Spannmålsodling som naturvård

Norrtälje Naturcentrum har sedan 2018 arbetat med äldre lantbruks grödor, framför allt det som populärt kallas kulturspannmål, men även kulturarvsärtor. I grunden finns ett naturvårdssyfte men under åren har de upptäckt flera andra nyttor. Under 2024 togs stora steg mot ett delmål i arbetet – lanseringen av varumärket Roslagskorn. Mycket mer är på gång och Tobias Nilsson som är projektledare på Norrtälje Naturcentrum vill gärna berätta om sin stillsamma spannmålsrevolution.

Fler artiklar - Landsbygd i centrum

– Själva grundidén med vårt initiativ är att för den biologiska mångfaldens skull stimulera till mer spannmålsodling, framför allt i Roslagen, säger Tobias. Under lång tid har vi av goda skäl värnat om naturbetesmarkerna och nästan helt glömt bort nyttan av att odla spannmål. Det är blandjordbruket med hävdade naturbetesmarker och ett aktivt åkerbruk som ger den mest gynnsamma sammansättningen i landskapet, men specialisering är vad utvecklingen burit med sig.

Tobias har en del av sin bakgrund inom ornitologin och hans idéer bekräftas av forskaren Martin Green på Lunds universitet, som bland annat arbetar med Svensk Fågeltaxering som övervakar förändringar i de svenska fågelbeståndens storlek.

– Variation är ledordet både i stor och liten skala, säger Martin och ger som exempel att vallodling nu dominerar jordbruksmarken i stora delar av länet. I dessa trakter kan arter som tofsvipa, sånglärka och hämpling som är knutna till spannmålsodling, få svårt att häcka. Där skulle återupptagen spannmålsodling bidra med variation – och ett rikare fågelliv.

Vårsådd gynnar lärkor

Vissa arter, som sånglärkan, behöver ytor med låg eller obefintlig vegetation för födosök. Att lämna osådda lärkrutor är ett sätt att skapa den typen av ytor i annars homogena ytor av för hög vegetation.

– Vårsådd erbjuder "naturligt" den typen av ytor, vilket höstsådd inte gör och ger en viktig variation inom spannmålsodlingen, säger Martin och nämner att det blir alltmer ovanligt med vårsådd och därmed också med låg vegetation på fälten under våren och försommaren.

Kan vårsådd ersätta lärkrutor?

– Jag är inte helt säker, men jag tror det. De vårsådda fälten har låg vegetation på våren och när spannmålet blir för högt och tätt så är häckningen förhoppningsvis klar. Då har fåglarna lättare att klara sig med sämre födosöksmarker.

Kulturspannmål ger mervärden

Norrtälje Naturcentrums olika projekt har ökat odlingen av kulturspannmål i trakten och förhoppningen är att den ska öka ytterligare.

– Våra projekt har till syfte att ge jordbrukare utsäde, kunskap, förädlingsresurser och annat som kan behövas för att skapa lönsamhet i spannmålsodlingen. En av förutsättningarna för detta är att kulturspannmålen kan säljas till ett betydligt högre pris. Det ställs heller inte samma krav på volymer – särskilt inte om man förädlar råvaran själv, säger Tobias.

Det som motiverar det högre priset är att produkterna har mervärden i form av smak, näringstäthet och kulturhistoria. I projektet Roslagskorn har den regionala sorten ’Lantvete Uppsala’, även kallad ’Upplandsvete’, uppförökats och blivit en del av varumärkets sortiment. När Roslagskorn snart får ut mjöl från denna sort på marknaden är det för första gången på cirka 100 år, och de är ensamma om produkten.

Flera fördelar

Det finns fler fördelar med kulturspannmål. Till exempel passar sättet de växer på mycket bra in i ekologisk odling. Nyligen publicerades resultaten från en fransk fältstudie som visade på skillnaden mellan moderna och äldre sorter. Enligt studien är äldre sorter mer högväxande och bildar mer biomassa, egenskaper som motverkar förekomst av ogräs i ekologiska odlingssystem. På SLU:s webbplats Länk till annan webbplats. kan du läsa en nyhet om resultatet och följa en länk till artikeln.

En annan viktig fördel är att kulturspannmål är förhållandevis anspråkslösa och kan odlas på marginaljordarna som redan tagits, eller riskerar att tas ur produktion.

– Kulturspannmål har visat sig vara mer torktåliga och har i och med sin genetiska bredd en robusthet som under de flesta missförhållanden i alla fall ger någon skörd, säger Tobias. På så sätt möter vi hotet om utdragna torkperioder i vårt nya klimat.

Starka motiv

– Bevarandet av biologisk mångfald är avgörande för vår överlevnad och ett fullgott motiv för våra projekt, säger Tobias. På senare tid har dock även behovet av beredskap visat sig vara något vi kan bidra till. Det mest uppenbara bidraget kan vara resurserna i form av maskiner som exempelvis kvarnar, men vi kan även hjälpa jordbrukare att upprätthålla- eller introducera spannmålsodling i sin verksamhet. På det sättet bidrar vi till att vår lokala livsmedelsproduktion lever vidare.

Ylva Berry

Artikeln skrevs 2024 för Landsbygd i centrum, avdelningen för landsbygds tidning.

Fler artiklar - Landsbygd i centrum

Minskning av spannmålsodling och jordbruksföretag

Arealen vi odlar i Stockholms län har minskat med 5 procent de senaste 20 åren (2004–2023) och andelen odlad spannmål har minskat från 57 till 46 procent. Spannmålsarealen har minskat med 24 procent och andelen vårsådd spannmålsareal har minskat från 30 till 27 procent. Antalet jordbruksföretag (alla sorters jordbruksföretag, inte specifikt spannmålsföretag) i länet har de senaste 10 åren minskat med cirka 29 procent. Källa: Jordbruksverkets statistik.