Öppna landskap och gemenskap genom bete på Svartsö

På skärgårdsön Svartsö bedriver Cilla Heurlin lantbruk under sommarhalvåret tack vare inköpta ungdjur och engagerade människor. Lantbruket på ön har fått en ny form, igenväxningen minskat och gemenskapen ökat.

Fler artiklar - Landsbygd i centrum

Mer och mer jordbruksmark växter igen och det blir färre och färre lantbrukare ute i Skärgården. På Svartsö har Cilla, som är uppvuxen på ön, startat ett projekt för att hålla markerna öppna och förse folk med lokalproducerat nötkött.

Andelsjordbruk inspirerar

– Projektet inspirerades av andelsjordbruk, säger Cilla, men skiljer sig från det då projektet går ut på att deltagare hjälper till med både naturvård och djurskötsel. På våren får man anmäla om man vill vara med och efter det köper vi ungdjur.

Djuren betar hela sommaren och på hösten går de till slakt. Deltagarna hjälper till med den dagliga tillsynen av djuren samt stängsling och slyröjning på de olika markerna.

– Personerna som är med i projektet köper alltså in sig i att ta hand om markerna på ön, säger Cilla.

På en Facebooksida kan deltagarna dela recept med varandra och berätta om vad de gjort på ön och att de varit och tittat till djuren.

Bra respons

Både markägarna och deltagarna i projektet är positiva.

– Deltagarna i projektet kommer ofta tillbaka och är med flera år, berättar Cilla. Många av dem beskriver en glädje i att få vara med och arbeta med både stängsel och med djuren. De lär sig mer om djur och naturvård, men känner också att de fått ett större sammanhang och en gemenskap med andra på ön. Många av deltagarna är också glada över att kunna äta lokalt kött från kor som de känner och har tagit hand om.

– Markägarna har också varit positiva eftersom många av dem har svårt att hålla sina marker öppna, säger Cilla. Det är få som har betande djur på ön, så fler markägare vill vara med. Det känns väldigt roligt!

Meningen med projektet var att hitta någon som kan sköta lantbruket på Svartsö på heltid. Cilla driver restaurangen Bistro Sågen och har ett produktionskök på ön, så att hålla djur själv skulle ta för mycket tid. Nu när projektet börjar lida mot sitt slut känner Cilla att hon kan fortsätta driva Abborrvass lantbruk i denna form.

– Det är deltagarnas engagemang och gemensamma arbetsinsats som gör det möjligt! Jag hoppas att projektet och vår arbetsform ska inspirera andra att prova på något liknande.

Ökad förståelse

– Det är viktigt att folk får en större förståelse för att det kostar tid och pengar att bedriva lantbruk och att hålla marker öppna, säger Cilla. I detta innovativa projekt engagerar sig människor, som annars står långt ifrån naturvård och livsmedelsproduktion. Jag hoppas att det ska skapa en starkare bygd, sprida kunskap om vart maten kommer ifrån och hur vi tar hand om vår natur.

Lovisa Segersvärd
Artikeln skrevs hösten 2024 för Landsbygd i centrum, avdelningen för landsbygds tidning.

Fler artiklar - Landsbygd i centrum