Om länet

Stockholmsområdet är en av Europas mest attraktiva och framgångsrika regioner.

Företagandet är starkt, forskningen, utbildningen och innovationsförmågan av högsta klass. En tredjedel av Sveriges ekonomiska tillväxt skapas här.

Sett till befolkningsmängd är vi landets största län. I dagsläget bor drygt två miljoner människor, en femtedel av Sveriges befolkning, i länets 26 kommuner. Länets attraktivitet bidrar till fortsatt hög inflyttning från andra delar av landet.

Stockholms län har

  • 26 kommuner (länskarta och länkar till kommunernas webbplatser)
  • länsbokstav AB
  • länsnummer 01.

Länsvapen och landskapssymboler

Länsstyrelsens vapen består av Stockholms länsvapen krönt med en statlig krona i form av en kunglig bygelkrona.

Huvudregel för ett länsvapen är att varje landskap som ingår i länet ska företrädas med sin vapenbild.

Sedan 1700-talet hade Stockholms län ett vapen där Sörmlands svarta grip i guldfält höll Upplands gyllene riksäpple i sina klor. År 1941 styckades skölden i guld och rött. Upplands riksäpple framträdde då bättre mot röd bakgrund. Stockholm ingick då inte i länet utan administrerades av Överståthållarämbetet som hade ett eget vapen med ett blått fält bestrött med kronor av guld och ett krönt Sankt Erikshuvud av guld, fastställt av Kungl. Maj:t år 1938.

År 1968 inkorporerades Stockholm i länet och ett nytt vapen ersatte vapnen för Överståthållarämbetet och det äldre vapnet för Stockholms län. I det nya vapnet ingår S:t Erik och Södermanlands grip är, på heraldiskt sätt, förkortad till bara ett griphuvud.

Vapnet i Stockholms län består nu av tre delar. På en sköld finns i mitten en uppåtriktad kil av guld med ett avslitet svart griphuvud med röd näbb och tunga. Till vänster finns Stockholms vapen, S:t Eriks krönta huvud, i guld mot en blå bakgrund. I det högra fältet finns ett riksäpple i guld mot röd bakgrund som i Upplands landskapsvapen. Stockholms länsvapen har fortfarande detta utseende.

Vapenskölder förekommer ofta med olika så kallade rangkronor beroende på vem som får använda det. Det finns bland annat stadskrona, hertigkrona och statlig krona.

När skölden som utgör till exempel Stockholms länsvapen är krönt med den statliga kronan, en kunglig bygelkrona, bildas vapnet för Länsstyrelsen i Stockholms län. Kronan symboliserar att det är en statlig myndighet. Enbart Länsstyrelsen får använda länsvapnet kombinerat med den statliga kronan.

Ett heraldiskt vapen härstammar från medeltiden då de användes för att särskilja krigare i strid. Idag är det möjligt att profilera sig i bild i ett heraldiskt vapen på ett sätt som härstammar från medeltiden och som samtidigt uppfyller nutidens höga krav på effektiv visuell kommunikation. Heraldiken lyder vissa traditionella och internationellt accepterade regler beträffande heraldiska färger, former och kompositioner. Ett heraldiskt vapen beskrivs i ord och kan till skillnad från en logotyp avbildas på olika sätt av olika konstnärer med vägledning av vapenbeskrivningen. Tack vare denna flexibilitet har heraldiken kunnat överleva genom århundraden.

Heraldisk beskrivning av Stockholms länsvapen
"Sköld, genom en uppåtriktad kil av guld, vari ett avslitet svart griphuvud med näbb och tunga röda, kluven i blått, vari ett krönt S:t Erikshuvud av guld, och i rött, vari ett riksäpple av guld."

Till en början syftade det heraldiska vapnet på en person eller en släkt. Mycket tidigt kom de att användas även i andra sammanhang för till exempel städer, landskap, riken och myndigheter. I vår tid är det dessa vapen som allmänheten oftast kommer i kontakt med.

Förutom stora och lilla riksvapnet har vi i Sverige vapen för landskap, län, kommuner och stift. Myndigheter och militära enheter har också vapen. Varje vapen kan även användas i form av en flagga. Riksarkivet har ansvar för att heraldiska vapen och symboler, som syftar på staten eller statsmyndigheter, utförs i enlighet med gängse heraldiska normer samt att lagen som styr deras användning följs.

Ett världsarv är ett kulturminne eller naturminne som är så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten.

Skogskyrkogården. Foto: Marianne R Berlin

Det är en plats, ort, miljö eller objekt som på ett alldeles unikt sätt vittnar om jordens och människans historia.

Sverige har 14 världsarv varar tre finns i Stockholms län: Birka och Hovgården, Drottningholm samt Skogskyrkogården. Du kan läsa mer om världsarven hos Riksantikvarieämbetet.

Nedan finns länkar till mer information om länets tre världsarv och även till Sveriges alla världsarv och till alla världsarv i världen.

Birka och Hovgården
En av de bäst bevarade vikingatida handelsplatserna från åren 700-900, ovanligt många och värdefulla lämningar.

Läs mer om Birka och Hovgårdenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Drottningholm
Kungligt residens från 1700-talet och en för Europa tidstypisk arkitektur inspirerad av franska Versailles.

Läs mer om Drottningholmlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skogskyrkogården
Arkitektur och formgivet kulturlandskap i stilbildande samspel och ett av den moderna arkitekturens viktigaste bidrag.

Läs mer om Skogskyrkogårdenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Världsarv i Sverige (Riksantivkarieämbetet)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Världens alla världsarv (UNESCO, World Heritage List)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Upplands landskapsblomma. Foto: Birgitta Persson

Landskapssymbolerna (blomma, djur/fågel, insekt, sten, fisk och svamp) för Stockholms län är de som landskapen Uppland och Södermanland har, vilka är de två landskap som ingår i Stockholms län.

Landskapssymboler för Stockholms länPDF

Landskapssymboler för alla länPDF

Kontakt