Publiceringsdatum: 24 januari 2018

Internationella minnesdagen för Förintelsens offer

Lördagen den 27 januari högtidlighålls den internationella minnesdagen för Förintelsens offer. Det är samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945. En mängd ceremonier och aktiviteter genomförs i hela landet för att vi aldrig ska glömma vad som hände – och hur det blev möjligt.

Det är en dag till minnet för de människor som föll offer för Förintelsen och en dag som synliggör engagemang hos alla som värnar om mänskliga rättigheter och bekämpar intolerans, främlingsfientlighet, rasism, antisemitism och antiziganism.

I Stockholm högtidlighålls dagen bland annat på Raoul Wallenbergs torg i Stockholm klockan 17.00-17.35. Medverkar gör bland andra statsminister Stefan Löfven, kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, Forum för levande historias överintendent Ingrid Lomfors och Piotr Zettinger, överlevande från Förintelsen.

Minnesceremonier

Stora synagogan, Wahrendorffsgatan 3 i Stockholm kl. 18.00.

Tal av bland andra statsminister Stefan Löfven, historikern Yehuda Bauer och överintendent Ingrid Lomfors.

S:t Jacobs kyrka, Västra Trädgårdsgatan 2 i Stockholm kl.18.00.

Tal av bland andra kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, Fred Taikon, É Romani Glinda och Forum för levande historias kommunikationschef Johan Rahm.

Minnesceremonierna genomförs i samarbete med Judiska församlingen i Stockholm respektive É Romani Glinda.

Nazisterna styrde Tyskland i tolv år. Under den korta perioden åstadkom de en av de värsta katastrofer som mänskligheten upplevt. Den 27 januari 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz och fasor som få hade kunnat föreställa sig visade sig vara det öde som miljontals människor gått till mötes.

Folkmordet och de fruktansvärda brotten som begicks mot mänskligheten tvingade världen att göra stora förändringar. Det internationella samarbetet kring de mänskliga rättigheterna har framför allt utvecklats efter andra världskriget med förintelsen och massmordet på judar, romer med flera.

Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter

Efter Förintelsen antogs den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter (MR-förklaringen) och skyddet av mänskliga rättigheter blev en internationell angelägenhet. Att skydda och stärka mänskliga rättigheter överallt är i dag en viktig uppgift för regeringar, internationella organ och enskilda organisationer.

Främjandet av de mänskliga rättigheterna utgör därför ett av FN:s mål, vilket slås fast i FN stadgan. Inom FN:s ram har det under åren utarbetats en rad dokument som behandlar mänskliga rättigheter. Samtidigt har regionala system för att stärka mänskliga rättigheter vuxit fram i olika delar av världen.

Mer om mänskliga rättigheter i Sverige.länk till annan webbplats

​Sachsenhausen, straxt utanför Berlin, var ett verksamt koncentrations- och arbetsläger i nästan nio år. Det blev prototypen för SS:s läger och visades upp som ett perfekt läger. Under dessa år passerade alla olika kategorier av fångar lägret: politiska fångar, judar, romer, homosexuella, kriminella, Jehovas vittnen med flera.

Theresienstadt, några mil utanför Prag, var under Nazitysklands ockupation både ett koncentrationsläger och ett getto för judar. Många kulturpersonligheter i gettot gjorde ett rikt kulturliv möjligt. Nazisterna satte upp en propagandafasad som visade en helt annan verklighet för massmedia, ett judiskt självförvaltande mönstergetto, än den verkliga tillvaron i arbetslägret.

Fler aktiviteter på minnesdagen

I Sverige och runt om i världen genomförs en rad manifestationer och ceremonier. Du kan ta del av vilka aktiviteter som genomförs i landet på Forum för levande historias webbplats. Du kan även söka på ort till exempel Stockholm.

Till Forum för levande historia.länk till annan webbplats

Länsstyrelsens arbete med mänskliga rättigheter

Länsstyrelsen är en viktig aktör i arbetet med att förverkliga de mänskliga rättigheterna. Vi har liksom övriga offentliga aktörer skyldigheter att respektera, skydda och tillgodose rättigheter som regleras genom internationella konventioner och svensk lagstiftning. Sedan 2004 har Länsstyrelserna haft olika uppdrag kring mänskliga rättigheter i regleringsbrev och länsstyrelseinstruktion.

Mer om Länsstyrelsens arbete med mänskliga rättigheter.

Länsstyrelsens arbete med nationella minoriteter

Judar och romer var två grupper som föll offer för Förintelsen. I dag har de status som erkända nationella minoriteter i Sverige. Länsstyrelsen har tillsammans med Sametinget huvudansvar för att samordna och följa upp Sveriges minoritetspolitik.

Mer om Länsstyrelsens arbete med nationella minoriteter

Kontakt