Länsstyrelsens historia

Från landshövdingedömen till länsstyrelser – 1634 års regeringsform innebar att landet delades upp i län samt i Överståthållardömet i Stockholm.

Länsstyrelsen bildas 1634

1634 års regeringsform, utarbetad av rikskanslern Axel Oxenstierna, innebar att vårt land för första gången fick en fast organisation av den centrala och lokala förvaltningen.

Riket delades in i elva landshövdingedömen och Överståthållarämbetet i Stockholm. Efterhand som riket växte blev länen fler. I dag finns det 21 län i Sverige.

Landshövdingen – kungens ställföreträdare

Landshövdingarna var redan från början civila tjänstemän på heltid. De fick inte vistas utanför sina län längre än tre veckor i följd utan kungens tillstånd. Landshövdingen var kungens ställföreträdare i länet, bevakade kronans intressen, verkställde domar och övervakade utskrivningar av soldater ur bondeleden.

I Stockholm fanns en överståthållare som förvaltade Stockholms slott och stad och hade delvis andra uppgifter än landshövdingarna. Idag företräder landshövdingen i länet regeringen.

Enväldet förhindras

Den allmänna landshövdingeinstruktion som utfärdades år 1734 blev helt anpassad till frihetstidens styrelsesätt. Landshövdingarna skulle stå till svars inte bara inför regeringen utan också inför riksdagen, och de skulle med all makt hindra att det kungliga enväldet kom till makten igen.

Nu förvandlades Länsstyrelsen från ett landshövdingeämbete till en kollegial myndighet genom bestämmelsen att landssekreteraren eller landsbokhållaren skulle kontrasignera alla expeditioner. Var landshövdingen frånvarande skulle de båda tjänstemännen tillsammans utöva beslutanderätten. När överståthållaren i Stockholm var borta inträdde hans närmaste man, underståthållaren.

Samarbete för länets bästa

På 1840-talet började reformvänliga grupper kritisera de maktfullkomliga landshövdingarna. Grupperna arbetade för en vidgad kommunal självstyrelse och krävde nya folkvalda institutioner vid länsstyrelsens sida.

Deras önskemål uppfylldes i och med 1862 års kommunallagar som gav länen nya självstyrelseorgan. De folkvalda landsting som då kom till innebar att länsstyrelsernas makt och verksamhetsområden minskade, men öppnade samtidigt vägen för ett samarbete till länets bästa.

Från förtroendemannastyrelse till råd

1971 omorganiserades den statliga länsförvaltningen. Länsstyrelserna fick en förtroendemannastyrelse med tio ledamöter och landshövdingen som ordförande. Ledamöterna utsågs av regeringen. År 1976 ändrades detta till att Länsstyrelsen fick en styrelse med femton ledamöter, fjorton som utses av landstinget och landshövdingen som ordförande.

Vid Länsstyrelsen i Stockholms län finns en länsöverdirektör som är ställföreträdare för landshövdingen. Den befattningen skapades då Länsstyrelsen i dåvarande Stockholms län och Överståthållarämbetet slogs samman vid årsskiftet 1967/68.

Från och med den 1 januari 2008 är Länsstyrelsen en så kallad enrådighetsmyndighet. Det innebär att verksamhetschefen, det vill säga landshövdingen, ansvarar direkt inför regeringen och att myndigheten har ett insynsråd istället för styrelse.

Stockholms län ingick mellan 1634–1641 i Upplands landshövdingedöme. Mellan 1641–1654 var Stockholms och Uppsala län uppdelade på två landshövdingedömen för att sedan återförenas till ett Upplands hövdingedöme. 1714 gjordes en ny, slutgiltig indelning i två län.

 

Österberg, Sven-Erik feb 2018–feb 2022

Ryding, Åsa (tf. landshövding sep 2017–jan 2018)

Heister, Chris 2012–31 aug 2017

Kämpe, Katarina (tf. landshövding sep 2011–jan 2012)

