2017, vars resultat gällande trygghetsfrågorna nu presenteras mer fördjupat.

​Länsstyrelsen Stockholm har genomfört medborgarundersökningar sedan 2011 och ett av de mer oföränderliga resultaten är att de flesta länsborna, nio av tio, på det stora hela är nöjda med det liv de lever.

– Parallellt med detta ser vi dock att det är allt fler som även upplever rädsla och otrygghet. Otryggheten har ökat för samtliga undersökta områden; i centrala Stockholm, i samband med resa i kollektivtrafiken, på gator och torg, i bostadsområdet och vid promenader och jogging i naturen, säger Gunhild Graseman, analytiker på Länsstyrelsen i Stockholms län.

Sedan 2011 har andelen länsbor som under det senaste året upplevt rädsla eller otrygghet i det egna bostadsområdet under dagtid vuxit från 11 till 17 procent. Under kvälls- och nattetid har ökningen gått från 33 till 41 procent. Utöver förändringen över tid finns för flera frågor även stora skillnader mellan länsborna avseende kön, ålder, bakgrund och boendekommun. Exempelvis varierar andelen som känt sig otrygga i sitt bostadsområde kvällstid mellan två av tio i det tryggare kommunerna och fem av tio i de otryggare.

Otryggheten märks även i konsekvenser som att fler uppger att de avstått från aktiviteter, som till exempel att ta promenader eller gå på bio, på grund av oro att utsättas för brott. 30 procent av länsborna har avstått någon aktivitet det senaste året, vilket är en ökning med 10 procentenheter jämfört med 2011. Unga, kvinnor och personer med utländsk bakgrund svarar oftare än andra att de avstått från aktiviteter.

– Länsstyrelsen arbetar för att Stockholmsregionen ska vara attraktiv att leva, studera, arbeta och utveckla företag i. När allt fler länsbor rapporterar om otrygghet och avstår från aktiviteter är det allvarligt och en signal som manar till insatser, säger Gunhild Graseman.

Även oron för att utsättas för våld eller hot om våld har ökat. 44 procent uppger att de under de senaste tolv månaderna (ofta, ibland eller sällan) oroat sig för detta. De som är mest oroliga för att utsättas för våld eller hot om våld är unga kvinnor (18–30 år), 62 procent har oroat sig för detta under det senaste året. Motsvarande andel bland unga män är 39 procent. De 12 procent av de unga kvinnorna och 8 procent av de unga männen som ofta oroat sig för våld eller hot om våld motsvarar 23 700 respektive 16 200 unga länsbor.

När det kommer till faktisk erfarenhet av att ha utsatts för våld eller hot om våld är det unga män som är mest utsatta. 15 procent av de unga männen uppger att de det senaste året utsatts för våld eller hot om våld. Bland unga kvinnor är siffran 10 procent.

Undersökningen visar också att allt fler har fått en pessimistisk inställning till länets framtid avseende trygghet. Drygt var tredje person (38 procent) tror att situationen kommer att försämras på 10–15 års sikt. 2011 var det 24 procent som gav samma svar.

Länsstyrelsen arbetar brottsförebyggande

Som en del i regeringens nationella satsning på brottsprevention har Länsstyrelsen Stockholm tilldelats regeringsuppdraget att samordna det brottsförebyggande arbetet, samt öka tryggheten, i länet.

På Länsstyrelsen Stockholm arbetar två regionala samordnare med det brottsförebyggande arbetet i länet, Michael Frejd och Erik von Essen.

– Vårt uppdrag är att samordna, ge kunskap och stödja kommuner i det brottsförebyggande arbetet. Medborgarundersökningens trygghetsfrågor är ett sätt att få kunskap om utvecklingen i länet och fungerar även som grund för kommande preventionsarbete, säger Erik von Essen.

Mer om resultatet i "Nutid & framtid – Trygghet och otrygghet i Stockholms län". Innehåller tabeller med siffror uppdelat på kommun och stadsdel.PDF

Kontakt