Unckel, Per 2007–2011

Hellström, Mats 2002–2006

Adelsohn, Ulf 1992–2001

Sandgren, Lennart 1985–1991

Helén, Gunnar 1977–1984

Mehr, Hjalmar 1971–1977

Nordenstam, Allan 1968–1971

Westerlind, Erik 1958–1968

Danielson, Gunnar 1952–1958

Levinson, Karl 1938–1952

Edén, Nils 1920–1938

Peterson i Påboda, Per Alfred 1920

Ekelund, Daniel 1919–1920

Sahlin, Mauritz 1908–1919

Isberg, Paul Gustaf 1896–1908

Groll, Lennart 1896

Themptander, Robert 1888–1896

Stråle af Ekna, Wilhelm 1867–1888

Liljencrantz, Gustaf Fredrik 1849–1867

Horn af Åminne, Clas Fredrik 1842–1849

Rålamb, Claes Hans 1830–1842

Edelcreutz, Daniel 1810–1828

Schenbom, Erik Adolf af 1808–1810

Georgii, Per Evert 1802–1808

Ugglas, Samuel af 1788–1802

Gyllenborg, Jacob Johan 1770–1778

Liewen, Carl Gustaf von 1768–1770

Nordenstam, Carl Fredrik 1762–1768

Broman, Carl C:son 1751–1762

Mörner af Morlanda, Adolf 1750–1751

Ankarcrona, Teodor 1743–1750

Wolffelt, Otto Magnus 1737–1743

Palmfelt, Gustaf 1733–1737

Ehrenstrahl, Frans Joachim 1727–1733

Törnflycht, Olof 1719–1727

Banér, Axel Claesson 1718

Bielke, Ture Stensson 1714–1717

Hoghusen, Johan 1695–1714

Gyllenborg, Jacob 1689–1695

Thegner, Olof Arvidsson 1685–1689

Wrede af Elimä, Fabian 1681–1685

Fleming av Liebelitz, Claes 1681

Lilliecrona, Gustaf 1679–1681

Lillie, Axel Axelsson 1666–1679

Gyllenstierna av Lundholm, Göran 1664–1666

Rålamb, Claes 1660–1664

Banér, Svante Svantesson 1656–1660

Banér, Gustaf Persson 1654–1657

Fleming af Liebelitz, Lars 1654

Fleming af Liebelitz, Lars 1652–1654

Sparre, Svante Larsson 1649–1651

Skytte af Duderhof, Bengt 1647–1649

Natt och Dag, Axel 1645–1647

Oxenstierna af Eka och Lindö, Ture 1641–1645

Sparre av Rossvik, Lars Eriksson 1634–1641

1634 års regeringsform innebar att landet delades upp i län samt i Överståthållardömet i Stockholm.

Nordenstam, Allan 1963–1967

Hagander, Johan 1949–1963

Nothin, Torsten Karl Viktor 1933–1949

Elmquist, Gustaf Henning 1928–1933

Sahlin, Mauritz Reinhold (t.f.) 1923

Hederstierna, Carl Fredrik Wilhelm 1920–1928

Ramstedt, Johan Olof 1912–1920

Hederstierna, Carl Fredrik Wilhelm (t.f.) 1911–1912

Dickson, Robert 1902–1911

Essen, Fredrik von (t.f.) 1899

Tamm, Klas Gustaf Adolf 1888–1902

Ugglas, Curt Gustaf af 1874–1888

Bildt, Didrik Anders Gillis 1862–1874

Hamilton, Jakob Essen 1848–1862

Sprengtporten, Jakob Vilhelm 1844–1848

Lewenhaupt, Mauritz Axel (t.f.) 1841, 1842–1844

Rålamb, Claes Hans (t.f.) 1839

Möllerhielm, Axel Johan Adam (t.f.) 1838–1842

Sprengtporten, Jakob Vilhelm 1830–1838

Nordin, Carl Johan af (t.f.) 1828–1830

Edelcreutz, Daniel (t.f.) 1818–1828

Cederström, Olof Rudolf (t.f.) 1816–1818

Sandels, Johan August (t.f.) 1815

Mörner, Carl 1812–1818

Skjöldebrand, Anders Fredrik (t.f.) 1810–1812

Klingspor, Vilhelm Mauritz 1809–1810

Vakant 1800–1809

Ugglas, Samuel af 1800

Ugglas, Samuel af 1797

Vakant 1797–1800

Essen, Hans Henrik von 1795–1797

Modée, Carl Vilhelm 1792–1795

Armfelt, Gustaf Mauritz 1792

Munck, Adolf Fredrik (t.f.) 1789

Sparre, Carl 1773–1791

Pechlin, Carl Fredrik (t.f.) 1772

Rudbeck, Ture Gustaf 1772–1773

Sparre, Axel Wrede 1770–1772

Lantinghausen, Jakob Albrekt von 1759–1769

Düring, Johan Christoffer von 1753–1759

Fuchs, Rutger 1739–1753

Törnflycht, Michael 1732–1738

Taube, Gustaf Adam 1714–1732

Spens, Jakob (t.f.) 1714

Burensköld, Jakob (t.f.) 1710–1711

Posse, Knut 1705–1714

Gyllenstierna, Christoffer 1682–1705

Gyllenstierna, Göran 1678–1682

Rålamb, Claes 1673–1678

Sparre, Axel 1665–1673

Tott, Claes 1664–1665

Rosenhane, Schering 1652–1663

Berndes, Johan 1652

Fleming, Herman 1650–1652

Posse, Knut Göransson 1645–1650

Fleming, Claes 1634–1644

Kontakt